Publicerad 18 januari 2021

Trygghetsvandring på nätet

En trygghetsvandring med tonårstjejer på Internet visade att brott på nätet är en naturlig del av ungas vardag och något som sker under dygnets alla timmar. Det har bland annat lett till att personalen på fritidsgården arbetar mer för att förebygga våld och kränkningar i sina sociala kanaler.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Traditionellt sker trygghetsvandringar i centrum, på parkvägar eller vid skolor. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning och Polisen Globen tog ett nytt grepp och genomförde en trygghetsvandring online. Idén kom från en traditionell trygghetsvandring i närmiljö med ungdomar från Älvsjö, där främst flickor uttryckte oro för saker som händer på nätet. Det var också en uppföljning av resultaten i Stockholmsenkäten, en undersökning om ungdomars levnadsvanor som genomförs vartannat år i Stockholm. Undersökningen visade att tjejer känner sig mer otrygga än killar. Trygghetsvandringen är en del i stadsdelsförvaltningens arbete med trygghet och brottsutsatthet.

Genomförande

Utifrån Stockholmsenkäten valdes målgruppen ut, tjejer i åldern 13–16 år. På mötet deltog även polis, personal från fritidsgårdar, fältassistenter och lärare. Deltagarna bjöds på förtäring och samtalade om trygghet online, vad som är brottsligt och inte, vad man kan tänka på om man blivit utsatt och hur man tillsammans kan förebygga brott. Flickorna fick berätta om vilka internet-sidor och appar som de och andra ungdomar använder och vad som händer där. Det var tydligt att ungdomarna hade ett stort behov av att berätta vad som händer online. Det var också tydligt att vuxennärvaro saknades online. Den bild som flickorna förmedlade var att brott på nätet är en del av väldigt många ungdomars vardag, det är något som sker dygnet runt och det finns inga frizoner. Inte heller hemmet är en skyddad miljö.

Fritidsgårdarna arbetar ständigt med att se vad som finns på deras egna sociala medier, t.ex. vad som skrivs under inläggen de skapar. När någon uttrycker sig olämpligt eller kränkande tar personalen en skärmdump, tar bort inlägget och kontaktar både den utsatta och den som utsatt. Skärmdumparna sparas, för det fall att den utsatta vill göra en polisanmälan.

- När vi finns på sociala medier och är med i samtal på nätet agerar vi precis som om vi skulle vara på fritidsgården, det vill säga agerar och reagerar mot våld, hot och kränkningar, säger Leif Bergström, enhetschef på Skarpnäcks stadsdelsförvaltning.

- Vi blir lite ”moral-person” på nätet, men med fingertoppskänsla. Vi måste ju förhålla oss till att vi faktiskt är i ungdomarnas ”rum”.

Flickorna beskrev apparna och olika sociala medier, vilka som var inne och inte. I många appar kan användaren vara anonym, i andra är det vanligt med ”fejkkonton”. Några av ungdomarna har hittat bilder på sig själva på konton som de inte själva startat. I en del chattar kan ett samtal med någon “på fejk” göra att personen berättar om känslor, vilket sedan sprids vidare till allmänt beskådande. Det fanns en stor rädsla för vad andra skulle tänka när det kom ut.

Vad som är aktuellt och inne förändras över tid. Det finns låsta konton, fejkkonton som sprider bilder, individer hängs ut under olika hashtags. Det finns konton som säljer smuggelsprit. I vissa appar kan man se var andra befinner sig på en karta. På filmklipp som läggs upp är det vanligt med rasistiska uttalanden och kommentarer relaterade till utseende. Det finns dejtingappar i form av chatt-roulette där man kan få prata med en okänd person någonstans i världen. Det finns appar där man chattar i rum som kan låsas, och det var vanligt med dicpics, pojkar och män som skickar bilder på sina könsorgan.

Några slutsatser från trygghetsvandringen online

  • Det var länge sedan jag fick lära mig så mycket nytt och viktigt på så kort tid (Hampus Johanesson, kommunpolis i Stockholm).
  • Mörkertalet (andelen icke anmälda brott) är stort för denna typ av brott. Acceptansen för vad man kan tänkas bli utsatt för utan att anmäla tycks vara hög. Den som inte känner till att en händelse är ett brott kommer inte heller att polisanmäla händelsen. Det är viktigt att vi från samhällets sida benämner händelserna som brott och inte gör omskrivningar såsom ”kränkningar” eller ”mobbing”.
  • Brotten är alltifrån så kallad grooming till olaga hot, sexuella ofredanden och mycket annat. Det är lättare att skriva och göra elakheter över nätet än vad det är ansikte mot ansikte, detta var alla överens om. Dessutom kan konflikter som har börjat på nätet övergå i misshandel och annat i ”verkligheten”. Det är viktigt att dokumentera vad man utsatts för genom en skärmdump eller ett fotografi av konversationer och annat.
  • Ungdomarna uttryckte en önskan om att föräldrar ska vara mer intresserade och ställa frågor om vad som händer på nätet, de beskriver ett stort glapp mellan de vuxnas och deras egen verklighet. De upplever det svårt att avstå från att prata med okända personer eftersom vissa appar bygger på det. Vidare berättade några om hur viktigt det är att det finns andra vuxna än föräldrarna att prata med, till exempel personal på fritidsgårdar och i skolan.

Det här har arbetet lett fram till

  • fler trygghetsvandringar online
  • personalen reagerar och agerar tydligare mot våld och kränkningar online i fritidsgårdens “rum” på nätet
  • skärmdumpar av kränkningar som sparas av fritidsgården och kan användas vid anmälningar

Medskick till den som tar del av exemplet

  • Trygghetsvandringen online gav många insikter, tack vare flickornas och de medföljande vuxnas fantastiska engagemang. Bjud in till återkommande träffar, då kunskapen är en färskvara.
  • Det var tydligt att vuxenvärlden generellt saknas i onlinevärlden samtidigt som det finns ett starkt behov av ökad social kontroll.
  • Synliggör att brottsliga händelser på nätet är brott, gör inte omskrivningar till kränkningar och mobbning.
  • Stöd brottsoffer vid anmälningar.
  • Samverkan mellan polis, skola, fritidsgårdar och fältassistenter för att arbeta förebyggande med frågan. Bygg relationer med civilsamhället.
  • Viktigt att fritidsgårdens personal agerar och reagerar online precis som i de fysiska rummen.
  • Skapa stöd till brottsoffer och föräldrar.
  • Fånga upp förövare tidigt och ge stöd.

Kontaktpersoner

Leif Bergström
Skarpäcks stadsdelsförvaltning
Stockholm stad
leif.bergstrom@stockholm.se

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Om exemplet

Ämne
Jämställdhet, Kvinnofrid, Trygghet och säkerhet
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
2019 - pågående
Verksamhetsområde
Demokrati, Digitalisering, Kultur och fritid

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel