Samverkan och nätverkande i Umeå för hållbar stadsutveckling

I Umeå pågår två stora stadsutvecklingsprojekt med hållbarhet i fokus; Norra Ön och Tomtebo strand. Processerna är parallella men ser olika ut i de här två områdena och därför används de som kontrasterande lärande exempel.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Med Norra Ön ingår Umeå i nätverket för kommuner som bygger nya stadsdelar och städer. Ön är en centralt belägen ö som kommer bli en del av Umeås centrum. Här ska cirka 2 800 nya bostäder byggas och även verksamheter. Syftet är att skapa en hållbar stadsbebyggelse med ett särskilt fokus på hållbar mobilitet. Tanken är att planera för blandad bebyggelse, hållbar mobilitet, att bevara och utveckla natur och grönstruktur, att skapa attraktiva, trygga och tillgängliga offentliga rum samt att uppmuntra rörelserikedom. Norra Ön kommer kunna bidra med kvaliteter såsom fler och sammanlänkade strandpromenader mm. När det kommer till klimatförändringar behöver hänsyn exempelvis tas till högre vattennivåer i Umeälven och när det gäller minskad klimatpåverkan ska bebyggelsen bli energisnål med tillgång till kollektivtrafik samtidigt som cykling och gång ska främjas.

Tomtebo strand, som ligger nära universitetsområdet och i anslutning till rekreationsområdet Nydalasjön, är ett annat pågående stadsutvecklingsprojekt och här sker en fortsatt utbyggnad av stadsdelen som pågått under flera år. Även detta område är centralt beläget och kommer att knyta stadsdelen Tomtebo närmare Universitetsområdet och andra befintliga stadsdelar. Nu pågår sista etappen med ungefär 3 000 bostäder, sjuttiotusen kvadratmeter verksamhetsyta, en skola och ett antal förskolor.

Genomförande

Norra Ön har länge funnits med i kommunens planering – en fördjupad översiktsplan antogs 2008 och det har gjorts ett antal detaljplaner. Just nu görs en detaljplan för den norra spetsen och det är där den största exploateringsvolymen kommer att ske – det som kallas för en ny stadsdel. Sedan tidigare finns några mindre byar på Ön, men nu är tanken att knyta ihop Ön med resten av staden, både på norra och södra sidan av älven med hjälp av ett antal nya broar samt omkring 2800 bostäder, verksamheter och kommunal service. Kommunen äger ungefär två tredjedelar av marken medan de privata fastighetsägarna till stor del inte är fastighetsutvecklare utan privatpersoner. En del av dessa har sålt till en byggaktör.

Detaljplanen för Norra Ön har varit på samråd, synpunkter har samlats in och ett utvecklat och fördjupat förslag till detaljplan planeras gå ut på granskning våren 2023 varefter detaljplanen förväntas antas kring årsskiftet 2023/2024. 2022–2025 planeras vägar/broar projekteras och från 2026 planeras markanvisning.

Inbjudan till workshop-serie gick ut brett

Kommunen har ordnat en workshop-serie med byggaktörer för att diskutera hållbarhetsfrågor på Norra Ön. Kommunen valde att bjuda in brett i stället för att samarbeta nära med några färre. De olika workshopparna har haft olika teman så som social hållbarhet, tekniklösningar, mobilitet osv. På så vis har projektet velat fånga in marknadens syn på hur man ska jobba med hållbarhet.

Norra Ön ingår också i flera statliga samarbetsprojekt, i ett Vinnovaprojekt och även i nätverket för kommuner som bygger nya stadsdelar och städer. Det är därmed väl förankrat i nationella kunskapsströmningar, dock inte hos byggaktörer.

Medan Norra Ön ingår i den statliga satsningen på nya stadsdelar, så startade processen i Tomtebo strand på ett helt annat sätt. I Tomtebo strand kom byggaktörerna in väldigt tidigt genom ett initiativ kallat Hållbart byggande i norr. Detta nätverk av byggaktörer vill bli ledande i världen när det gäller hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Nätverket kontaktade politikerna i Umeå och sa att de ville jobba på ett nytt sätt i Tomtebo strand. Detta ledde till att sju byggaktörer tillsammans med några kommunala bolag ingick ett samverkansavtal och har sedan jobbat tajt i många år och även ingått med representanter i stadsutvecklingsprojektets arbetsgrupper och processledning.

Fokusgrupper med representanter från kommun, kommunala bolag och företag

Stadsutvecklingsprojektet organiserades tidigt i fokusgrupper med olika teman så som det gröna, stadsbyggnad, sociala världen, mobilitet, dialog och teknik. I varje grupp ingick representanter för kommunen, de kommunala bolagen och företagen. Resultatet blev en unik organisation kring utvecklingen av Tomtebostrand med samverkan i alla delar av processen. Med hjälp av ett certifieringssystem utvecklades ett hållbarhetsprogram. Klimatfrågan genomsyrade arbetet, även om det inte självklart syns i målområdena:

• Känner du din granne (frågor om trygghet, jämställdhet och socialt engagemang)?
• Vilken mötesplats gillar du (offentliga platser)?
• Hur reser du i vardagen?
• Hur använder du smarta lösningar?
• Hur påverkar du (engagemang och delaktighet)?

Utifrån Tomtebo strands hållbarhetsprogram arbetades delmål och strategier fram som har legat till grund för efterkommande aktiviteter. För kommunen var den täta samverkan ett annorlunda sätt att jobba på som har lärt kommunen mycket. Dialogen var öppen och de olika aktörerna har lärt känna varandra så väl att de inte längre reflekterar över vem som jobbar för kommunen och vem som jobbar för en privat aktör. För byggaktörerna har arbetssättet inneburit att de ibland representerar varandra när inte alla kan vara med på alla möten. Alla är också överens om vikten av att minska klimatpåverkan vilket framför allt kommer att handla om energilösningar med exempelvis värmeåtervinning från spillvatten som återförs till värmesystemet för området. Detta krävde samarbete mellan de privata aktörerna men även det kommunala energibolaget.

Kommunalt markägande – en förutsättning

En förutsättning för kommunen att kunna driva samarbetet i Tomtebo strand var att de ägde nästan all mark. Just nu pågår detaljplanearbetet och i nästa steg kommer markanvisning att ske. Byggnationen kommer sedan att ske etappvis så att åtgärder så att säga kan skruvas åt om det upptäcks att mål inte är på väg att nås. Kommunen planerar att göra ett bokslut varje år för att kunna följa måluppfyllelsen.

En nackdel med processen i Tomtebo strand är att den är tidskrävande. Kommunen funderar därför på hur de kan skala ner den till en minimimodell eller vardagsmodell som lättare kan appliceras på liknande stadsutvecklingsprojekt.

Marktilldelning sker sent i processen

I båda stadsutvecklingsprojekten sker ingen marktilldelning förrän detaljplaner är klara. För Norra Ön betyder detta att detaljplanerna ger ny struktur som inte behöver följa nuvarande ägandestruktur. För Tomtebo strand har detta varit en av förutsättningarna för att processen fungerat så bra – de olika exploatörerna vet inte var de kommer få bygga utan måste se till hela områdets attraktivitet i planeringsskedet. Marktilldelningen kommer ske först efter detaljplaner vunnit laga kraft. För Tomtebo strand har detaljplanen varit på granskning och förhoppningen är att den antas under våren 2023. Men det finns en osäkerhet i tidsplanen på grund av diskussioner med Trafikverket som är osäkra på hur mycket utbyggnaden kommer påverka framkomligheten på E4 som går genom Umeå. Trafikverket och Umeå kommun har olika syn på E4-ans funktion när den passerar genom staden men en dialog pågår kring kapaciteten och vilka eventuella åtgärder som kan bli aktuella.

Många insatser som syftar till hållbar mobilitet

Båda stadsprojekten fokuserar på hållbar mobilitet. Till Norra Ön byggs tre nya gång- och cykelbroar som knyter ihop båda sidor av älven samt en ny bilbro för att möjliggöra kollektivtrafik. Tanken är att Norra Ön ska bli en ny cykelknutpunkt med bra cykelstråk – detta har fått påverka strukturen på Norra Ön. Cykelbroarna till Ön gör att det skapas nya cykelkopplingar mellan älvens båda sidor.

När det gäller klimatmål så finns för Tomtebo strand bland annat mål om ett gemensamt energisystem med möjlighet för delning och effektutjämning samt att hela Tomtebo strand ska vara klimatneutralt ur ett livscykelperspektiv. Man ska också använda sig av testbäddar och anläggningar för att underlätta delning ska utvecklas.

Dagvattenhantering – en utmaning

För Tomtebo strand finns en utmaning kring dagvatten då badsjön i närheten inte får belastas. Allt dagvatten leds till Umeälven via en befintlig kulvert under en angränsande stadsdel. Den begränsade kapaciteten i kulverten och områdets markförhållanden med mycket tät mark gör att allt dagvatten måste fördröjas. Parker och till exempel gatutrådsplanteringar kommer att vara viktiga för dagvattenhanteringen. Kommunen kommer därför jobba med detta i alla tänkbara ytor som exempelvis parker.

En annan utmaning är hur man säkerställer att Tomtebo strand fortsätter att utvecklas när det är färdigbyggt och inflyttat. Vem är det då som följer upp hållbarhetsmålen och gör förbättringar? En samfällighet, en byaförening fast i stan?

Det här har arbetet lett fram till

Än så länge är stadsdelarna inte byggda, men de framgångsfaktorer som redan finns är:

• För Norra Ön har kommunen ordnat en workshop-serie med byggaktörer för att förstå marknadens syn på hur man bör jobba med hållbarhet. Kommunen bjöd in brett till workshopparna.
• Norra Ön ingår i flera statliga samarbetsprojekt och är därmed väl förankrat i nationella kunskapsströmningar.
• Arbetssättet i Tomtebo strand initierades av nätverket Hållbart byggande i norr. De privata aktörerna är engagerade i hållbarhetsfrågor och samverkar nära med kommunen. Dialogen är öppen och kunskapsutbyte och tillit stort.
• I Tomtebo strand pågår innovativa energilösningar med exempelvis värmeåtervinning från spillvatten som återförs till värmesystemet för området som bygger på samarbete med privata aktörer och kommunala bolag.
• Kommunen jobbar med sen marktilldelning för att alla aktörer ska engagera sig i områdenas helhet, inte bara i sin lilla del.

Några svårigheter så här långt är:

• Även om samverkansprocessen i Tomtebo strand skapat ett gemensamt engagemang, så är det en tidskrävande process
• Kommunen upplever att de saknar en gemensam målbild för mobilitet och infrastruktur tillsammans med Trafikverket och att frågorna ofta hamnar i enskilda detaljplaner
• Hållbar mobilitet är en utmaning. Även om förutsättningarna ges är det inte säkert folk har möjlighet eller är villiga att cykla och medborgare vill ha plats för bilar.
• Hur ska man tänka kring driftskedet – hur kan man borga för att stadsdelen fortsätter sträva mot hållbarhetsmål när allt är färdigbyggt?

Medskick till den som tar del av exemplet

De viktigaste lärdomarna så här långt, i det relativt tidiga skede stadsutvecklingsprojekten fortfarande befinner sig i, är:

• Samverkan bygger tillit och engagemang för exempelvis hållbarhetsfrågor. Samverkan ger utrymme för kunskapsutbyte men är tidskrävande.
• Norra Ön ingår i flera statliga samarbetsprojekt vilket ger en förankring i nationella kunskapsströmningar, men inte med lokala aktörer.
• Innovativa lösningar kan skapas gemensamt med framåt kommunala bolag och privata aktörer.
• Sen marktilldelning är en förutsättning för att byggaktörer engagerar sig i stadsutvecklingsprojektens helhet, inte bara i sin lilla del.
• Att utvärdera efter hand kan ge möjligheter att skruva på lösningar för att öka måluppfyllelsen.
• En oknäckt nöt: hur kan man borga för att en stadsdel och dess invånare fortsätter sträva mot hållbarhetsmål när allt är färdigbyggt?

Fördjupning

Norra ön, Umeå kommun

Tomtebo strand, Umeå kommun

Anna Flatholm
Stadsarkitekt
Umeå kommun
anna.flatholm@umea.se

Magdalena Blomquist
Planhandläggare
Umeå kommunmagdalena.blomquist@umea.se