SEXIT hjälper unga att berätta om våld och övergrepp

I Jämtland Härjedalen ställer elevhälsan frågor om våld på ett standardiserat sätt. Metoden SEXIT gör det svåra pratbart och öppnar upp för fler unga att få rätt stöd och hjälp.

Bakgrund, syfte och mål

Forskning visar att våld i ungas parrelationer är lika vanligt och följer samma mönster som bland vuxna. Enligt Brå har 23 procent av alla tjejer och 14 procent av alla killar i åldern 16-24 år utsatts för upprepat våld i nära relation. Tjejer utsätts för mer sexuellt våld (44 procent) än killar (10 procent). Ungdomarna säger själva att vuxna borde bli bättre på fråga om våld, särskilt i skolan.

Under 2020 och 2021 bestämde Region Jämtland Härjedalen att göra en särskild satsning för att bättre upptäcka och motverka våld bland unga. Då fick elevhälsan i alla länets kommuner, ungdomsmottagningen och BUP utbildning i metoden SEXIT (Sexual Health Identification Tool). Metoden handlar om att ställa standardiserade frågor om sexuell hälsa och erfarenheter av våld, identifiera behov, och sätta in rätt vård och stöd.

–Vårt skolsköterskenätverk har efterfrågat ett strukturerat sätt att arbeta med SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter). SEXIT är verktyg för att fånga upp både de som är utsatta för våld och de som utövar det, säger Maria Lindgren, SRHR-samordnare vid Folkhälsoenheten i Region Jämtland Härjedalen.

Om SEXIT

SEXIT är framtagen och förvaltas av VGR (Västra Götalandsregionen), och består av en förberedande utbildning, ett frågeformulär och en handbok som bland annat lyfter förslag på följdfrågor och åtgärder utifrån hur den unga har svarat. I formuläret finns frågor både om utsatthet och om våldsutövande, samt frågor om utsatthet på nätet samt om sex mot ersättning. Det finns också frågor, fördjupning och åtgärdsförslag vid hedersrelaterat våld och förtryck.

Genomförande

Förankring

Idén att införa SEXIT förankrades med regionens skolsköterskenätverk, elevhälsans chefer samt skolledare och politiker i kommunerna. Frågan lyftes även med länets myndighetssamverkan mot våld i nära relation där regionen, polisen, Åklagarkammaren, Länsstyrelsen samt samordnare för socialtjänsten och barn och utbildning ingår. I det våldsförebyggande arbetet i länet är bland annat SEXIT den gemensamma insatsen för skolorna.

En viktig del i förankringen var att visa lokal statisk över hur stor andel unga i länet som har erfarenhet av våld. Statistiken hade tidigare tagits fram av Länsstyrelsen och överensstämmer med den nationella statistiken.

Till en början fanns en viss tveksamhet hos elevhälsan att börja ställa frågor om våld redan i årskurs sju. Därför bjöds en skolsköterska in från VGR, som kunde berätta hur de arbetat och varför det är viktigt att börja tidigt.

– Genom att börja tidigt gör vi det svåra pratbart, och barnen vet var de kan vända sig om de har frågor, säger Helena Danielsson barn- och utbildningssamordnare vid enheten för regional utveckling vid Region Jämtland Härjedalen.

Utbildning

Utbildningen genomfördes på plats av utbildare från VGR – två omgångar på hösten 2021 och två omgångar våren 2022. Under utbildningen fick deltagarna gå igenom frågeformuläret, bakgrunden till frågorna, handledningen samt diskutera olika case. Totalt deltog 120 personer från elevhälsan och BUP. Utöver det utbildades hela ungdomsmottagningen.

Finansiering

Regionen och Länsstyrelsen finansierade den första utbildningsomgången, Länsstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten finansierade omgång nummer två.

Det här har arbetet lett fram till

Satsningen har bidragit till större engagemang och kunskap om våld och SRHR-frågor bland ledning och verksamheter, och har öppnat upp för fler arenor där unga kan prata om våld och få stöd. Samtliga kommuner i länet har flera anställda som är SEXIT-utbildade. Fyra av kommunerna har börjat använda SEXIT i elevhälsosamtalen från årskurs sju.

Eleverna uttrycker att det är positivt att frågorna lyfts. SEXIT hjälper personalen att upptäcka utsatthet som de tidigare inte känt till, och metoden bidrar till fördjupade samtal om ämnen som är svåra att prata om.

– De som har börjat med SEXIT säger de behöver träna in metoden. Men efter det blir frågorna mer som ett samtalsstöd. Det blir jättefina samtal, och mer som en dialog än en utfrågning, säger Helena Danielsson.

Region Jämtland Härjedalen har även tagit fram ett hänvisningsdokument över stöd som finns för barn och unga lokalt i länet och nationellt. Hänvisningsdokumentet riktar sig till personal som genomför SEXIT-samtal som komplement till handboken. Dokumentet togs fram efter ett dialogforum våren 2022, där polisen, Barnahus, Länsstyrelsen, Centrum mot våld, ungdomsmottagningen, STI-mottagningen, BUP och socialtjänsten deltog för att tydliggöra olika ansvarsområden utifrån frågeformuläret i SEXIT.

Medskick, de viktigaste slutsatserna

• Förankra brett bland skolans tjänstemannaledning, politiker, rektorer, elevhälsochefer, och gärna hos myndighetssamverkan om det finns en sådan

• Var tydlig med varför detta är viktigt och vilket problem som ska lösas. Använd gärna statistik över hur våldsutsattheten ser ut bland barn och unga i den egna kommunen/regionen.

• Dra nytta av kompetenser. Bjud in dem som har erfarenhet av att ha jobbat med materialet, till exempel att en skolsköterska pratar för skolsköterskor. Inkludera personer som jobbar i skolans värld i arbetet.

• Utgå från skolans befintliga uppdrag, till exempel läroplanens kunskapsområde sexualitet, samtycke och relationer. Om arbetet utgår från skolans behov, blir det ett bra stöd och uppfattas inte som en börda.

• Glöm inte att barn och unga vill att vuxna ser och pratar med dem om svåra frågor.

Fördjupning

SEXIT – om metoden och material

Tillsammans mot våld, myndighetssamverkan Jämtland Härjedalen

Våld i ungas parrelationer, Brå