Medicinsk riktlinje hjälper vården att upptäcka hedersrelaterat våld

2019 införde Västra Götalandsregionen (VGR) en regional medicinsk riktlinje vid hedersrelaterat våld och förtryck. Riktlinjen ska öka kunskapen hos personalen så att fler utsatta får information, skydd, stöd och behandling.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte och mål

Hälso- och sjukvården möter stora delar av befolkningen. Därför har de unika möjligheter att upptäcka hedersrelaterat våld och förtyck och se till att utsatta får rätt skydd, stöd och behandling. Men då behöver vården mer kunskap – om våldet, om symtom och vilken säkerhet som krävs vid dokumentation och journalföring.

Den som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck pressas att leva efter föreställningar om kön och sexualitet där oskulds- och kyskhetsnormer är centrala. Det är främst flickor och kvinnor som utsätts – men även pojkar och män som själva bryter mot normer om sexualitet eller som tvingas kontrollera och förtycka sina kvinnliga släktningar. HBTQI-personer är särskilt utsatta.

Typiskt för hedersrelaterat våld är att det utövas av flera – familjen, släkten och nätverket runt den utsatta. Det kan handla om att den utsatta inte får välja vänner, partner, fritidsaktiviteter och hotas med utfrysning eller utsätts för våld om hen bryter mot normen. Tvångsgifte, barnäktenskap och kvinnlig könsstympning är exempel på hedersrelaterat våld.

– Den som utsätts kan drabbas av ohälsa både på kort och lång sikt. Det kan handla om direkta fysiska skador efter våld och övergrepp, men även psykiska svårigheter som ångest, depression, sömn- och ätstörningar, självskadebeteende, säger Ann Wolmar utvecklingsledare Västra Götalandsregionens kompetenscentrum mot våld i nära relationer (VKV).

Genomförande

2018 fick VKV i uppdrag av VGR:s hälso- och sjukvårdsdirektör att ta fram en regional medicinsk riktlinje (RMR) om hedersrelaterat våld och förtryck. RMR är styrande för det kliniska arbetet och utgår från evidensbaserad kunskap eller konsensus om bästa diagnostik och behandling, alternativt föreskrifter och lagar. Syftet är att ange den regionala standarden, så att regionens invånare får en kunskapsbaserad och högkvalitativ vård.

– Det är viktigt att vi i vården har kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, så att vi kan identifiera utsatta och hänvisa till skydd stöd och behandling. Med tydlig vägledning i riktlinjer och rutiner blir personalen också tryggare i sin yrkesroll, säger Ann Wolmar.

Riktlinjen innehåller bland annat:

• hälsokonsekvenser och symtom vid hedersrelaterat våld och förtryck
• vad personalen ska göra vid misstanke om utsatthet
• vilka diagnoskoder och KVÅ-koder som ska användas
• vilka frågor som är lämpliga att ställa
• hur riskbedömning ska göras
• vilka grupper som är särskilt utsatta

Det här har arbetet lett fram till

• Riktlinjen har gått ut i ordinarie informationskanaler, så att alla verksamheter ska ha kännedom om den.
• All personal erbjuds löpande utbildning.
• Personal som har fått utbildning upplever större trygghet i handläggningen.

Hösten 2021 reviderar VKV riktlinjen. VKV ansvarar även för att följa upp att verksamheterna uppfyller riktlinjens krav, att de tagit fram egna lokala rutiner och att de fört statistik över anmälningar enligt 14 kap. 1 § SoL samt aktuella diagnos- och KVÅ koder. Uppföljningen görs vartannat år.

Medskick, de viktigaste slutsatserna

VKV:s tips till dig som vill ta fram en medicinsk riktlinje för hedersrelaterat våld och förtryck:

• Se till att ha ett tydligt uppdrag från ledningen.
• Förankra i olika berörda ledningssystem.
• Bilda en referensgrupp/arbetsgrupp med representanter från berörda verksamheter.
• Se till att riktlinjen omfattar såväl det kontrollerande våldet som kvinnlig könsstympning, barnäktenskap och tvångsäktenskap.
• Planera för implementering och utbildning för chefer och personal.

Fördjupning

VKV, Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer