Publicerad 13 december 2022

Uppsala klimatprotokoll – ett lokalt klimatavtal mellan offentliga och privata aktörer

Sedan 2010 har aktörer från olika branscher i Uppsala samverkat inom ramen för nätverket Uppsala klimatprotokoll. Nätverket samlar en bredd av medlemmar bakom samma mål – att sänka utsläppen i linje med vad Parisavtalet kräver för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Sammanfattning

Internationellt, nationellt och lokalt står det klart att klimatomställningen inte kan ske genom insatser av enskilda parter, kommuner, företag eller institutioner utan kräver bred samverkan och ett stort engagemang. Med två universitet, en företagsinkubator, produktionsindustri och kunskapsintensiva näringar, välutbildad befolkning samt stora bostads- och infrastruktursatsningar, är förutsättningarna för en bred samverkan i klimatfrågorna mycket god i Uppsala.

Tillsammans minska utsläppen med 17 procent

Ett av samarbetena som kommit långt är Uppsala klimatprotokoll som startades 2010. Uppsala klimatprotokoll är ett lokalt branschöverskidande nätverk för företag, offentliga verksamheter, akademi och föreningar. Det gemensamma målet är att de gemensamma utsläppen av växthusgaser ska minska med 17 % per år till och med 2030. Målsättningen baseras på teorin om koldioxidbudget, vilket betyder att procentsatsen justeras årligen beroende på föregående års resultat. Målsättningen är i linje med Parisavtalet och fastställs i klimatavtalet för period V.

Klimatavtalet för period V: 2021–2024, Uppsala Klimatprotokoll

Nätverket har idag ett 40-tal medlemmar, som tillsammans har omkring 38 000 anställda. För att bli medlem skriver aktörer under ett klimatavtal, som uppdateras var tredje år.

Syftet med Uppsala klimatprotokoll är att genom samverkan ta ett gemensamt ledarskap för att öka takten i klimatomställningen. Samarbetet syftar även till att höja kompetensen hos medlemmar för att placera Uppsala i framkant när det gäller klimatdriven verksamhetsutveckling.

Fokus för nästa programperiod (beslut oktober 2021):

  • Att skapa gemensamma verktyg och plattformar för erfarenhetsutbyte, exempelvis inom upphandling, klimatkalkyler och uppföljning
  • Att välkomna fler medlemmar och representation från fler branscher
  • Att skapa mer självständiga och externt finansierade fokus- och arbetsgrupper
  • Att öka kunskapen och förmågan för att arbeta med systeminnovation
  • Att genomföra kommunikationsinsatser för ökat genomslag i klimatfrågan.

Genom Uppsala klimatprotokoll har stadens aktörer kunnat leda klimatarbetet i samverkan och skapa förutsättningar för att mobilisera företag och organisationer i klimatomställningen. Missionen är att förena Uppsalas aktörer, stödja varandra i utvecklingsarbetet, möjliggöra förändring, stärka medlemmarnas kompetens samt influera varandra och andra.

Klimatprotokollet minskade utsläppen med 26 procent senaste perioden

Klimatprotokollet arbetar i protokollsperioder om tre år. När en period avslutas, sammanställs resultaten från perioden i ett klimatbokslut. Boksluten visar att Klimatprotokollet sedan starten kontinuerligt minskat de gemensamma utsläppen av växthusgaser. Under senaste perioden, som pågick hösten 2018 till våren 2021, minskade utsläppen med 26 procent.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Uppsala har en klimatpåverkan som är flera gånger större än vad som är hållbart ur ett globalt perspektiv. Uppsala har dessutom en hög utvecklingstakt, snabb befolkningsökning och en expanderande arbetsmarknad. Den höga utvecklingstakten i Uppsala ger goda möjligheter till förbättringar, men ställer också stora krav på en ansvarsfull och tydligt prioriterad utveckling som leder till socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara lösningar. Den i särklass största utmaningen är att ta ledarskapet för klimatkrisen och samtidigt bygga ut staden på ett hållbart sätt och på sikt skapa en trygg, hälsosam och rättvis stad för alla medborgare.

Samarbete mellan offentlig och privat sektor avgörande för att lyckas

Uppsala kommun såg värdet och nödvändigheten i att mobilisera lokala intressenter för att nå klimatmålen. Ingen klarar att nå upp till de höga ambitionerna var för sig. Det finns många områden där Uppsala som samhälle behöver sänka sina klimatutsläpp men där enskilda aktörer inte har rådighet, resurser eller tillräcklig kunskap för att ensamt styra över och genomföra nödvändiga insatser. Med Parisavtalet som modell föddes tanken på ett lokalt klimatavtal där offentlig och privat sektor kan samarbeta för att minska Uppsalas klimatutsläpp. Genom ett fokuserat samarbete med andra och ett pådrivande av arbetet på alla fronter ökar varje enskild part sina chanser att nå sina klimatmål, men bidrar också till hela Uppsalas omställning.

Ambitiösa mål är satta för verksamheten: Medlemmarnas gemsamma utsläpp av växthusgaser ska minska med 17 % per år till och med 2030. Målsättningen är i linje med Parisavtalet och en förutsättning för att Uppsala ska bidra till att den globala medeltemperaturen inte överstiger 1,5 grad. Målsättningen baseras på teorin om koldioxidbudget, vilket betyder att procentsatsen justeras årligen utifrån föregående års resultat.

I den nya verksamhetsplanen som togs fram 2022 finns Klimatprotokollets vision:

Tillsammans når vi lägre – för ett klimatomställt Uppsala!

Uppsala klimatprotokoll är det ledande nätverket som samlar flera branscher i staden bakom samma mål: att sänka utsläppen i linje med vad Parisavtalet kräver för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Tillsammans är vi en hävstång för klimatomställningen i hela Uppsala och befäster klimatdriven verksamhetsutveckling som den självklara vägen framåt.

Visionen ska uppnås genom att klimatprotokollet tar ett gemensamt ledarskap för ett klimatomställt Uppsala genom att:

  1. FÖRENA:

Samla Uppsalas näringsliv, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle bakom samma mål: att sänka utsläppen för att nå ett klimatomställt Uppsala.

  1. STÖDJA:

Tillsammans arbeta med och utveckla verktyg och metoder som stöd för att starta eller fördjupa ett utvecklingsarbete som minskar medlemmarnas egna och gemensamma utsläpp.

  1. MÖJLIGGÖRA:

Vara en katalysator för gemensam förändring.

  1. STÄRKA:

Erbjuda en kunskapsarena för stärkt kompetens om klimatdriven verksamhetsutveckling inom och mellan branscher.

  1. INFLUERA:

Gå före och inspirera andra att påbörja eller förstärka sitt klimatarbete.

Genomförande

Lokalt Parisavtal i Uppsala

Under 2010 bjöd Uppsala kommun in lokala aktörer verksamma inom olika samhällssektorer och i olika branscher att tillsammans ta sig an klimatutmaningen. Med inspiration av FN:s arbete med klimatkonventionen arbetades ett lokalt Parisavtal fram, i syfte att ta ledning i klimatarbetet och vara en förebild för andra städer.

Uppsala klimatprotokoll arbetar i perioder om tre år, och har precis påbörjat sin femte period och har en ambition att inkludera fler medlemmar och avdelningar för att påskynda arbetet för ett klimatomställt Uppsala.

Nätverket har identifierat 22 olika klimatutmaningar. Klimatutmaningarna utgör ett verktyg för att påskynda klimatomställningen. Genom att utmana varandra drivs utvecklingen framåt. Utmaningarna är indelade i fem olika områden:

  • Energi,
  • Transport och maskiner,
  • Resor,
  • Bygg och anläggning
  • Övriga indirekta utsläpp (mat, varor med mera).

Varje medlem antar de utmaningar som är mest relevanta för att minska just sin verksamhets klimatpåverkan. Vid varje ny period beslutar varje medlem vilka utmaningar man avser att ta sig an. Exempelvis har Uppsala kommun antagit 15 av de totalt 22 utmaningarna.

Organisation och strukur

Klimatprotokollets organisation och struktur består av flera olika forum som arbetar med organisation, vägledning, processledning och samordning och spelar en viktig roll för samverkan, inspiration och kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

Bland annat finns fokus- och arbetsgrupper på olika teman. Fokugrupperna utgår från medlemmarnas behov av att arbeta tillsammans i en specifik fråga baserat på antagna utmaningar. Fokus- och arbetsgrupperna är inte konstanta utan kan variera över tid. Just nu finns fokusgrupperna: Klimatneutral byggnation- och anläggning, Energi, Hållbara godstransporter och Jakten på plasten. Flera av fokusgrupperna har arbetsgrupper kopplade till sig, för att komma djupare i vissa frågor. Exempelvis finns arbetsgrupper för ökad träbyggnation, minskad klimatpåverkan från betong, samt plastupphandling.

Uppsala kommun tillhandahåller processledning för att leda och samordna nätverkets arbete, som finansieras gemensamt av medlemmarna. Klimat- och ledningsrepresentanter från varje medlem träffas två gånger om året för diskussioner och beslutsfattande vid rundabordsmöten.

Oberoende nätverk med kommunen som huvudman

Uppsala kommun är juridisk huvudman för Uppsala klimatprotokoll. Däremot är Klimatprotokollet ett oberoende nätverk, där kommunen är en medlem likställd med övriga medlemmar. Alla medlemmars lika inflytande över Klimatprotokollets utveckling och nätverkets självständighet ska värnas. Ansvaret för Klimatprotokollets utveckling och uppfyllande av vision ligger hos medlemmarna själva.

Som medlem åtar sig organisationen (enligt klimatavtal för period V):

  • Att ta klimatledarskap med ambitionen att minska sina utsläpp av växthusgaser i linje med Parisavtalet
  • Att integrera klimatfrågan i organisationens huvudsakliga verksamhets- eller affärsstrategi
  • Att genom sin verksamhet i Uppsala vilja placera Uppsala i framkant vad gäller klimatomställning
  • Att årligen mäta direkta och indirekta klimatutsläpp enligt metodik i GHG-protokollet. Klimatutsläppen tillsammans med energidata rapporteras i Klimatprotokollets gemensamma uppföljningsverktyg
  • Att anta klimatutmaningar som är mest relevanta för att minska verksamhetens klimatpåverkan
  • Att aktivt delta i Klimatprotokollets gemensamma arbete och vid möjlighet ta ledarskap inom områden där organisationen har hög kompetens
  • Att årligen betala en medlemsavgift.

Mångfald av branscher – en styrka

Det är i mötet mellan olika medlemmar och branscher – privat, offentlig och ideell sektor – som Klimatprotokollets styrka ligger. Medlemmar är alla ambassadörer för Klimatprotokollet och representerar nätverket i externa sammanhang. Mot bakgrund av att medlemmar har olika karaktär ser också deras bidrag i Klimatprotokollet olika ut. Exempelvis har miljöorganisationer en särposition som kan jämföras med en revisors roll, där de verkar för att Klimatprotokollet bedriver ett trovärdigt och reellt klimatarbete. Likaså har resursorganisationerna en särposition och förväntas bidra med ytterligare tid och spetskompetens. Syftet för dessa två medlemskategoriers medverkan i klimatprotokollet är inte att minska sina egna utsläpp, utan bidra till att övriga medlemmar minskar sina. Det avspeglas bland annat i att dessa organisationer inte betalar medlemsavgift.

Uppföljning

Klimatprotokollet arbetar i protokollsperioder om tre år. När en period avslutas, sammanställs resultaten från perioden i ett klimatbokslut. Boksluten visar att Klimatprotokollet sedan starten kontinuerligt minskat de gemensamma utsläppen av växthusgaser. Medlemmars utsläpp av växthusgaser, energianvändning och hur det går med antagna klimatutmaningar följs upp årligen.

Det här har arbetet lett fram till

Uppsala klimatprotokoll visar att starka allianser mellan olika sektorer är nyckeln till att en enad front mot klimatförändringar och uppnå Uppsalas långsiktiga klimatmål.

Klimatprotokollet har blivit en viktig arena för att

  • inspirera och lära av varandra,
  • skapat nya allianser och samarbete,
  • identifiera nya affärsmodeller och möjligheter,
  • och viktigast av allt, för att minska utsläppen och öka omställningstakten

Stadig minskning av växthusgaser

Klimatprotokollet har sedan starten kontinuerligt minskat de gemensamma utsläppen av växthusgaser. Under den senaste programperioden (2018–2021) var målet att minska utsläppen med 10–14 procent årligen, för att vara i linje med målen i Parisavtalet. För den senaste perioden: 26 procent när man jämför år 2017 till 2020. Det blir något mindre än 10–14 % årligen, men ändå en stor minskning.

Klimatbokslut, period IV, Uppsala Klimatprotokoll

Flera lyckade gemensamma projekt

Genom Uppsala klimatprotokoll har stadens aktörer kunnat leda klimatarbetet i samverkan och skapa förutsättningar för att mobilisera företag och organisationer i klimatomställningen. Medlemmar i klimatprotokollet har initierat flera gemensamma projekt som har resulterat i innovativa lösningar för att minska utsläppen. Ett exempel är Klimateffektiv plastupphandling, där de deltagande organisationerna arbetat tillsammans för att minimera plastanvändningen, öka återvinningen av plastförpackningar och öka efterfrågan på återvunna och förnybara produkter. Flera avknoppningar eller vidareutvecklade samarbeten är sprungna ur eller skapade för att komplettera Klimatprotokollet, exempelvis Superhjärnan som samlat Uppsalas konsult- och arkitektbolag för klimatneutralitet. Ett annat exempel som genomförts handlar om mat och klimat, där restauranger fick stöd att beräkna klimatutsläpp för deras menyer, som ett verktyg för att guida invånare till mer hållbara val. Många restauranger har fortsatt arbetet efter projektet.

I ett nyligen initierat arbete inom klimatprotokollet ska medlemmar tillsammans fastställa hur klimatberäkningar av utsläpp från bygg- och anläggningsprojekt kan göras. I projektet ingår dialog med Uppsala kommun kring vilka gränsvärden som skulle kunna ställas som krav i markanvisningar.

Uppsala Klimatprotokoll är en stark kunskapspartner i klimatarbetet medlemmar emellan. Genom att dela lärande och erfarenheter med andra bereder vi vägen framåt och kan snabba på omställningen. Genom kunskapshöjande aktiviteter såsom seminarier, värdskap och utbildningar drivs en samstämmig värderingsförändring som inkluderar flertalet av Uppsalas branscher.

I Klimatprotokollet ges också inblick i andra medlemmars klimatarbete och möjlighet att höja den egna organisationens kompetens i syfte att placera Uppsala i framkant när det gäller klimatdriven verksamhetsutveckling. Medlemskapet fungerar även som en katalysator i organisationens interna omställning, genom gemensamt utvecklingsarbete i fokus- och arbetsgrupper som tar sig an utmaningar som flera medlemmar antagit.

Medskick till den som tar del av exemplet

För Uppsalas kommunkoncern utgör Uppsala klimatprotokoll en viktig arena för driva frågor som rör minskade klimatutsläpp i Uppsala. Kommunen har bara rådighet över en begränsad del av de totala utsläppen i kommungeografin, och behöver arbeta nära och tillsammans med företag och forskning för att motivera fler att minska sina utsläpp, hitta nya lösningar tillsammans och identifiera hinder. För kommunen innebär samarbetet i klimatprotokollet bland annat att kommunen:

  • får tillgång till en neutral arena för branschdialog med aktörer som har höga klimatmål
  • kan få draghjälp med kommunens egna högt ställda klimatmål genom kompetensen som finns i forumet
  • kan påverka inriktningen och sätta dagordningen för aktuella frågor
  • få förståelse för vilka klimatkrav branschen vill att kommunen ställer, och hur aktörer i Uppsala agerar för att möta dessa
  • visar att man tar klimatledarskap vilket kan uppmuntra och stärka fler i klimatarbetet

Genom att samverka i nätverk med företagen erbjuds en värdefull möjlighet att gemensamt ta fram och ta del av verktyg och metoder som kan vara svåra att utveckla som enskild aktör. Tillsammans arbetar medlemmarna exempelvis med en gemensam metod för klimatuppföljning och verktyget klimatutmaningar. Protokollet ger med utgångspunkt i antagna klimatutmaningar möjlighet att dels fördjupa och utveckla arbetet i specifika branscher eller tematiska områden, likväl som att mötas och utbyta erfarenheter mellan olika branscher som vanligtvis inte möts och bidrar med fler perspektiv.

Fördjupning

Klimatprotokollet, Uppsala kommun

Läs vidare

Kontaktpersoner

Johanna Sandström
Utvecklingsledare
Uppsala klimatprotokolljohanna.sandstrom2@uppsala.se

Belén Camarero del Río
Utvecklingsledare
Uppsala klimatprotokollbelen.camarerodelrio@uppsala.se

Linda Ahlford
Utvecklingsledare
Hållbarhetsavdelningen
Uppsala kommun
linda.ahlford@uppsala.se

Informationsansvarig

  • Victoria Kalén
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

Om exemplet

Ämne
Klimat
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
Startade 2010 och pågår.
Verksamhetsområde
Näringsliv

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel