Publicerad 16 november 2020

Leva livet bäst möjligt i Skellefteå

I Skellefteå utgår man från frågan - Vad betyder det för dig att leva livet bäst möjligt och att kunna vara självständig? Framgången i Skellefteå bygger på ett gemensamt samverkansarbete mellan region Västerbotten och kommunen. Ledordet är tillsammans och det är tillsammans de bygger Nära vård.

I Skellefteå utgår man från frågan - Vad betyder det för dig att leva livet bäst möjligt och att kunna vara självständig? För att kunna leva upp till de olika svaren på den frågan har Skellefteå kommun arbetat med att se till att invånarna får stöd med hjälp av digital teknik, att leva livet så som det är bäst för ögonblicket och skapa möjlighet att vara självständig så länge det är möjligt.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Efter valet 2018 startade en process i Västerbotten med att se över samverkan mellan region och kommuner. Det fanns goda förutsättningar men det krävdes arbete med struktur och att få alla att känna sig trygga.

Det fanns också mycket som stöttade samskapande till exempel det nationella arbetet med Nära vård och den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Grunden är att de har mer samsyn än stridsfrågor och att de har bestämt sig.

Genomförande

De startade arbetet med att fundera vad de skulle kunna göra här och nu utifrån de utmaningar de ser i verksamheten. Ett annat val var att inte starta nya Nära vård-grupperingar utan använde de grupperingar som redan fanns. Där fördes diskussioner om god och nära vård, omsorgsstöd och riktning.

Regionens och kommunens målbilder harmonierade men ordvalen varierade. Det gemensamma var att ordet tillsammans genomsyrade bådas målbilder och det räckte för att kunna arbeta vidare.

Det här har arbetet lett fram till

Det samskapande arbetet mellan region och kommun har gett flera exempel på ny digital teknik. Till exmepel:

  • 62 000 tillsyner nattetid med trygghetskamera i hemtjänsten - varje år - då de inte behöver väcka individen för att fråga om personen sover.
  • GPS:er som aktiva hjälpmedel i situationer där det behövs och skapar trygghet.
  • Läkemedelsgivare som leder till att personen får tillbaka sin frihet.
  • Digital konsultation mellan medarbetare i vardagen för att få snabba insatser. Initieras i hemtjänsten av sjuksköterska när de vill kolla upp exempelvis en tablett på golvet (är den viktig att ta), ett bandage som lossat eller en fallskada.

Exempel på konkret samverkansarbete -Skellefteå korttidscentra

Korttidscentrat samlar alla som behöver korttidsvård inom kommunen även om de tillhör olika hälsocentraler. Detta krävde mycket samverkan. För att lösa det akuta problemen beslutades om en digital rond med en läkare. Det krävdes mycket arbete med exempelvis behörighet till journaler. Läkaren blev inte patienternas kontinuerliga kontakt men kunde stötta sjuksköterskorna i det akuta och ge patienten snabbare vård i stunden.

Exempel på när digital teknik inte hjälper som det var tänkt

Hälsocentralerna har fått surfplattor för att kunna ha vårdplaneringsmöten med videoteknik och kunna upprätta Samordnad Indivuduell Plan, SIP. Det visar sig att de blev väldigt få SIP:ar trots att tekniken skulle göra det enkelt att ha videomöten och skriva direkt in på surfplattan. Det berodde på att det redan fanns så goda samverkansstrukturer att personalen gjorde planeringen i farten men glömde att involvera patient och närstående.

Det hjälpte inte att de fick teknik i händerna som skulle göra det enkelt för personalen att kontakta individen. De fick tänka om och starta ett träningsläger för att få in SIP:arna och använda tekniken som hjälp för att patient och närstående skulle bli involverade.

Andra resultat

  • Fallskador fortsätter att minskar.
  • Personer med hjärtsvikt lever tryggare och säkrare hemma på grund av att de exempelvis har samordnat dokumentation för säkrare läkemedelshantering, informationsöverföring, planering. Alla Hälsocentraler erbjuds kardiologrund för de patienter som behöver det, allt för att minska inläggningar. Kompetenshöjande insatser mellan medicinklinikens- och kommunens personal.

De viktigaste slutsatserna

  • Tillsammans är deras gemensamma ord som alla utgår ifrån och alla måste ställa upp på.
  • De bygger inte organisatoriska strukturer i första hand utan satsar mycket på direkta förbättringsprojekt och ser vilken samverkan och vilka strukturer, förändringar som behövs direkt i verksamheten.
  • Snabba kontaktvägar mellan verksamheter för att snabbt lösa problem som uppstår.
  • Om något går fel: Vad och hur kan vi göra nästa gång för att det inte ska uppstå igen?

Fördjupning

Podcast

I Nära vårdpodden avsnitt 16 berättar Ejja Häman Aktell, Skellefteå kommun och Camilla Andersson, Region Västerbotten om projektet.

Podcast Nära vård - avsnitt 16

Informationsansvarig

  • Lisbeth Löpare Johansson
    Samordnare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

Om exemplet

Ämne
Folkhälsa, Nära vård, Äldreomsorg
Exempel från
Kommun, Region
Tidsperiod
Pågår
Verksamhetsområde
Hälsa och sjukvård, Social omsorg

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel