Östra Ramlösa – en grön och attraktiv stadsdel för barnfamiljer?

Östra Ramlösa har ambitionen att bli Sveriges bästa stadsdel för barnfamiljer. Det ska bli ett område med blandad bostadsbebyggelse, service och goda kopplingar till naturen. Befintliga värden på platsen ska förstärkas och utbyggnaden ska ske på ett hållbart sätt. Stadsutvecklingsprojektet är fortfarande i ett tidigt skede, den första detaljplanen har just varit ute på samråd.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Utvecklingen av Östra Ramlösa – ett område på cirka 200 hektar – grundar sig i planprogrammet som togs fram 2012. Området är idag landsbygd med ett 20-tal hus och till största del utmärkt jordbruksmark.

2019 beslutades att ta fram en detaljplan för en första etapp som innehåller cirka 1 500 bostäder. Syftet med detaljplanen var ”att möjliggöra blandad bostadsbebyggelse, centrumverksamhet, skola, förskola och idrottshall, park och naturstråk samt att pröva omfattning och utformning av bebyggelsen och de allmänna platserna” (Planuppdrag, Dnr: 411/2019). Det framgår också från uppdraget att en bärande idé är att förstärka de gröna värdena på platsen.

Målbild: Sveriges bästa stadsdel för barnfamiljer

Idén om blandstad har dock delvis övergetts till förmån för villor då Helsingborg sett att barnfamiljer lämnar kommunen på grund av brist på just villor. Strax efter denna inriktningsändring bestämdes också att ett regionsjukhus ska byggas i området vilket påverkar planeringen. En detaljplan med dessa nya förutsättningar har precis varit på samråd och nu är målsättningen att skapa Sveriges bästa stadsdel för barnfamiljer.

Några särskilda utmaningar för projektet är att det till stor del planeras på utmärkt jordbruksmark. Åkermark i Sverige klassas på en skala från 1-10 där 10 är den bästa. Åkermark av de högsta klasserna är ovanligt, men här är det åkermark av klass 9 som ska bebyggas, det vill säga väldigt bördig mark. Att bygga på sådan mark är en irreversibel handling då det tar tusentals år för jordlager att nybildas så att de åter kan användas till odling. Det finns flera andra naturvärden också – exempelvis Lussebäcken, trädalléer och stengärdsgårdar men de är tänkta att bevaras. Eftersom området sluttar har det också en vattenproblematik – vattenhantering behöver komma in tidigt i planprocessen för att undvika översvämningar.

Genomförande

Östra Ramlösa är just nu landsbygd nära centrala Helsingborg, bara fem kilometer från sundet. Innovation är viktigt för projektet och därför testas nya arbetssätt och innovativa lösningar i nära samverkan mellan byggaktörer, övriga näringslivet, föreningsliv och dess invånare. Helsingborgs stad har mycket erfarenhet av just innovationsarbete och har idag en etablerad arbetskultur som uppmanar en att testa många saker och att acceptera att inte allt kommer lyckas – att det är okej att misslyckas.

Jämfört olika certifieringssystem

Inom projektet diskuterades tidigt hur ett brett spektrum av hållbarhetsfrågor skulle kunna inkluderas och man bestämde sig därför för att jämföra olika certifieringssystem. Kommunen valde det som bäst kopplar an till de globala hållbarhetsmålen, svensk lagstiftning och även lokala styrdokument. Miljöstrategen i projektet fick uppgiften att samordna arbetet vilket innebar att hantera alla aspekter inom de globala hållbarhetsmålen – det blev ett tungt ansvar på en person.

En klimatrelaterad fråga som väckt viss uppmärksamhet är det faktum att projektet till stor del ska genomföras på jordbruksmark. Detta har väckt visst motstånd, dock inte från Länsstyrelsen trots att jordbruksmark ska skyddas enlig miljöbalkens hushållingsbestämmelser. Däremot är Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) negativa och det finns också ett motstånd från de som bor inom området idag och arrenderar mark från kommunen och som gärna vill fortsätta med det.

Vattenhanteringen – ett dilemma

Eftersom området sluttar finns det risk för översvämningar nedströms Lussebäcken och under sommartid drabbas bäcken av lågt vattenflöde vilket påverkar livet i bäcken negativt. Detta, tillsammans med att kommunens vattenreningsverk är på väg att nå kapacitetstak och ligger långt ifrån planområdet, ledde till idén att separera grå- och svartvatten och rena det lokalt istället för att leda vattnet flera kilometer till det konventionella systemet. Det renade gråvattnet är sedan tänkt att släppas ut i bäcken, men för att det ska bli möjligt måste projektet säkerställa att miljökvalitetsnormen (MKN) för bäcken inte försämras. Kommunen bestämde sig därför tidigt för att ta ett helhetsgrepp kring Lussebäcken, eller egentligen hela avrinningsområdet, för att se hur det går att tänka kring åtgärder som förbättrar bäckens ekologiska status och ökar den biologiska mångfalden.

Ett första avstämningsmöte med Länsstyrelsen om utmaningarna på platsen, och huruvida kommunens förslag på lösning för att släppa ut renat gråvatten i Lussebäcken var okej, gav inga klara besked. Ett dilemma är att Lussebäcken rinner ut i Råån som har dålig miljöstatus på grund av utsläpp från jordbruket. Länsstyrelsen har varit tveksamma till framförallt fosforutsläpp till bäcken och frågan diskuteras fortfarande med Länsstyrelsen. Kommunen menar att en lokal hantering av vatten skulle kunna förbättra vattenflödet i bäcken som har låga flöden på sommaren. Kommunen tänker sig att man ska rena vattnet, fördröja det och skapa ett jämnare flöde under året och särskilt motverka lågflöden sommartid vilket sammantaget skulle ge positiva effekter på livet i bäcken. Samtidigt finns vid andra tider på året en översvämningsproblematik och därför försöker kommunen jobba mångfunktionellt med exempelvis grönytor som kan användas för dagvattenhantering och som översvämningsytor.

När det gäller minskad klimatpåverkan har kommunen tänkt att maximera solceller i området och att skapa en slags ekonomisk förening som kan samverka kring energiförsörjning. Kommunen hoppas på en självbalanserande stadsdel – det vill säga att det produceras och lagras så mycket el att det ska räcka för stadsdelen på helårsbasis – och planerar för detta tillsammans med det kommunala energibolaget. Värmeåtervinning från reningen av vatten kan också bli aktuellt.

Utmaning att få alla trafikslag att samsas

Mobilitetslösningar är ett annat tema där tanken är att jobba med mobilitetshus som innehåller flera olika funktioner som är till nytta för invånarna, bland annat bilpooler. Det finns dock olika uppfattningar om bilens roll och plats i en stadsdel. Det är politiskt beslutat att området ska vara Sveriges bästa för barnfamiljer och det kan betyda fokus på säkra platser för gång, cykel med mera, men det finns också många barnfamiljer som vill ha bil för att få livspusslet att gå ihop. Det är en utmaning att få alla trafikslag att fungera tillsammans och samtidigt skapa en trygg och attraktiv stadsdel. Arbetet med hur mobilitetshusen ska utformas, vem som ska ansvara för dem, hur ekonomin kan gå runt och så vidare har precis påbörjats. Kommunen hoppas på att få till bra kollektivtrafik och tror att det nya regionsjukhusets placering i området kommer att bidra till det. Helst ska kollektivtrafiken vara på plats redan när folk flyttar dit vilket kan skapa nya vanor för de boende.

Kommunen planerar också för att skapa kolsänkor, till exempel genom den biokolsanläggning som finns i kommunen genom att använda biokol från den vid trädplanteringar. Kommunen tänker också på cirkulär ekonomi i stort och på att skapa möjligheter för delande ekonomi. Detta till exempel genom mobilitetshusen som möjliggör för boende att gå med i bilpool och cykelpool. Tanken är också att nyttja mobilitetshusen till att skapa gemensamhetsytor som kan användas för andra ändamål. Cirkulär ekonomi ska också komma in i hållbarhetsprogrammet för att uppmuntra sådant som samverkansplattformar för att utveckla digitala och fysiska tjänster för återvinning, återbruk och delande.

Klimatneutral 2030

Kommunen har ambitionen att bli klimatneutral till år 2030 och kommunen avser samverka med medverkande bolag, byggaktörer och kommande fastighetsägare för att nå den ambitionen. Klimatambitionerna planeras att konkretiseras med gemensamma mål och åtgärder i ett hållbarhetsprogram. Hållbarhetsprogrammet mål och åtgärder är tillsammans med gestaltningsprogrammet den gemensamma konkretiseringen av Östra Ramlösas målbild om Sveriges bästa stadsdel för barnfamiljer. Hållbarhetsprogrammet är inte tvingande men förväntas realiseras av alla medverkande aktörer genom att de bryter ner mål och åtgärder i aktörspecifika handlingsplaner. De tidiga samverkansprocesserna ger goda förutsättningar för att åtgärderna är förankrade, realistiska och ekonomiskt hållbara för alla parter. Samtidigt finns det en oro för att alla dessa krav kommer vara kostnadsdrivande och kommunen vill inte att bostäderna blir alltför dyra.

Certifiering ställer krav på ökad uppföljning

I vanliga fall brukar kommunen inte följa upp den här typen av projekt. Efter planeringsprocessen lämnar kommunen i regel över till byggherrarna och då kan olika saker ske och förändras. Men då stadsutvecklingsprojektet följer ett certifieringssystem så ska en årlig hållbarhetsredovisning rapporteras till certifieringsorganisationen. Det innebär att de aktörsspecifika handlingsplanerna ska följas upp genom bland annat en självvärdering av måluppfyllelse och åtgärders verkställande och resultat. Det innebär att samverkan fortsätter sker med exempelvis byggherrar under bygg- och anläggningsfas samt vidare in under förvaltningsfasen. En sådan uppföljning riskerar bli omfattande och resurskrävande och behöver därför en tydligt beskriven process, struktur och digital mall för genomförande.

Framgångsfaktorer hittills

Stadsutvecklingsprojektet är fortfarande i ett tidigt skede, en första detaljplan har just varit ute på samråd. Några framgångsfaktorer så här långt är:

• Kommunen har en kultur av att jobba med innovation som betyder att det är okej att testa saker även om det inte alltid leder till något.
• Kommunen har valt att jobba med ett certifieringssystemet som kopplar ann till de globala hållbarhetsmålen, svensk lagstiftning och lokala styrdokument. Verktyget för certifieringen syftar till att få stadsutvecklingsprojekt att fånga upp centrala frågor i tid, identifiera vilka aktörer och kompetenser som behöver samarbeta och få dem att prioritera hållbar stadsutveckling. För projektet har det inneburit ett stöd för att skapa en samverkansprocess och struktur för att lokalisera hållbarhet och kvalitetssäkra projektets utveckling.
• Kommunen har tagit ett helhetsgrepp kring avrinningsområdet för Lussebäcken (som rinner genom området) för att jobba med åtgärder som förbättrar bäckens ekologiska status och ökar den biologisk mångfalden.
• Grönytor utformas och gestaltas så att de inhyser mångfunktionella lösningar och bidrar till ekosystemtjänster. De ska ha ett stort inslag av vatten, bidra till dagvattenhantering och minska risken för översvämning.
• Framtagen Energistrategi av det kommunägda energibolaget Öresundskraft ska vägleda en planering och utbyggnad av ett balanserat energisystem som innefattar utbyggnad av solceller som ska ge solel som motsvarar områdets årsbehov, lösningar för lokal delning och lagring av el samt utbyggnad av en effektiv laddinfrastruktur.
• En nära samverkan med bland annat byggaktörer gör att kunskap överförs direkt och att alla är med och driver hållbarhetsfrågorna.

Svårigheter hittills

Några svårigheter så här långt:

• Att projektet till stor del ska genomföras på jordbruksmark.
• Idén att separera grå- och svartvatten och rena det lokalt i stället för att leda vattnet till stadens reningsverk.
• Hur mobilitetshusen ska utformas, byggas och förvaltas behöver utredas.
• Hur man ska formulera klimatambitionerna för att ligga i framkant när så mycket förändras
• Att ställa höga krav och samtidigt inte driva på kostnaderna för mycket
• Uppföljning kommer bli omfattande och riskerar bli resurskrävande.

Medskick till den som tar del av exemplet

De viktigaste lärdomarna så här långt, i det tidiga skede stadsutvecklingsprojektet fortfarande befinner sig i, är:

• Testa nytt och ha högt i tak. Det är okej att testa saker även om det inte alltid leder fram till något.
• Ta hjälp av certifieringsverktyg och glöm inte att jämföra dem mot varandra.
• Upprätta en organisationsstruktur med tydliga led för att förankra viktiga frågor med medverkande aktörer. Nyttja bredden av kompetens och erfarenheter som ett sådant samarbete möjliggör för.
• Vid höga naturvärden är det viktigt att som kommun noga tänka igenom huruvida man ändå ska bygga på platsen. Om ja så behöver man som kommun fundera på hur det kan kompenseras.
• Förankra tidigt målbild och vision hos politiken för att förebygga politiska motstridigheter kring sakfrågor längre fram.

Fördjupning

Östra Ramlösa, Helsingborg stad

Mattias Rundberg
Projektledare stadsutveckling och samhällsbyggnad
Helsingborgs kommunMattias.rundberg@helsingborg.se

Julia Roth
Miljöstrateg
Helsingborgs kommunJulia.roth@helsingborg.se