Strategi för hållbart transportsystem gör att Lund uppfyller sina klimatmål

Lunds kommun har under mer än 20 arbetat enligt en strategi för hållbart resande. Arbetet har omfattat många aktiviteter. Bland annat har ett mobilitetskontor inrättats, cykelinfrastrukturen har byggts ut och en spårvägslinje har öppnats. Tack vare ett strategiskt arbete har flera klimatmål uppfyllts, bland annat minskade utsläpp och bilism och ökat resande med kollektivtrafik.

Sammanfattning

Redan från 1970-talet har det funnits en politisk vilja att Lunds kommun ska ha en hållbar utveckling. År 1999 beslutade kommunen om en strategi för ett hållbart transportsystem och inrättade samtidigt ett särskilt mobilitetskontor. Detta la grunden för ett offensivt arbete som fått den ständigt ökande biltrafiken att minska, trots att staden fortsatt växa kraftigt.

Politisk enighet viktigt

Den främsta anledningen till att strategin varit framgångsrik är att det funnits politisk enighet kring denna och de flesta åtgärder, trots att kommunen bytt politisk färg flera gånger sedan millenniumskiftet. Idag initieras projekt för hållbar mobilitet inom de flesta verksamheter inom kommunen och flera initiativ tas även av andra aktörer utanför kommunens organisation.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Tidigt insåg Lunds kommun att det krävs ett brett arbete för att vända trenden till en mer hållbar utveckling av vår mobilitet, vårt transportsystem och vårt sätt att resa. Transportsektorn står för en betydande del av CO2-utsläppen och måste därför ställas om till en mer klimatanpassad utveckling. Och det är bråttom.

Vill visa världen

Även om Lunds kommun är liten i ett globalt perspektiv, så vill kommunen föregå med gott exempel och inspirera övriga världen till en sådan omställning. Lund som universitetsstad har goda förutsättningar att ligga i framkant vad gäller kunskap, innovation och öppenhet. Lund kommuns vision är att skapa framtiden!

År 1999 beslutade kommunen om en strategi för ett hållbart transportsystem och inrättade samtidigt ett särskilt mobilitetskontor. De första två versionerna av strategier utgick från klassisk indelning enligt fordonstyp och verksamheter. Den senaste versionen LundaMaTS III är istället fokuserad på flera av samhällsutvecklingens områden. De sex fokusområdena är:

1. Växande Lund
2. Byarnas utveckling
3. Levande stadskärna
4. Regional arbetspendling
5. Verksamheternas transporter
6. Innovation
   

Inom varje område har en stor mängd åtgärder och projekt initierats och genomförts. Många är förändringar som fortsatt gälla, som till exempel nedprioritering av bilen i de flesta miljöer, regelbundna kampanjer för mer hållbara res-beteenden, samverkan med skolor, samarbeten med de stora företagen och reversibelt busskörfält på Tornavägen i Lund. Exempel på projekt är Spårvägen Lund C – ESS, Nordsydliga cykelstråket genom Lunds stadskärna och låsta cykelgarage vid Lund C.

Genomförande

Uppdraget att samordna och driva LundaMaTS arbete ligger hos tekniska nämnden. Förvaltningen har bildat en arbetsgrupp med stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och kommunkontorets miljöstrateger. Varje år samlas cirka 20-40 personer till ett årsmöte, med representanter från grannkommuner, region, länstrafikbolag, polisen, kommunala parkeringsbolaget, Trafikverket, och många fler. Projekt samordnas runt en aktionslista, där nya idéer samlas och prioritering görs. Finansiering sker genom ordinarie budgetar och politiska beslut.

Arbetet med LundaMaTS III är idag en del av förvaltningarnas ordinarie verksamheter. Senaste året har även ett Mobilitetsnätverk startats för att samla och samordna kommunens alla förvaltningar och bolag som jobbar för mer hållbart resande. Årligen skrivs en årsrapport där måluppfyllelse av kommunens 13 mål beskrivs, samtidigt som aktuella händelser och personer presenteras.

Det här har arbetet lett fram till

Sedan 2009 har cirka 130 insatser initierats och genomförts, bland annat:

• Det har tagits fram en offensiv parkeringsnorm inom stadsbyggnadskontorets ansvar.
• Mycket har satsats på cykelinfrastrukturen som en central del av tekniska förvaltningens verksamhet.
• Mobilitetsservice samordnar kommunens alla fordon, med serviceförvaltningen som ansvarig.
• Idag är nästan alla kommunens transporter fossilfria.
• En resejämförare lanserades tidigt, innan Google och andra appar fanns.
• I Lund provades reversibelt busskörfält på Tornavägen tidigt.
• Varje år genomförs en mängd kampanjer för att stimulera till mer hållbart och säkert resande.
• Även micromobilitslösningar som Lundshoj, fria lånecyklar och el-skotrar introducerades i Lund som en av de första kommunerna i Sverige.
• Ett kvarter cirka 5 kilometer från stadskärnan har bilfritt boende, Kvarteret Xplorion, utvecklat av det kommunala fastighetsbolaget LKF.
• År 2020 invigdes en modern spårväg mellan Lunds C och ESS i Brunnshög, ett projekt som beslutades av kommunfullmäktige och genomfördes av stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen.

Som resultat har många av kommunens mål uppfyllts:

• Utsläppen av koldioxiden från trafiken i kommunen har minskat med 3,25 procent per år per invånare (mål 2,5 procent per år).
• År 2018 skedde 78 procent av alla resor inom Lunds kommun med kollektivtrafik, gång och cykel (mål 70 procent år 2030).
• Motorfordonstrafiken per invånare på det kommunala vägnätet har minskat.
• Den fysiska tillgängligheten för funktionshindrade, barn och äldre har årligen ökat.
• Cirka 25 procent av invånarna i Lunds kommun uppgav 2018 att de påverkats av LundaMaTs (målet är att det ska öka).

Många utmaningar återstår

Men de tuffaste målen återstår. Cykeltrafiken per invånare ska enligt målen öka med 1 procent per år. Detta mål har inte uppnåtts, med undantag från vissa år trots stora investeringar och många åtgärder. Inte heller har trafiksäkerheten har ökat i den grad kommunen hade hoppats på.

Dessutom har kommunen långt kvar till att samtliga fastigheter som är utsatta för ljudnivåer över 54 dBA ska ha erbjudits bidrag 2030.

Medskick till den som tar del av exemplet

• Långsiktigt ställningstagande som grund
• Strategi med opolitisk färg
• Bred strategi även utanför organisationen
• Organisation med engagemang i alla led
• Nätverk både inom och utom kommunen
• Delta i externa utvecklingsprojekt, både ge och ta
• Budgetera öronmärkta medel tidigt
• Ständig kommunikation om strategin till alla nivåer
• Uppdatera strategin vid behov

Fördjupning

LundaMaTs III, Strategi för ett hållbart transportsystem i Lund (PDF), Lunds kommun

Alla lärande exempel inom klimat

Per Eneroth
Stadsbyggnadskontoret
046-359 8941

Anna Karlsson
Tekniska förvaltningen
046-359 5240