Publicerad 19 februari 2020

Ökad förståelse för bredare registrering i primärvården i Region Örebro län

Region Örebro län jobbar mycket med uppföljningarna. Flera olika indikatorer och rapporter används. Fortlöpande samtal om resultaten ger möjlighet till diskussioner om förändringar i registrering och verksamhet. Teamarbetet har utvecklats, alla yrkeskategorier ser möjligheter i att fördela patientflödet på fler.

Sammanfattning

Region Örebro län lägger stor vikt vid uppföljningarna i primärvården. Förutom de rapporter som genereras via inrapporteringarna till SKR, använder regionen också indikatorer som finns i Primärvårdskvalitet och har byggt upp egna rapporter som publiceras och kan följas av både verksamhet och politiker. Fortlöpande samtal utifrån resultaten ger successivt en ökad förståelse för varför registreringen är viktig och ger också underlag för förändringar i verksamheten – antingen på en enskild vårdcentral eller genom generella politiska beslut. Bland annat har beslut tagits om att alla vårdcentraler ska ha drop-in-mottagning för att öka tillgängligheten. Teamarbetet på vårdcentralerna har utvecklats, då alla yrkeskategorier ser möjligheterna med att fördela patientflödet på fler.

Bakgrund

När arbetet med den bredare uppföljningen i primärvården inleddes i Region Örebro län, fanns en obalans i tillgängligheten på länets olika vårdcentraler. Vårdcentraler där fast läkarbemanning saknades kunde ha en god tillgänglighet för patienter inom vårdgarantin och ett första besök inom sju dagar, men var sämre på att ta hand om patienter med kroniska sjukdomar. Och tvärtom.

Genomförande

Uppdraget att vara kontaktperson och ansvarig för det regionala arbetet med den utökade uppföljningen i primärvården gick till Jan Rosengren, produktionscontroller vid regionens hälsovalsenhet och väntetidssamordnare.

- Jag hade en bra grund genom att vi vid vårdvalsenheten jobbar med många olika uppföljningar. Dessutom hade jag ett bra kontaktnät, med forum för alla verksamhetschefer fyra gånger per år med utrymme både för fortlöpande information och diskussion, säger Jan Rosengren.

Inledningsvis i det nya uppdraget 2018 träffade Jan också alla vårdcentraler, där alla medarbetare hade möjlighet att diskutera och ställa frågor.

- Vi gick igenom syftet med de förändringar som skulle göras, vi gick igenom termer och begrepp och gav utrymme för frågor och diskussioner.- Dessutom kunde vi tidigt skicka in siffror och presentera resultatet för verksamheterna. Jag fick ofta höra att ”det stämmer ju inte med verkligheten”, och då kunde vi diskutera varför registreringen såg ut som den gjorde och även förändra registreringsrutiner till det bättre, säger Jan Rosengren.

Regionen byggde också en egen rapport i uppföljningsverktyget.

- Den är synlig för alla, både verksamhet och politik. Det är en poäng i att vara öppen med resultaten, och ger också verksamheterna möjlighet att jämföra sig med andra och dela erfarenheter.

Det här har arbetet lett fram till

Idag är incitamenten större i verksamheterna, både för att registrera och använda resultaten.

- Förståelsen har ökat för de möjligheter en bredare uppföljning ger. Verksamheterna har också kunnat hjälpa varandra i att göra samma bedömningar. Även de frågor och svar som finns på vantetider.se är en god hjälp, säger Jan Rosengren.- Det finns också ett stort intresse hos yrkeskategorier utöver läkare att visa sin tillgänglighet. Det leder till en bättre fördelning av patientflödet och en högre effektivitet. Även läkarna ser ju förbättringarna i ett sådant arbetssätt, och teamarbetet på vårdcentralerna utvecklas.

Dialogen i uppföljningen är fortsatt viktig, anser Jan Rosengren.

- En del i uppföljningen är att fortlöpande diskutera resultaten, och skapa förståelse för varför det ser ut som det gör och vilka förändringar som kan behövas. Den medicinska prioriteringsordningen väger dock fortsatt tungt.

En av Jan Rosengrens uppgifter är att varje månad rapportera tillgänglighetssiffrorna till politiken.

- Det finns ett stort intresse hos politikerna. De är angelägna om att det ska vara en hög tillgänglighet i primärvården och har också tagit beslut utifrån uppföljningarna. Till exempel beslutades 2019 att alla vårdcentraler ska ha drop-in-mottagning.

De krav på tillgänglighet som finns i SKR:s överenskommelse med staten uppfylls i stort sett.

- Ja, vi ska klara 85 procent och ligger där någonstans. Det finns en liten farhåga hos oss att verksamheterna frestas att visa ”rätt” siffror när det finns ekonomiska incitament, men samtidigt är de medvetna om vikten av att visa verkligheten.

De viktigaste slutsatserna

  • Det är viktigt att inrapporterade siffror kommer tillbaka till verksamheterna.
  • Ha en tät dialog med verksamheterna, jobba med resultaten och öka förståelsen.
  • Jobba på flera håll, från registrering till hur siffrorna kan användas.
  • Använd även indikatorerna som utarbetats inom ramen för Primärvårdskvalitet.

Kontaktpersoner

Jan Rosengren
Produktionscontroller, hälso- och sjukvårdsstaben, Regionkansliet
Region Örebro län
019-602 77 20
jan.rosengren@regionorebrolan.se

Informationsansvarig

  • Annika Brodin-Blomberg
    Samordnare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

Om exemplet

Exempel från
Region
Tidsperiod
Projekt 2017-2019, pågående arbete i förvaltning
Verksamhetsområde
Hälsa och sjukvård

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel