Publicerad 25 februari 2022
Nyhet

SKR: Samma ansvar i normalläge som i kris

I dag presenterade Coronakommissionen sitt slutbetänkande. Kommissionen bekräftar den avgörande roll som kommuner och regioner har haft under pandemin.

Anders Knape.

Anders Knape.

Ett gott samspel och en god samverkan mellan aktörer och mellan nivåer är och har varit avgörande under pandemin. För att kunna leverera god välfärd och god service till medborgarna krävs det, såväl i normalläge som i kris, en god kunskap om lokala förhållanden, förutsättningar och behov samt möjlighet att kunna fatta lokala beslut.

− Under pandemin har kommuner och regioner snabbt kunnat ställa om sina verksamheter och samverka för att hantera de behov som uppstått. Avgörande för att samhället ska kunna hantera en kris som den här är att staten ger kommuner och regioner rätt förutsättningar att erbjuda medborgarna välfärd och service, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Kommuner och regioner har visat på en god förmåga att stötta varandra med bland annat samordning kring inköp av skyddsutrustning och läkemedel, liksom kring intensivvårdsplatser och personal. SKR har under pandemin haft en viktig roll som samverkansarena mellan kommuner och regioner inom ett stort antal frågor, något som Coronakommissionen beskriver som betydelsefullt.

Hög testkapacitet med tydlig överenskommelse

Coronakommissionen riktar kritik mot att testkapaciteten inte etablerades snabbare. Regionerna arbetade i högt tempo, tillsammans med Folkhälsomyndigheten, upp testkapacitet av hög kvalitet så snart Folkhälsomyndigheten tagit fram en nationell teststrategi. Till en början var de nationella direktiven avseende testning otydliga. I inget skede hindrades uppbyggnaden av testkapacitet av de ekonomiska frågorna, de reddes ut parallellt. När regeringen och SKR utformat en överenskommelse där inriktningen för testning, frågor om målgrupper, organisering, ansvarsfördelning och ekonomi var utredda, ökade testningsvolymerna markant.

− I efterhand kan konstateras att det hade varit en fördel om regeringen tidigt fört dialog med regionerna och SKR. När vi har tydliga överenskommelser mellan SKR och regeringen så har vi också en bra grund för samverkan och ett gemensamt arbete och ansvar. Vaccineringsarbetet är ett av flera bra exempel på det, säger Anders Knape.

Samma ansvar i normalläge som i kris

Eftersom smittspridningen och påverkan på kommuner och regioner varierat över tid i olika delar av landet har det varit centralt att kunna anpassa åtgärder utifrån aktuella förhållanden på lokal och regional nivå. Inom exempelvis skolans område har samverkan fungerat bra, till stor del tack vare att ansvar och mandat hållits ihop på varje nivå.

− En viktig princip är att samma ansvar ska gälla i krisläge som i normalläge. Det förutsätter att kommuner och regioner har rätt förutsättningar. Under pandemin har detta ställts på sin spets, säger Anders Knape.

När nationella myndigheter inte varit samordnade eller när kommuner och regioner har fått besked med mycket kort framförhållning har kommuners och regioners arbete försvårats. Det har påverkat såväl medborgare som medarbetare. När myndigheterna istället har fattat beslut efter samråd med kommuner och regioner eller när det har funnits en enhetlig och tydlig kommunikation och enhetliga riktlinjer, har arbetet fungerat avsevärt bättre.

Medarbetarnas insatser avgörande

Kompetensförsörjningen var den främsta utmaningen för kommuner och regioner redan före pandemin. Kommunerna och regionerna har under många år byggt upp strukturer för att säkra bemanningen och möta verksamheternas behov, såväl i normal- som i krislägen.

− Medarbetarna i kommuner och regioner har spelat en avgörande roll, men under långa perioder också haft en mycket hög arbetsbelastning. Krislägesavtalet har varit både viktigt och nödvändigt för att klara bemanningen i hälso- och sjukvården under pandemin. Tio regioner aktiverade det nya krislägesavtalet under pandemin, säger Anders Knape.

Krislägesavtalet, som tecknats mellan SKR och fackförbunden, ger möjlighet att både snabbt kunna styra personalresurser dit de bäst behövs och till ett större uttag av arbetstid för att öka kapaciteten i verksamheterna.

Lärdomar av lokala och regionala utvärderingar

Coronakommissionen har i sitt uppdrag haft störst fokus på det nationella perspektivet i hanteringen av pandemin. SKR arbetar nu med att ytterligare belysa kommuners och regioners erfarenheter samt vilka slutsatser och lärdomar som kan dras på lokal och regional nivå.

− Vi kommer nu att analysera Coronakommissionens rapport och de olika förslagen. SKR har dessutom tillsatt en programberedning med förtroendevalda från hela landet och alla politiska partier som utifrån kommuners och regioners lärdomar ska peka på möjliga vägar framåt. Alla delar av samhället har utmanats under pandemin och vi vet att lösningarna ofta finns lokalt, både i normalläge och kris, säger Anders Knape.

Fakta testning våren 2020

26 februari: Folkhälsomyndigheten rekommenderar att resenärer från Kina, Sydkorea, Iran och Norra Italien testas vid symtom. (300 prover hade då analyserat från början av januari)

4 mars: Folkhälsomyndigheten rekommenderar till kliniska laboratorier att bredda provtagningen avseende covid-19 på luftvägsprover för att fånga in fler fall. (4 300 prover tas under veckan.)

12 mars: 1177 överbelastas till följd av samtal avseende covid-19 och testning, 160 000 samtal på ett dygn jämfört med normalt ca 20-30 000 samtal en normal dag. (Knappt 9000 prover tas under veckan).

13 mars: Folkhälsomyndigheten går ut med en ny strategi med fokus på att fördröja smittspridningen och skydda de äldre. Provtagningen skulle fokuseras på svårt sjuka, äldre och personal inom sjukvård och omsorg. Regioner med mindre omfattande smittspridning fortsätter med fullskalig smittspårning.

19 mars: Representanter för samtliga regioner möter Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, IVO och Socialdepartementet. Folkhälsomyndigheten informerar om att endast svårt sjuka testas, inte alla med symtom. (Omkring 10 000 prover tas under veckan)

27 mars: Folkhälsomyndigheten undersöker flaskhalsar och regionerna påtalar för myndigheten att en avgörande faktor är bristen på material för testning (reagens och provtagningspinnar mm).

30 mars: Folkhälsomyndigheten får regeringsuppdrag att möjliggöra bredare testning, primärt i syfte att möjliggöra återgång i arbete. (18 000 prover tas under vecka.)

2 april: Samverkan mellan Folkhälsomyndigheten och SKR avseende storskalig testning. Inera inkluderas i arbete med logistiklösningar. Resurser från externa laboratorier säkras av Folkhälsomyndigheten.

17 april: Folkhälsomyndigheten publicerar den första versionen av den nationella teststrategin. Tydliggöranden kring 4 priogrupper och indikationer för provtagning (20 233 prover tas under veckan)

8 maj: Folkhälsomyndigheten meddelar att regionerna genom avtal kan erhålla ersättning för provtagning av priogrupp 2, personal inom hälso- och sjukvård samt omsorg. (Omkring 30 000 prover tas under veckan).

11-18 maj: Regionerna har kapacitet och logistik att provta priogrupp 2 och påbörjar provtagning.

18 maj: MSB publicerar en förteckning över vilka som inkluderas i priogrupp 3, samhällsviktig verksamhet. (33 000 personer provtas under veckan).

26 maj: Regionerna beslutar sig gemensamt för att ta ansvar för provtagning priogrupp 3, detta kommuniceras på Folkhälsomyndighetens presskonferens samma dag. (Omkring 36 000 personer provtas under veckan)

28 maj: Statsministern uttrycker att regionerna tar ansvar för testning även av priogrupp 4, det vill säga övriga befolkningen. Efter uttalandet initieras dialog mellan SKR och regeringskansliet avseende en testöverenskommelse.

3 juni: Västra Götalandsregionen öppnar provtagning för alla invånare med symptom, andra regioner följer snabbt efter.

4 juni: Regeringen kommunicerar en kommande satsning på 5,9 miljarder kronor för storskalig testning. (Omkring 47 000 personer provtas under veckan).

11 juni: SKR och regeringen tecknar en överenskommelse, där ansvar och finansiering för all testning regleras. (omkring 60.000 personer provtas under veckan).

Under sommaren ökar antalet tester per vecka succesivt och i början av hösten testar regionerna över 100.000 personer per vecka.

Vecka 3 2022 testas som flest personer, 610.000 personer.

Inför 2021 och 2022 tecknas nya överenskommelser mellan SKR och regeringen. Regionerna har sedan den första överenskommelsen tecknades generellt haft god kapacitet för provtagning och samtliga regioner har under stora delar av pandemin erbjudit provtagning samma eller nästkommande vardag. Svar på sitt provtagna test har de flesta kunnat få samma dag eller dagen efter.

Läs vidare

Pressjour

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR