Stadsarkivet lyfter fram gömda och glömda kvinnor

Stockholms stadsarkiv arbetar med ett jämställdhetsperspektiv för att lyfta fram gömda och glömda kvinnor ur sina samlingar, för att belysa villkoren för mansrollen, och för att kvinnor och män ska få lika stort utrymme i det som arkiveras idag.

Genom fortbildningar, jämställdhetsutbildningar, workshops och reflektioner i det dagliga arbetet har Stockholms stadsarkiv skapat och omskapat Stockholms historia med ett jämställdhetsperspektiv. Genom att synliggöra och granska normer och strukturer som lett till att människor diskriminerats har historieskrivningen breddats.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Stadsarkiven medverkar till att skapa historia, både genom det som tas emot och det som lyfts fram ur arkiven. Ett stadsarkiv bevarar information för framtiden och har ett demokratiskt uppdrag. Arkivarier och kulturarvsförmedlare sitter på en maktposition och har ett ansvar för att skapa en historia för alla.

Genom varaktighet och långsiktighet vill Stockholms stadsarkiv skapa och omskapa Stockholms historia med ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet ska bidra till att Stadsarkivet breddar samhällets historieskrivning, till exempel genom att synliggöra och granska normer och strukturer som lett till att människor diskriminerats och osynliggjorts.

Stadsarkivet ska vara tillgängligt för alla och arkivens innehåll och publika program ska spegla och tillgodose allas behov, oavsett kön. I den publika verksamheten har stadsarkivet länge arbetat med att belysa frågorna i föreläsningar och pedagogisk verksamhet. Ett mer systematiskt arbete startade 2017 med målet att Stockholms stads Program för ett jämställt Stockholm samt Program för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, ska vara integrerade till 2021.

Genomförande

Medarbetare och chefer har fått fortbildning i jämställdhetsintegrering och HBTQ-frågor. På stadsarkivet har tre personer gått en längre jämställdhetsstrategisk utbildning för offentlig sektor. Med hjälp av de nya kunskaperna gjorde de en analys av personarkivet (historiskt material från enskilda personer) ur ett genusperspektiv.

Analysen visade dels att en stor majoritet av arkiven är manligt könade, d.v.s. personarkiv med mäns namn som kan antas främst handla om män och mäns verksamheter (såsom Adolf Fredrik Schultz' arkiv eller Arkitekt Carl Westmans arkiv), dels att även manligt könade arkiv kunde innehålla mycket information som skapats av kvinnor.

Endast 6 procent av personarkiven är kvinnligt kodade, det vill säga har kvinnors namn. Resten är manligt kodade eller släktarkiv. För att hitta kvinnorna som inte har egna personarkiv, måste deras namn finnas med i arkivbeskrivningen, vilket visar på vikten av metadata som gör materialet sökbart.

Stadsarkivet har uppdaterat sina styrdokument och tagit fram checklistor för hur jämställdhetsperspektivet ska finnas med när arkivmaterial publiceras.

I skol- och programverksamheten har gömda och glömda kvinnor lyfts fram ur arkiven, både som kollektiv och genom individuella öden. Även mansrollens villkor har belysts, liksom maktlösa och marginaliserade grupper. Stadsarkivet strävar efter jämn könsfördelning hos både föreläsare och publik, vilket mäts och följs upp genom könsuppdelad statistik.

Stadsarkivet arbetar på flera sätt för att jämställdhetsperspektivet ska in i strukturerna och hållas levande. Det handlar om att nöta in i det i vardagen, såväl för de som möter publiken och de som beskriver och förvaltar arkiven och inte minst hos den högsta ledningen.

För att åstadkomma detta behövs medarbetare med kompetens och mandat både på ledningsnivå och i den operativa verksamheten, som bedriver ett konkret samarbete. På Stadsarkivet delar utvecklingschefen och en av arkivpedagogerna ansvaret för att initiera, stimulera och följa upp jämställdhetsarbetet.

Några exempel på konkreta aktiviteter är att de diskuterar de jämställdhetspolitiska målen på arbetsplats träffar, håller workshops och föreläsningar. De deltar även i det fleråriga Stockholmsbaserade forskningsprojektet Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i Stockholms historia som vill åstadkomma ett långsiktigt och metodutvecklande samarbete mellan museer, arkiv och forskare.

Det här har arbetet lett fram till

Medarbetarna har fått ökad kunskap om hur de kan uppmärksamma normer i sitt dagliga arbete. Det handlar om hur de bemöter arkivets besökare, hur arkiven ordnas och benämns samt vilka historier och människor som lyfts fram. Arkiven har skapats i sina historiska sammanhang och är präglade av sin tids maktrelationer och genusnormer, men det går ändå att göra mycket. Med ökade uppgifter om kön i arkivbeskrivningar och en normkritisk blick på sökingångar till arkiven, kan t.ex. fler kvinnor göras sökbara.

Stadsarkivet medverkar till att bredda samhällets historieskrivning genom att aktivt lyfta fram kvinnor och andra underrepresenterade grupper i arkiven genom publicering, i pedagogik och programverksamhet.

De viktigaste slutsatserna

Kunskap hos ledning och medarbetare är en framgångsfaktor. Stadsarkivet har satsat på omfattande utbildningar och jämställdhetsintegrering som verktyg för att få fatt på genusperspektivet såväl i arkiven som i programverksamheten. Det handlar om att nöta in det i vardagen, såväl för de som möter publiken och de som beskriver och förvaltar arkiven och inte minst hos högsta ledning.

Ytterligare exempel

Eskilstunas stadsarkiv arbetar för att lyfta fram stadens kvinnor ur historien. Stadsarkivet publicerar Eskilskällan, en skrift med historiska artiklar. En analys av innehållet visade att flertalet artiklar som publicerades handlade om män. Det åtgärdades och nu har Eskilskällan en jämställd representation av kvinnor och män i sina artiklar. Könsfördelningen följs upp regelbundet för att garantera fortsatt jämställd representation.

Tidskriften Eskilskällan

Fördjupning

Stadsarkivets kortfilmer och föreläsningar

Forskningsprojektet Bekönade rum