Publicerad 16 juni 2021

Västra Götalandsregionen jobbar strukturerat med patientens perspektiv

Ett personcentrerat arbetssätt är grunden i Västra Götalandsregionens (VGR) omställningsarbete, som bland annat inkluderar Nära vård. Struktur och systematik behövs i en stor region, och en regional riktlinje som definierar vad patientkontrakt är i VGR har tagits fram.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Västra Götalandsregionens arbete med patientkontrakt tar sitt avstamp i personcentrerad vård, en fråga som på flera sätt är en del i regionens olika verksamheter. Närheten till Göteborgs universitet är ett skäl. Vid Göteborgs universitet finns sedan 2010 det tvärsektoriella Centrum för personcentrerad vård (GPCC). Där finns fler än 100 nationella och internationella forskare som undersöker personcentrerad vård ur olika perspektiv och studerar effekterna av personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården.

Ett annat skäl är den strategi för omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland som beslutades 2017, och som bland annat inkluderar omställningen till Nära vård. Strategin slår fast att vården alltid ska utgå från den enskilda personens behov och erfarenheter, och att arbetet med att införa personcentrerat arbetssätt måsta fortsätta, för en kvalitativ, patientsäker och effektiv vård.

‑ ­I diskussionerna om Nära vård var det nog många verksamheter som hade uppfattningen att de jobbade personcentrerat och med patientkontrakt, men det kunde absolut bli bättre, berättar Christina Möller, regionutvecklare vid Koncernkontoret.

­‑ ­Intresset för ett personcentrerat arbetssätt och patientkontrakt ökade sedan väsentligt i samband med besluten om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp inom kunskapsstyrningen, säger Christina Möller.

Christina Möller ledde också arbetet med att ta fram en regional riktlinje, ett styrdokument, som konkretiserar vad patientkontrakt är i Västra Götalandsregionen och hur det ska tillämpas. Riktlinjen antogs i februari 2021.

Genomförande

Västra Götalandsregionen är en stor region, med åtta sjukhus och över 200 vårdcentraler och omkring 48 000 medarbetare inom hälso- och sjukvården. Förändringsarbete pågår ständigt och kräver ett högt engagemang av både chefer och medarbetare.

­‑ Vi säger ibland att vi är ett Sverige i miniatyr, vilket naturligtvis är en utmaning. För att få genomslag i all verksamhet krävs en tydlig styrning, systematik och rutiner, bland annat genom regionala riktlinjer, säger Christina Möller.

Regionala riktlinjen

Den regionala riktlinjen Patientkontrakt inom hälso- och sjukvården är framtagen av en arbetsgrupp med företrädare för olika verksamheter och inte minst med patientföreträdare.

Förutom att beskriva tillämpningen av patientkontrakt, ska innehållet i riktlinjen också beaktas när andra regionala riktlinjer tas fram. Det är verksamhetschefen som ansvarar för att riktlinjen arbetas in i lokala rutiner.

I riktlinjen beskrivs de olika delarna i ett patientkontrakt och mer precist vad som bör ingå i en sammanhållen planering. Dessutom finns en beskrivning av fem frågor som bör ställas vid uppföljning av ett patientkontrakt. Riktlinjen anger också vilka som ska erbjudas ett patientkontrakt. Dessa är:

  • Patienter med längre vård- och behandlingsinsatser
  • Patienter med omfattande och komplexa vårdbehov
  • Patienter där det finns andra skäl att tydliggöra planering
  • Patienter som har ett eget önskemål om patientkontrakt

Efter att riktlinjen beslutades i februari 2021, pågår nu arbetet med att implementera den i verksamheterna.

‑ Eftersom patientkontrakt konkretiserar ett personcentrerat arbetssätt, blir riktlinjen viktig i den omställning vi är inne i. Att jobba personcentrerat är ett särskilt uppdrag i omställningsarbetet och vi behöver jobba systematiskt för att uppnå resultat, förklarar regionutvecklare Katrin Modig Pallin.

Regional riktlinje för patientkontrakt, VGR (PDF)

Levande bibliotek stöttar verksamheterna

Katrin Modig Pallin är bland annat ansvarig för regionens Levande bibliotek, bildat efter förebild från Region Jönköpings län. Till Levande bibliotek kan patienter och närstående frivilligt anmäla sig för att bidra med sina erfarenheter i utvecklingen av hälso- och sjukvården. ”Biblioteket” har idag ett 50-tal deltagare.

‑ När en verksamhet vill ha medverkan från patient eller närstående i sitt förbättringsarbete, kan de höra av sig till oss och så förmedlar vi kontakt. Vi står också för det administrativa runtomkring och kan stötta verksamheten med metoder, säger Katrin Modig Pallin.

Patient- och närståendemedverkan används mycket inom kunskapsstyrningen, där det finns regionala processteam som jobbar tillsammans med de regionala programområdena. De tar bland annat fram regionala tillämpningar av kunskapsunderlag och beslutsstöd.

‑ Patienter eller närstående ska finnas med i processteamet. Det brukar bli väldigt bra, där profession och patientföreträdare finns med på lika villkor. Professionsföreträdarna bär med sig nya perspektiv in i sina verksamheter, säger Katrin Modig Pallin.

‑ Det kan också vara ett lärtillfälle för professionen, att ta del av patientperspektivet. De får även förbereda sin medverkan i processteamet genom att exempelvis göra intervjuer med sina egna patienter och ta reda på vad som är viktigt för dem.

Patientportal i nya vårdinformationsmiljön

I Västra Götalandsregionen pågår arbetet med att införa det som kallas Framtidens vårdinformationsmiljö, förkortat FVM, där all hälso- och sjukvårdsinformation ska vara tillgänglig för både patienter, invånare och medarbetare i hälso- och sjukvården. FVM är ett samarbete mellan regionen och de 49 kommunerna och ska vara helt genomfört 2023.

‑ I den nya vårdinformationsmiljön planeras även för en patientportal. Hur ska patientens informationsmängder hanteras där? Vad vill och kan patienterna dela med sig av i sina berättelser, som också är till nytta för vården? Här har vi många intressanta diskussioner just nu, berättar Katrin Modig Pallin.

Framtidens vårdinformationsmiljö, VGR Fokus

Ser över övriga riktlinjer för att säkra patientperspektivet

Förutom att det finns en specifik regional riktlinje om patientkontrakt, ser nu regionen över även rutiner och medicinska riktlinjer, för att säkra att patientperspektivet finns med.

‑ Vi ser det som ett konkret sätt att kommunicera patientkontrakt in i rutinerna, att få verksamheterna att reflektera och tänka personcentrering, förklarar Katrin Modig Pallin.

‑ Många vill gärna invänta att vi har alla digitala lösningar på plats, men det finns ju mycket som går att göra kring patientkontrakt redan nu, i de strukturer vi har. Det blir tydligt i arbetet med de personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen, där patientkontrakt är en del.

Det här har arbetet lett fram till

Arbetet med och intresset för personcentrerad vård och ett personcentrerat arbetssätt (PCA) i Västra Götalandsregionen har vuxit fram de senaste åren. Efter att ha bistått med centralt finansierade lokala förändringsledare i varje förvaltning mellan åren 2016 och 2019, ligger sedan förra året ansvaret i förvaltningarnas ordinarie arbete; att sprida kunskap och stödja utvecklingen av ett mer personcentrerat arbetssätt. De ska stötta chefer och ledare i att omsätta den regionala riktlinjen om patientkontrakt i praktiken och därmed få in personcentrering och patientkontraktets olika delar i den ordinarie driften.

Arbetet med Levande bibliotek fortsätter, och inom storsjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett patientforum bildats – ett strategiskt råd som samverkar med sjukhusledningen om frågor i vården. Frågor som patienter och närstående anser vara viktiga, hamnar därmed på sjukhusledningens agenda.

Regionen har börjat jobba tillsammans med patientföreningar, för att på sikt sprida kunskap om patientkontrakt till invånarna.

‑ Jag skulle säga att det nu finns en hög medvetenhet i våra verksamheter om personcentrering. Genom att det är en sådan tydlig del i vårt omställnings- och förbättringsarbete blir det också en självklarhet i hela hälso- och sjukvårdssystemet, säger Katrin Modig Pallin.

De viktigaste slutsatserna

Regionutvecklare Katrin Modig Pallin konstaterar att det finns många sätt att jobba med personcentrering och patientkontrakt, och att en stor organisation i sig är en extra utmaning. Här är hennes viktigaste slutsatser och medskick:

  • En gemensam grund underlättar – i Västra Götalandsregionens fall det personcentrerade arbetssättet.
  • Jobba gärna på flera olika sätt samtidigt – arbetet behöver anpassas till verksamhetens förutsättningar, och det finns alltid något som passar och fungerar.
  • Fokusera på vem arbetet är till för. Det är den enskilda patientens behov som måste vara utgångspunkten för en bra vård.

Fördjupning

I Västra Götalandsregionen drivs arbetet med personcentrering och patientkontrakt inom ramen för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling, som är en del i vårdens omställning. VGR har själv mer information om arbetet både på sin egna webbplats men även via universitetet i Göteborg.

Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling, VGR

Patientforum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Centrum för personcentrerad vård, Göteborgs universitet

Läs vidare

Kontaktpersoner

Katrin Modig Pallin
Regionutvecklare
Västra Götalandsregionen
070-020 64 96katrin.modig-pallin@vgregion.se

Christina Möller
Regionutvecklare, Koncernstaben
Västra Götalandsregionen070-936 92 49christina.moller@vgregion.se

Anette Nilsson
projektledare Patientkontrakt
Sveriges Kommuner och Regioner
070-280 53 14anette.nilsson@skr.se

Informationsansvarig

  • Anette Nilsson
    Konsult

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Om exemplet

Ämne
Nära vård, Äldreomsorg
Exempel från
Region
Tidsperiod
2016 - pågående
Verksamhetsområde
Hälsa och sjukvård, Social omsorg

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel