Fler väntar på åtgärder i vården men väntetiderna kortas
Fler patienter väntade på operation och behandling första halvåret 2022 jämfört med 2021. Samtidigt minskar medianväntetiderna för de som väntar och de flesta åtgärderna sker inom 30 dagar.
Under första halvåret 2022 väntade i snitt 183 000 personer på operation eller behandling inom den specialiserade vården varje månad. Det är en ökning från första halvåret 2021 då i genomsnitt 158 000 personer väntade varje månad.
Mediantiden för hur länge de som väntar på en planerad operation eller behandling vid mättillfället har väntat, var 68 dagar under första halvåret 2022. Det är en minskning med 10 dagar jämfört med samma period 2021. En tydlig trend är att en majoritet av patienterna som väntar på vård väntat kortare tid första halvåret 2022 jämfört med samma period förra året, samtidigt som den grupp som väntat över 90 dagar växt.
− Det är för många som väntar på operation och behandling. Även om mediantiden totalt sett minskat för de som väntar är det oroande att se att de patienter som nu väntat länge ökat, en grupp som växt under pandemin, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Bland gruppen som väntat mer än 90 dagar dominerar patienter som väntar på operation eller behandling inom ortopedi samt öron, näsa och hals.
Majoritet av åtgärderna genomförs snabbt
Genom att mäta de operationer och behandlingar som genomförs varje månad synliggörs omsättningen bland de som väntar tydligare. Första halvåret 2022 genomfördes i genomsnitt 98 000 planerade operationer och behandlingar inom den specialiserade vården per månad, något fler än motsvarande period 2021. Av dessa genomfördes 56 procent inom 30 dagar, 75 procent inom 60 dagar och 84 procent inom 90 dagar. Medianväntetiden för de genomförda åtgärderna var 26 dagar, från remiss till operation eller behandling.
− De allra flesta patienterna får vård snabbt. Omsättningen av patienter är hög och de patienter med störst medicinskt vårdbehov prioriteras alltid. Den största utmaningen handlar om de patienter som väntat allra längst tid, säger Emma Spak.
För att korta väntetiderna krävs aktivt arbete med väntelistor, att säkra effektiva vårdflöden och att samverka mellan sjukhus och mellan regioner. Den nära dialogen mellan vården och patienterna är också viktig, att man som patient känner sig trygg, hela tiden vet nästa steg och hur man kan leva under tiden man väntar. På lång sikt handlar det om att minska behovet av sjukhusvård genom fler förebyggande insatser och att exempelvis öka möjligheterna för patienter att kunna hantera sina sjukdomar själva i hemmet i större utsträckning.
Fakta väntetider första halvåret 2022
I snitt väntade 183 000 personer på operation eller behandling inom den specialiserade vården per månad. Av dessa hade 54 procent väntat kortare än 90 dagar. Medianväntetiden för de som väntade var 68 dagar.
I snitt genomfördes 98 000 planerade operationer och behandlingar inom den specialiserade vården per månad. Av dessa genomfördes 84 procent inom 90 dagar. Medianväntetidetiden för de planerade operationer och behandlingar som genomfördes var 26 dagar.
Siffrorna avser planerade operationer och behandlingar inom den specialiserade vården (inklusive psykiatrin). Akuta operationer och behandlingar är inte inkluderade.
Siffrorna som avser väntande speglar nödvändigtvis inte antalet unika individer som väntar, då vissa personer kan vänta på fler behandlingar eller operationer under samma månad.
Läs vidare
Sakkunnig
Annika Brodin-Blomberg
Samordnare
Pressjour
Informationsansvarig
-
Helene Lindstrand
Presschef