Publicerad 23 februari 2022
Nyhet

Ansvarsprincipen behöver värnas i krissituationer

En viktig princip i hälso- och sjukvårdens framtida beredskap är att staten respekterar kommuners och regioners ansvar även under kriser, samt att staten bistår med stöd och finansiering.

Anders Knape.

Anders Knape.

I dag presenterade den statliga utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap ett stort antal förslag för att öka kommuners och regioners förmåga att hantera olika typer av kriser. SKR välkomnar att det tydliggörs vad som gäller i både fredstid och krigstid samt att det finns en tydlig ambitionsnivå från staten.

− Pandemin har visat på en enorm förmåga i kommuner och regioner att snabbt kunna ställa om sina verksamheter och samverka för att hantera de behov som uppstått. Pandemin har synliggjort betydelsen av att bygga en långsiktigt hållbar beredskap i hela det svenska samhället, inte minst inom hälso- och sjukvården, säger Anders Knape, ordförande för SKR.

Under pandemin har kommuner och regioner visat på förmågan att stötta varandra när det gäller bland annat samordning kring inköp av skyddsutrustning och läkemedel samt samordning kring personal och intensivvårdsplatser.

Inför framtida kriser är det angeläget att bland annat bygga upp omsättningslager av medicintekniska produkter, skyddsutrustning och läkemedel i rimlig omfattning. I arbetet med den förmågeuppbyggnaden behöver staten säkerställa att regionerna och kommunerna långsiktigt ersätts fullt ut för sina kostnader.

− Vi behöver nu sätta oss in i utredningens olika förslag och se hur de påverkar kommuners och regioners verksamheter. Grundläggande är att staten respekterar den så kallade ansvarsprincipen, den aktör som i normala fall ansvarar för en verksamhet ska även göra det under en kris- och krigssituation. För det krävs ett gott stöd från statliga myndigheter och att staten finansierar de extra uppdrag som tillkommer kommuner och regioner, säger Anders Knape.

Det är kommunernas och regionernas ansvar att säkra personal- och kompetensförsörjningen i verksamheterna, i såväl normal- som krislägen. Under pandemin var Krislägesavtalet avgörande för att klara bemanningen i hälso- och sjukvården, enligt en partsgemensam utvärdering. Avtalet ger möjlighet att både snabbt kunna styra personalresurser dit de bäst behövs och till ett större uttag av arbetstid för att öka kapaciteten i verksamheten. Krislägesavtalet aktiverades vid 14 tillfällen i tio regioner under pandemin. Här har även SKR identifierat att parterna framåt behöver se över kollektivavtalens funktion i händelse av framtida kriser och krig.

Läs vidare

Sakkunnig

Hasse Knutsson
Handläggare

Pressjour

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR