Trollhättans rutin säkrar skolgång för barn i skyddat boende

Sedan Trollhättans stad tog fram rutiner för skolgång och skolskjuts för barn som vistas i skyddat boende, har fler barn kunnat gå i skolan. Nyckeln är tydligt utpekade ansvar och gott samarbete mellan förvaltningar.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Många barn går inte i skolan under tiden de vistas med en våldsutsatt förälder på skyddat boende. För de barn som av säkerhetsskäl inte kan gå kvar i sin gamla skola, löses ofta undervisningen genom hemundervisning under långa perioder. Undervisningen ges av föräldern eller i vissa fall av en lärare som besöker boendet några få timmar i veckan.

År 2015 tog därför Trollhättans stad fram en rutin för att snabbare säkra skolgången för dessa barn. Initiativet kom från Enheten mot våld i nära relation på arbetsmarknads- och socialförvaltningen. Enheten driver ett skyddat boende som har avtal med åtta kommuner.

– Att barn inte får sin rätt till skola tillgodosedd skulle inte vara okej i andra sammanhang. Skolan är en viktig del av livet, och det är vi vuxna som ansvarar för att följa barnkonventionen och annan lag, säger Siri Björkgren, behandlingssekreterare med ansvar för barnrättsperspektivet på det skyddade boendet i Trollhättan.

Genomförande

Rutinen togs fram gemensamt av socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Båda ansvarar för rutinen, och den följs upp årligen av ansvarig chef på respektive förvaltning.

Rutinen innehåller fyra steg:

1. Kartläggning av barnets behov och skyddsbedömning (görs första veckan)
2. Undervisning på hemskola alt. i det skyddade boendet (max två veckor)
3. Tillfällig skolplacering (om inte hemskola)
4. Permanent skolplacering inom tre månader (fritt skolval i mån av plats)

I första steget gör det skyddade boendet tillsammans med ansvarig socialtjänst en kartläggning och skyddsbedömning, och utifrån det bedöms om barnet kan gå kvar i sin ordinarie skola. Om barnet kan gå kvar, informeras rektorn om eventuella säkerhetsåtgärder.

Om det inte är möjligt för barnet att gå kvar i sin skola tar boendets personal kontakt med en särskilt utsedd funktion på utbildningsförvaltningen för att diskutera individuellt anpassad undervisning. Målet är att barnet får undervisning i det skyddade boendet i max två veckor. Därefter kan en tillfällig skolplacering göras, men målet är hitta en permanent lösning snarast möjligt.

– Undervisning i det skyddade boendet är mycket bättre än ingenting. Men det är viktigt att få till en skolplacering, barnen missar mycket annars. I skolan får de en helt annan typ av undervisning, mer tid med lärarna och umgänge med andra barn, säger Siri.

Av rutinen framkommer också hur samtycke från den medföljande föräldern ska hanteras samt vilken instans som ansvarar för eventuell skolskjuts. En särskild rutin för skolskjuts har tagits fram för att ytterligare stärka säkerheten för barnen.

Det här har arbetet lett fram till

Rutinen har lett till att fler barn än tidigare får sin rätt till skolgång tillgodosedd – både bland dem som behöver byta till en ny skola, och bland dem som kunnat gå kvar i sin gamla. Skyddsbedömningar och skolplaceringar sker också snabbare tack vare rutinens tydliga tidsangivelser och utpekade ansvariga. Rutinen för skolskjuts har även gjort att fler barn kan gå kvar i sin gamla skola, men underlättar också vid skolbyte.

Sedan boendet fick en teamledare och en behandlingssekreterare med ansvar för barnperspektivet finns det också ett övergripande ansvar där för att se till att rutinen följs.

– Det märks att det är en gemensam fråga för båda förvaltningarna. Jag behöver inte ligga på och undra hur det går. Jag meddelar kontakten på utbildningsförvaltningen som i sin tur drar i trådar med lärare. Det är ett bra samarbete, säger Siri.

De viktigaste slutsatserna

Några medskick från Siri:

• Det viktigaste är att vara medveten om vad barn har för rättigheter. Vi ska inte tänka att det är svårt eller avancerat. Det tänker vi inte om barn i vanliga livssituationer. Skola är en självklar rättighet.
• Att det finns utpekade ansvariga, både på det skyddade boendet och på utbildningsförvaltningen, är en förutsättning för att det ska fungera. Det skapar trygghet att det finns personer som bevakar frågan, som vet vad de ska göra och vilket handlingsutrymme de har. Det är också är viktigt att vara flexibel eftersom det alltid handlar om individuella bedömningar.
  

Fördjupning

Våld i nära relationer , Trollhättans stad

Frågor och svar om skyddat boende – stöd till kommuner, SKR