Vårdsamordnare ger trygghet åt personer med psykisk ohälsa

Region Dalarna har infört Samarbetsvård, Psykisk Hälsa. Det innebär att en vårdsamordnare möter och följer upp patienter med psykisk ohälsa. Målet är att ge den vård patienterna behöver och har rätt till, skapa bättre arbetsmiljö och en jämlik vård över hela regionen.

Samarbetsvård är ett strukturerat sätt att arbeta med personer som lider av depression och ångestsymtom. Utgångspunkten för arbetet är att möta den stora grupp personer som söker till primärvården för psykisk ohälsa, cirka 20-30 procent av alla besök i primärvård.

En annan viktig orsak att förändra arbetssättet är att cirka 9 procent av Sveriges befolkning idag medicinerar med antidepressiva läkemedel och att uppföljning och utvärdering av den behandlingen är bristfällig. Det fanns således ett stort behov av att få till ett arbetssätt som på ett bättre sätt skulle möta dessa människors behov.

I primärvården har det sedan länge funnits sjuksköterskor med fokus och stor kunskap på specifika diagnoser såsom exempelvis diabetes och KOL. I Dalarna har de försökt efterlikna arbetssättet med de andra stora folksjukdomarna i arbetet med psykisk sjukdom i. Arbetssättet gör att vårdcentralen vet vilka som behöver stöd/behandling, vilken behandling patienterna behöver och hur den behandlingen fungerar.

Genomförande

Region Dalarna i samarbete med SKR valde att översätta den amerikansk modellen ”Collaborate Care” vid depression och ångest och kallat den Samarbetsvård Psykisk Hälsa.

Två nya personalkategorier

Implementeringen startade med fem pilotvårdcentraler. Traditionellt arbetar vårdcentralerna med distriktsläkare, samtalsbehandlare och patient. I detta nya arbetssätt har de infört två nya personalkategorier, vårdsamordnare psykisk hälsa (depression-/ångestsjuksköterska) och konsultpsykiater.

Sköterskorna som ska arbeta som vårdsamordnare psykisk hälsa erbjuds nio utbildningsdagar där kunskap om depression, ångest, suicidbedömning och läkemedelsbehandling ingår. Dessutom får de tre dagars utbildning i motiverande samtal. Deras huvuduppgift är att följa, av läkare ordinerad läkemedelsbehandling vid depression och ångestsyndrom.

Kontakt inom sju dagar och fortsatt uppföljning

Patienter som kommer i kontakt med vårdcentralen på grund av depression och ångestsyndrom får direkt kontakt med vårdsamordnaren. Inom sju dagar efter insatt läkemedelsbehandling hos läkare får patienten ett första besök på mottagning eller ett videobesök. I samtalet skattas patientens symtom, patienten erhåller information om tillståndet som ska behandlas, information om läkemedel samteventuella biverkningar. Vårdsamordnaren kan även kontrollera att allt är gjort som är beslutat, exempelvis att prover är tagna.

Vårdplan och behandlingsplan med mål sätts upp för att behandlingen ska kunna följas över tid. Vårdsamordnaren följer sedan fortsättningsvis upp behandlingen per telefon en gång per vecka och utifrån skattningsskalorna ser hur behandlingen fungerar beroende på diagnos. Frågor kring biverkningar, tar du din medicin och så vidare kan tas upp i dessa samtal. Samtalen är cirka 15 minuter.

När symtomen minskar och funktionsförmåga förbättras så glesar man ut kontakten till cirka en gång per månad. Detta är behovsstyrt. När personen är symtomfri så får patienterna en återfallspreventionsplanering. I den ingår vilket/vilka läkemedel man ska ta, hur mycket, när och hur ska de ska fasas ut om det ska göras.

Vårdsamordnaren blir väldigt kunnig inom området psykisk ohälsa och kan ger riktade råd, läkemedelsinformation, identifiera de som inte blir bättre osv.

Konsultpsykiatriken

Kopplat till vårdcentralen finns en rådgivande funktion i form av en konsultpsykiater. Konsultpsykiatern erbjuder vårdcentralen 30-45 minuter per vecka för rådgivning. Det är som en rond där konsultpsykiatern kan ge råd kring hur man ska tänka, interaktioner med läkemedel och så vidare. Rådet kan vara att patienten behöver specialistvård och då remitterar distriktsläkaren. Det är ett fåtal fall som kommer till konsult, de flesta klarar vårdsamordnaren och läkarna på vårdcentralen själva.

Vårdsamordnaren

Vårdsamordnarens roll är att hitta de som inte blir bättre och se till att de får extra stöd. Genom att ha tillgång till aktuell data från journalen kan vårdsamordnaren följa alla patienter och se de som har störst behov. Det är där resurserna sätts in. Region Dalarna har byggt en egen teknisk lösning; en kvalitetsrapport där man kan följa patienternas symtom över tid. Kvalitetsrapporten mäter läkemedelsbehandling och vilka som är inskrivna hos vårdsamordnaren. Nästa steg är att utveckla rapporten vidare bland annat för att även kunna följa psykologisk behandling.

Alla patienter får ett direktnummer till vårdsamordnaren som är deras fasta vårdkontakt. Det skapar en trygghet, struktur och ram. Det som alla patienter nämner som viktigast är tryggheten och enkelheten att få kontakt. Även om 1300 patienter har fått direktnummer är det det väldigt få som ringer. Tryggheten gör att de inte behöver ringa.

Det finns ett samarbete mellan specialistvården och psykiatrin som ser till att vårdcentralerna har tider att tillgå. Detta ligger utanför ersättningsmodeller då psykiatrin ser vinsterna med samarbetet. Det blir bättre för patienterna och bättre för de som arbetar.

Arbetssättet startade på fem vårdcentraler 2018 som ett pilotprojekt som pågick i två år. 2020 implementeras arbetssättet i hela Dalarna och i oktober 2020 har de täckning på 27 av 30 vårdcentraler. Det finns en vårdsamordnare per vårdcentral och fem konsultpsykiater.

Det här har arbetet lett fram till

Arbetet har utvärderats kvalitativt i enkäter och intervjuer med patienter, läkare, samtalsbehandlare och verksamhetschefer. Läkargruppen tycker att de får mycket hjälp, det är patientsäkert och arbetsmiljön blir bättre. De tycker att vårdsamordnarna är fantastiska eftersom den uppföljning som tidigare var svårt att få till, men som är väldigt viktig, blir gjord. Detta arbetssätt gör att alla får göra det de är bra på.

Vissa vårdcentraler är till stor del beroende av hyrläkare. Vid dessa vårdcentraler blir vårdsamordnaren en extra viktig resurs då den står för kontinuiteten i patients vård av depression och ångest. Patienterna uttrycker att de är väldigt nöjda och beskriver att de är trygga och att vården är tillgänglig på ett bra sätt.

Alla vårdsamordnare har fortsatt och trivs med sina arbetsuppgifter. En tydlig arbetsbeskrivning och struktur gör att vårdsamordnarna vet vad de ska göra och det ger trygghet i arbetet. Vårdsamordnarna svarar på remisser och gör en del bedömningssamtal. De föreläser och sprider kunskap om psykisk ohälsa på sin vårdcentral men även på barnavårdscentraler, mödravårdscentraler och inom kommunen. Arbetet gör att de blir väldigt duktiga på depression och ångest. Personalen uttrycker att det har blivit mycket bättre och anser att det är ett bra arbetssätt inom primärvården.

Arbetsmodellen som de har valt beskrivs, som ett sätt att följa de nationella riktlinjerna för depression och ångest på ett strukturerat sätt.

De viktigaste slutsatserna

‑ Alla behöver göra satsningar på den här stora patientgruppen – vi måste intressera oss för ämnet och vad vi erbjuder för vård och behandling. Viktigt att gå igenom det här – betyder inte att alla måste göra som vi. Vi har en modell men det behöver modifieras och anpassat för varje vårdcentral. Vårdsamordnarna är grunden och de är stöd både för patienter och professioner – bättre trygghet och minskat tryck och stress i systemet. Såväl vården för patienterna som arbetsmiljön blir bättre säger Henric Jansson, Konsultpsykiater och projektledare för arbetet i Dalarna. Han fortsätter:

‑ Allt arbete inom detta nya arbetssätt är manualbaserat och strukturerat. Förhoppningen är att det ska ge en jämlik vård, så att du oavsett var du bor vet vad du får. Genom att vara strukturerade kan mer tid läggas på att bli personcentrerade och individanpassade. Genom att vi har basen kan vi utveckla andra frågor till exempel levnadsvanor och suicidpreventionsprojekt.

Fördjupning

Forskning från Göteborgs universitet om Vårdsamordnare Psykisk ohälsa:

Vårdsamordnare psykisk ohälsa, Västra Götalandsregionen

Region Dalarnas pressmeddelande om införandet av vårdsamordnare:

Region Dalarna gör unik satsning på depressionssjuksköterskor inom primärvården