Publicerad 1 februari 2021

Nolltolerans mot skojbråk gav bättre skolresultat och tryggare skola

När Presterudsgymnasiet i samarbete med kommunens Folkhälsoenhet genomförde en trygghetsvandring på skolan visade det sig att trakasserier förekom och att det fanns platser som elever upplevde som otrygga. Åtgärder har gjort skolmiljön tryggare och elevresultaten har förbättrats.

Sammanfattning

När Presterudsgymnasiet i Kristinehamn fick frågan om de ville samarbeta med en trygghetsvandring på skolan var de direkt med på noterna. De utgick från skriften Trygghetsvandring, en vägledning från Brå och anpassade modellen till skolmiljön.

Det var framförallt inomhusmiljön som upplevdes som problematisk av elever, i synnerhet jargonger och det som benämndes “skojbråk”. Detta identifierades som uttryck för en machokultur och snäv maskulinitetsnorm. Skolledning och elevhälsa beslutade därför att införa nolltolerans mot “skojbråk”. Utbildningsinsatser kring normer, genus och jämställdhet genomfördes.

Insatserna har lett till att fler elever upplever skolmiljön som tryggare. Dessutom slutförde alla avgångselever sin yrkesexamen från de nationella programmen.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Kristinehamns kommun deltog i SKR:s projekt Modellkommuner, en satsning på jämställdhetsintegrering av styrning och ledning. En del i arbetet är att genomföra ett förbättringsområde i en förvaltning. Sedan tidigare hade Kristinehamns kommun genomfört trygghetsvandringar i centrala Kristinehamn, där fokus initialt varit tillgänglighet. Det utvidgades med ett ungdomsperspektiv där trygga och otrygga platser i centrum var temat. När trygghetsvandringar genomfördes på Presterudsgymnasiet framkom att det fanns platser som framförallt flickor undvek, på grund av risken för trakasserier och sexuella trakasserier.

Genomförande

Trygghetsvandringen genomfördes i två steg. I steg ett genomförde personal från kommunens folkhälsoenhet, elevrådet på skolan samt representant från elevhälsan en fysisk rundvandring både inomhus och utomhus på skolan. Elevernas syn på skolan stod i fokus och allt noterades. I steg två fick alla klasser tillgång till en ritning över skolan och diskuterade i grupper skolmiljön på klassrådstid och på initiativ av elevrådet.

När skolledningen och elevhälsan med stöd av kommunens jämställdhetsstrateg analyserade underlaget från trygghetsvandringen, framkom att på vissa av skolans program (yrkesförberedande med stor dominans av pojkar) fanns det en machokultur och en snäv maskulinitetsnorm. Det tog sig uttryck i jargonger och “skojbråk”. Det framkom också att det saknades en del kunskap i lärarteamet om normer. Det fanns heller ingen samsyn kring huruvida jargongerna var ett problem eller inte.

Därför bestämde skolledningen, elevhälsan och jämställdhetsstrategen att introducera “nolltolerans mot skojbråk”. Lärarna fick en genomgång i grundläggande genusteori och normer. De fick också reflektera över resultatet från trygghetsvandringen och diskutera “nolltolerans mot skojbråk”.

Lärarna har därefter fått utbildning i normer, normkritik, genus och jämställdhet och kunnat implementera sin kunskap i undervisningen och i dialoger med eleverna. Machofabrikens material har använts och följts upp med hjälp av enkäter.

Det här har arbetet lett fram till

Enkätsvar, trygghetsvandringar och klassrumsdiskussioner visar att tryggheten är god på skolan och att det utvecklats från 2017 till 2018. Dessutom hade alla avgångselever 2017/18 en yrkesexamen. Fordonsprogrammet på skolan har högst andel tjejer på programmet i Värmland och topp fem i Sverige (2020).

Elevhälsan uppger att det kontinuerliga arbetet med tematiserade områden för trygghet där både elever, lärare och elevhälsa är delaktiga har haft stor betydelse. Det är också viktigt att hela tiden vidareutveckla arbetssätten.

Som framgångsfaktor i arbetet framhålls att ledningen ansvarar för förbättringsarbetet. Det är en nyckel i jämställdhetsintegrering, liksom att arbetet lyfts in som en del i det systematiska kvalitetsarbetet genom att efterfråga resultat från kartläggningar och enkäter.

Trygghetsvandring genomförs nu varje vår och eleverna upplever att de blir lyssnade på.

De viktigaste slutsatserna

  • Inför nolltolerans mot skojbråk
  • Synliggör kulturer och normer
  • Bygg kunskap hos de som ska bära arbetet
  • Ledningen fattar beslut och står bakom arbetet

Fördjupning

Trygghetsvandring, en vägledning från Brå

Kontakt

Informationsansvarig

  • Magnus Jacobson
    Handläggare

Kontakt

Kontakta SKR

Har du en fråga med anledning av det pågående virusutbrottet?

Titta först på våra frågor och svar som finns här på webbplatsen.

Covid-19 och det nya coronaviruset








Om exemplet

Ämne
Folkhälsa, Jämställdhet, Kvinnofrid, Social hållbarhet
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
2017-pågående
Verksamhetsområde
Skola

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel