Publicerad 7 september 2022

Region Skånes väg mot vård i rimlig tid

Region Skåne har en välfungerande funktion för att hänvisa patienter till andra vårdgivare med kortare väntetid. Varje år får runt 50 000 patienter hjälp.

Bakgrund

Region Skåne började tidigt sitt arbete med att försöka få bukt med sina långa väntetider. De första fröerna till det som idag har namnet ’Vård i rimlig tid’ såddes redan på 1990-talet. När Region Skåne 2004 började arbeta med det som kallades ’Skånsk livskraft – vård och hälsa’ så fick det en positiv effekt för den planerade specialistvården och framförallt för operationerna. Det arbetet innebar bland annat att förstärka närsjukvården så att den största delen av invånarnas behov av hälso- och sjukvård skulle kunna tillgodoses där. Samtidigt genomfördes en omstrukturering där vissa sjukhus blev specialiserade på specifika behandlingar.

Den nationella vårdgarantin blev en del av Hälso- och sjukvårdslagen år 2010, från att tidigare ha varit en nationell överenskommelse. Den nationella vårdgarantin innebär bland annat att när en patient blir remitterad till specialistvård så ska ett första besök ske inom 90 dagar och eventuell behandling eller åtgärd ska ske inom 90 dagar efter första besöket.

Region Skåne hade redan 2008 tagit fram sin vision om att arbeta köfritt i den skånska hälso- och sjukvården. Målet som formulerades då var att Region Skåne skulle genomföra den nationella vårdgarantin samt erbjuda vård i rimlig tid. Samma år beslutade staten, landstingen och nuvarande SKR att en särskild satsning skulle göras för att få bukt med väntetiderna i vården, den första så kallade ”kömiljarden”. För Region Skånes del innebar detta att man tog nya steg på den redan inslagna vägen. Nu handlade det om att skapa struktur i arbetet med att hänvisa vårdgarantipatienter till andra vårdgivare, det som i Region Skåne kallas samordning.

Genomförande

I maj 2013 tillkom det som i Region Skåne kallas för Vårdgarantiavtalen, alltså avtal med andra vårdgivare som kan tillhandahålla vårdtjänster. Avtalen ska bidra med att förbättra och förstärka tillgängligheten till den specialiserade sjukvården på de områden där väntetiden till första besök eller behandling förväntas bli längre än vårdgarantilagens tidsramar. Vårdgarantiavtalen avser både öppen- och slutenvård.

För att nå en ökad tillgänglighet till vården så är regionens strävan att arbeta med:

  • Gemensamma mål.
  • Tydligt beskrivna aktiviteter och vad de ska leda till.
  • Öppenhet; problemen på bordet.
  • Uppföljning.
  • Engagemang i ledningsrummen.
  • Väl utnyttjad kraft i linjeorganisationen.

Skåne är en av Sveriges största regioner med 1,4 miljoner invånare. Sjukhus finns på tio orter, varav ett drivs i privat regi i avtal med Region Skåne. Det är universitetssjukhus, akutsjukhus och närsjukhus med olika typer av vård och specialiteter. Det finns också ett stort antal privata mottagningar och kliniker och Region Skåne har avtal med många av dem.

Samordning

Samordning handlar om att hjälpa de patienter som inte kan få tid till besök eller behandling hos Region Skåne inom de 90 dagar som lagen kräver. De första åren leddes samordningen från det regionala koncernkontoret men sedan 2019 utses en av deltagarna i det regionala tillgänglighetsnätverket till ordförande för att under ett år vara den sammanhållande för nätverket. Det finns åtta tillgänglighetskoordinatorer (TK) som är anställda av sina respektive förvaltningar. Tillgänglighetskoordinatorerna har ett regionalt uppdrag från Hälso- och sjukvårdvårdsdirektören. Tillgänglighetskoordinatorerna arbetar i vardagen tätt ihop med verksamheterna och två till tre gånger i veckan träffas de i TK-nätverket. Det innebär att de tillsammans har både detaljkunskap om sina ansvarsområden och en gemensam kunskap om det aktuella läget i hela regionen.

Rent praktiskt går samordning till så att när det kommer in en remiss om specialistvård. Om den aktuella kliniken inte kan erbjuda vård inom de 90 dagar som lagen kräver så får patienten en remissbekräftelse med följande information:

"Första kontakt/operation/behandling kan ej erbjudas inom 90 dagar – Vi kommer att se till att du får en tid för besök hos annan vårdgivare med kortare väntetid. Är du inte intresserad, kontakta oss inom en vecka."

Kliniken eller mottagningen samarbetar därefter med en tillgänglighetskoordinator för att hitta en annan vårdgivare i första hand inom Skåne. I andra hand inom Södra sjukvårdsregionen – Halland, Blekinge, Kronoberg och i sista hand i övriga landet.

Samordning kan ske till

  • offentlig finansierade vårdgivare
  • privata vårdgivare med avtal
  • privata vårdgivare med vårdgarantiavtal med Skåne och med andra regioner.

Genom hela processen är det den klinik eller mottagning som tog emot remissen som fortsätter att ha all kontakt med patienten.

Marie Kestola är hälso- och sjukvårdsstrateg med en övergripande roll i TK-nätverket och hon ser en stor fördel med Region Skånes arbetssätt:

Det finns ett stort värde i att patienten hela tiden har samma kontakt. Dessutom innebär det att alla verksamheter måste engagera sig i arbetet med tillgänglig vård.

Det här har arbetet lett fram till

Trots pandemiåren så har antalet samordningar ökat för varje år. Om man jämför månaderna januari-maj så genomförde Region Skåne 12 749 samordningar 2018 och 21 840 de första fem månaderna 2022, vilket är en ökning med 9 091 samordningar på fyra år.

Om man tittar på helår så samordnades runt 4000 patienter 2012 och för 2021 ligger siffran runt 50 000. Det handlar om ett nytt arbetssätt, men också om att fler människor lever längre och att behandlingsmetoderna har blivit fler och bättre. Det finns med andra ord fler möjligheter till behandling.

Region Skåne når idag inte målet om att kunna erbjuda alla patienter vård inom vårdgarantins gräns på 90 dagar. I mars 2020 pekade alla siffror åt rätt håll men sedan kom pandemin och mycket planerad vård ställdes in för att förbereda för covid-19-patienter. I och med det växte köerna igen. Trots det är Marie Kestola hoppfull:

Vår styrka är att vi har hög kunskap om tillgänglighet till vård i hela vår organisation. Alla pratar tillgänglighet.

En annan viktig kunskap som har vuxit fram i takt med att TK-nätverket har hittat sina arbetsformer är vikten av att kvalitetssäkra alla väntelistor. Tillgänglighetskoordinatorerna uppmanar alla kliniker och mottagningar att se över väntelistorna kontinuerligt. En patient som står i kö ska kunna inställa sig med kort varsel. Kanske är patienten utomlands? Kanske har provresultaten blivit inaktuella så att proverna måste tas om? Dessutom händer det att patienter söker och får privat vård på egen hand och glömmer att meddela den klinik där de står i kö. Allt sådant måste kliniken hålla reda på för att väntelistan ska vara korrekt och arbetet bli effektivt.

En avgörande orsak till Region Skånes framgångar är att den högsta ledningen har drivit frågorna och att politikerna är djupt involverade. När arbetet organiserades om så att förvaltningarna själva blev ekonomiskt ansvariga för samordningen så fanns det en rädsla för att antalet samordningar skulle minska. Istället blev det tvärtom. Marie Kestola igen:

Jag tror att det handlar om en större medvetenhet. Man var tvungen att sätta sig in i vad detta handlar om. Vårdgarantin är en lag och vår strategi bygger på lagen.

Region Skånes råd för ökad tillgänglighet till vård:

  • Tala öppet om de problem som finns.
  • Var ärlig och skapa lättillgänglig information till patienter om rättigheter och var man kan få hjälp.
  • Se till så att alla anställda kan ge samma information.
  • Var tydlig.
  • Se till att det alltid finnas möjlighet till kontakt. Håll inte patienten på avstånd, utan arbeta tillsammans med patienten.
  • När alla gör samma sak samtidigt och strävar mot samma mål blir effekten större.

Utmaningar

Information och kommunikation är alltid en utmaning. Region Skåne arbetar för att ge rätt information i rätt tid och helst innan invånaren blir patient. Några kanaler är information i väntrum, på 1177 och hos alla Skånes vårdgivare.

Det är patienten som väljer om hen vill ha en tid hos en annan vårdgivare. Det finns patienter som av olika skäl väljer att stå kvar i regionens kö, även om det då blir en väntetid på mer än 90 dagar. Här är det viktigt att vara tydlig med den förväntade väntetiden om patienten väljer att vänta kvar på enheten. Det är också viktigt att informera patienten att man vid ett senare tillfälle kan ångar sig och på nytt ta kontakt med den enhet där man väntar för att åter aktivera sin vårdgaranti.

Pandemiåren har gjort att köerna har vuxit, både på grund av att planerad vård ställdes in och bokades om, och för att människor inte sökte hjälp i samma utsträckning som normalt. Vissa var rädda för att bli smittade och andra ville inte belasta vården. Nu när vården återgår till normal funktion igen behöver

Region Skåne intensifiera arbetet med att bedöma inkomna remisser för att så snabbt som möjligt se vilka patienter regionen kan ta emot själva och vilka som behöver samordnas till andra vårdgivare. Detta för att verkligen utnyttja all vård som finns tillgänglig. Samtidigt måste arbetet med kvalitetssäkring av köerna fortsätta.

Fördjupning

Region Skånes rutiner för remisshantering samt samordning av patienter finns samlat tillsammans med regelverk för rutiner för väntande och samordning av patient.

Remisshantering och rutiner för väntande patienter, Vårdgivare Skåne

Kontaktperson

Marie Kestola
Hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Skåne
marie.kestola@regionskane.se

Informationsansvarig

  • Annika Brodin-Blomberg
    Samordnare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Om exemplet

Exempel från
Region
Tidsperiod
Början av 2000-talet- pågående
Verksamhetsområde
Hälsa och sjukvård

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel