Med träning blir det lättare att fråga patienter om våld

Hösten 2019 testade tre vårdverksamheter i region Dalarna att ställa frågor om våld till alla patienter. Projektet har minskat osäkerheten hos personalen, och många ville fortsätta med rutinmässiga frågor efter projektet slut.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Mäns våld mot kvinnor är så omfattande att det definieras som ett folkhälsoproblem. Att vara utsatt för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld eller sexuellt våld kan få allvarliga konsekvenser för hälsan, både fysiskt och psykiskt.

Våldet syns dock inte alltid utanpå och många utsatta berättar inte spontant om sina erfarenheter för vården. Många patienter kopplar inte heller sin ohälsa och sina symtom till våldet – i synnerhet inte om våldsutsattheten ligger längre bak i tiden.

För att hälso- och sjukvården ska ha möjlighet att upptäcka utsatthet och ge patienten rätt stöd och hjälp, är det viktigt att ställa frågor om våld. Men den som inte är van att fråga kan känna osäkerhet i början. Därför genomförde Region Dalarna en så kallad ’tillfrågandepilot’. Syftet var att stärka personalens kompetens och erfarenhet – både att ställa frågor om våld och att vidta åtgärder.

Genomförande

Tillfrågandepiloten genomfördes i tre verksamheter hösten 2019: en vårdcentral, en akutmottagning och en öra- näsa- halsmottagning. Under tre veckor fick samtliga patienter svara på frågor om våld, oavsett sökorsak och symtom vid besöket.

Innan projektstart besökte Agneta Haraldsson, regionens utvecklingsledare för våld i nära relationer, de medverkande enheterna så att hon och personalen kunde resonera kring pilotens syfte och praktiska tillvägagångssätt. Verksamheterna fick material till väntrummen för att informera patienterna om att de skulle få frågor om våld och varför. Vårdcentralen annonserade även i lokaltidningen för att uppmärksamma kommande veckors fokus på våld i nära relationer.

För att anpassa piloten till lokala förutsättningar fick varje enhet själv bestämma vilken personalgrupp som skulle ställa frågor till vilka patientgrupper. Det var främst läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som ställde frågor. Som stöd fick personalen blanketter med frågor, tips om hur man kan fråga, information om dokumentation och länkar till vidare kunskap.

När piloten avslutats utvärderade Agneta Haraldsson arbetet och återkopplade resultaten till verksamheterna.

Det här har arbetet lett fram till

Utvärderingen visade att piloten gjort personalen tryggare att ställa frågor, att de såg behovet av att fråga mer rutinmässigt och att de tänkte fortsätta att ställa frågor på det sätt man gjort under piloten. Personalen uttryckte lättnad över att patienterna inte hade haft något emot att få frågor om våld, och vissa medarbetare upplevde även andra positiva konsekvenser av arbetssättet.

– Av de drygt 150 patienter som fick frågor om våld var det inte någon som reagerade negativt. Det gäller även de som sökte för symtom man oftast inte relaterar till våldsutsatthet, exempelvis halsont. Personalen berättade även att frågorna om våld ibland hade gett patienten möjlighet att be om råd angående besvär av mer intim karaktär, som de inte berättat om innan. Frågorna gjorde att patienten kände att det fanns en möjlighet att vara mer förtrolig, säger Agneta Haraldsson.

De viktigaste slutsatserna

• Att under en testperiod fråga alla patienter gjorde personalen tryggare med att ställa frågor om våld.
• Ingen av de drygt 150 tillfrågande patienterna reagerade negativt på att få frågan.
• Personalen upplevde fördelar med att fråga, och har fortsatt fråga även efter pilotprojektets slut.