Kompetensväxling ger hög tillgänglighet i primärvården i Norrbotten

Kompetensväxling och tillit mellan yrkesgrupper nyckelfaktorer för god tillgänglighet Norrbotten. Kompetensväxling ger även god arbetsmiljö och attraktiva arbetsplatser. Kriterier, rutiner och utbildningar är medel för att lyckas. Fortsatt utveckling av digitala verktyg är en annan framgångsfaktor.

I Region Norrbotten är kompetensväxling och tillit mellan yrkesgrupper en av nyckelfaktorerna för att uppnå en god tillgänglighet i primärvården. Generellt sett är tillgängligheten hög, men kompetensväxling och digitala kontaktvägar underlättar även för andra lösningar i en region med långa geografiska avstånd.

Ett exempel: på hälsocentralen i Övertorneå finns sju vårdplatser för patienter, ofta äldre, som behöver läggas in för observation. Sjuksköterskor tar emot och gör bedömning, kontaktar läkare vid sjukhuset i Kalix åtta mil bort som gör den slutliga bedömningen och kan skriva in patienten eller skriva ut medicin.

Kompetensväxlingen bidrar även till en god arbetsmiljö och attraktiva arbetsplatser för flera olika yrkesgrupper. Med den nya vårdgarantin och den utökade uppföljningen i primärvården blir kompetensväxlingens resultat synliga, med fler registrerande yrkeskategorier. För att stärka omställningen har regionen jobbat mycket med kriterier, rutiner och utbildningar.

Arbetet har skett i en väl sammansatt arbetsgrupp – inte projektgrupp – för att korta beslutsvägarna. En fortsatt utveckling av digitala verktyg och hjälpmedel är en annan framgångsfaktor, till exempel webbtidbokning, mobilincheckning och videomöten.

Bakgrund

Region Norrbotten var – utöver pilotregionerna – den första region som levererade data om tillgängligheten i primärvården, redan 2018. Tillgängligheten i primärvården i Norrbotten ligger generellt på en hög nivå och att införa en vårdgaranti på tre istället för sju dagar gick ganska bra, berättar Monica Kokkonen, utvecklingsledare och en av dem som jobbar med uppföljningen av vårdgarantin i regionen.

- Ja, det gick både bra och smärtfritt, kan man säga. Redan andra kvartalet 2018 var vi igång, och på hösten samma år började vi leverera data. Därmed kunde vi också bygga upp säkra rapporter och ha som utgångspunkt för samtal med chefer och medarbetare.

Sedan tidigare jobbade Region Norrbotten även med kompetensväxling, det vill säga att fördela arbetsuppgifter mellan olika yrkeskategorier, och med digitala verktyg som ett sätt att underlätta kontakterna för dem med långa avstånd till vården.

- Det är också faktorer som bidragit till att vi har en hög tillgänglighet, säger Monica Kokkonen.

Genomförande

En viktig faktor för att lyckas är och har varit ledningens stöd och att inte jobba i ett formellt projekt.

- Ett projekt är mer styrt. Som arbetsgrupp har vi haft lite kortare och snabbare beslutsvägar, säger Monica Kokkonen.

I arbetsgruppen ingick:

• verksamhetsstrateg, ansvarig för vårdgarantin
• verksamhetsstrateg, ansvarig för hälsoinformatik
• utvecklingsledare, ansvarig för uppföljning
• verksamhetsutvecklare, ansvarig för information till och från primärvården
• systemutvecklare, ansvarig för utveckling av filer som rapporteras till SKR
• kommunikatör, ansvarig för kommunikation och information till invånarna

Samma arbetsgrupp bildar även grunden för den grupp som nu jobbar med den utökade uppföljningen i specialistvården, med viss förstärkning.

- Det är tryggt att jobba med kända personer och att alla roller som behövs finns i teamet, säger Monica Kokkonen.

Inledningsvis träffade Monica Kokkonen alla berörda verksamheter, tillsammans med beställaransvarig.

- Det fanns en viss skepsis hos medarbetarna, främst kring begreppet ”medicinsk bedömning”. Sjuksköterskorna gjorde redan det de kallade för triagering, som en del i den medicinska bedömningen, så vad var egentligen skillnaden? Ett förhållningssätt blev då att kalla det för ”triagering” vid rådgivning och ”medicinsk bedömning” för att sätta diagnosen.

Det fanns också en tveksamhet hos övriga yrkeskategorier (utöver läkarna) att sätta diagnos.

- De rapporter vi tog fram visade också att tveksamheten syntes i resultaten. Vi förbättrade rutinbeskrivningarna och gick ut med mer information till verksamhetscheferna. Det handlade nog mer om en ovana vid att sätta en diagnos som skulle in i journalen, säger Monica Kokkonen.

- Nu kan vi se att det sker en överflyttning mellan yrkesgrupperna. Här tror jag att vårt generella arbete med kompetensväxling också spelar roll. Det kommer att vara bra även för arbetet med den specialiserade vården.

Rapporter och rutiner

En annan framgångsfaktor är att Region Norrbotten jobbar mycket med rapporterna. Grunden är de rapporter som lämnas till SKR, men samtidigt görs kontrollrapporter med mer detaljer. Dessa kan ses av alla verksamhetschefer och av de övriga medarbetare som har behörighet.

- Tanken är att verksamheterna ska följa sina resultat, både månatligen och per tertial och helår. Rapporterna följs även av våra politiker, som är mycket intresserade av tillgänglighetsfrågorna, säger Monica Kokkonen.

Rapporterna har arbetats fram tillsammans med beställaransvariga, bland andra Anita Gustavsson, som står för den fortlöpande dialogen med verksamheterna.

- Vi har till exempel tagit fram bättre rutiner för hur registrering ska gå till, framför allt för de paramedicinska specialiteterna, som inte tidigare behövt registrera sina patienter.

Anita Gustavsson framhåller vikten av att vara noga med just rutinerna.

- Vi har jobbat mycket med kriterier, rutiner, riktlinjer och utbildning gentemot hälsocentralerna. Det har varit nyttigt, inte bara för det som är nytt utan också för att vi upptäckt skillnader även i hur olika hälsocentraler gjort tidigare för bokningar hos sjuksköterskor och läkare.

- I vår uppföljning utgår vi förstås från hur det faktiskt ser ut, men vi pratar också mycket om betydelsen av varför det är viktigt att jobba med tillgängligheten, att det inte ska vara olika för invånarna. Och här spelar just rutinerna stor roll, säger Anita Gustavsson.

Kompetensväxlingen en viktig faktor

Elisabeth Eero är verksamhetschef för hälsocentralen i Övertorneå. Hon anser att tillgängligheten är A och O för att lyckas, och att alla yrkeskategorier är viktiga i arbetet med att öka tillgängligheten.

- Vi har jobbat mycket med kompetensväxling och tilliten mellan yrkesgrupper. Idag är det inget märkvärdigt att sjuksköterskor tar emot och bedömer patienter som eventuellt ska läggas in på de sju vårdplatser vi har på hälsocentralen. Läkarna på sjukhuset i Kalix är de som efter kontakt med sköterskorna skriver ut recept eller skriver in patienterna till en vårdplats, men de vet att våra sköterskor är kunniga, känner patienterna och gör rätt bedömning. Det blir en form av klinisk karriär för sjuksköterskorna, som bland annat får motsvarande läkarutbildning i klinisk bedömning.

Kompetensväxlingen berör alla yrkesgrupper. Några exempel:

• Avancerade kliniska sjuksköterskor: tar emot akuta besök, gör bedömningar, kan skriva remiss till röntgen.
• Fysioterapeuter: kan ge injektioner, kan skriva remiss till röntgen.
• Undersköterskor: ansvarar för all sårvård.

- Vi har regelbundna möten med invånarna och får goda omdömen. De vet att de kommer fram till vården när de behöver, och får ett professionellt mottagande även om det inte är just en läkare de träffar, säger Elisabeth Eero.

Digitalt stöd

Digitala verktyg och hjälpmedel har länge funnits på agendan i Region Norrbotten, dels som ett sätt att underlätta för invånare med långa avstånd till vården men också som ett sätt att öka tillgängligheten på andra sätt.

• Webbtidbokning – innebär enklare möjligheter till både bokning, av- och ombokning. Därmed kan lediga tider användas mer effektivt. Används allt mer av verksamheterna och är nu under breddinförande.
• Mobilincheckning – patienten checkar själv in vid besök och kan även betala digitalt, vilket ökar personalens tid för annat. Testas i början av 2020.
• Videomöten – Skype används för interna möten. Patienter kan koppla upp sig hemifrån eller från närmaste hälsocentral. En digital hälsocentral för Region Norrbotten är på gång, som alternativ till privata aktörer på marknaden.
• Triageringsverktyget på 1177.se – med en finsk översättning ökar tillgängligheten även för patienter som inte kan det svenska språket så bra och därmed har svårt att nå vården.

Det här har arbetet lett fram till

Från den 1 januari 2019 tog hälsocentralerna själva över ansvaret för den utökade vårdgarantin och tillgängligheten. Tillgängligheten till primärvården är översiktligt fortsatt god, men siffrorna skiljer sig mellan hälsocentralerna.

Ett viktigt resultat är den ökade synligheten för yrkeskategorier utöver läkare.

'- Vi vet till exempel att hälsocentralerna redan förut bokade tider direkt till andra yrkeskategorier, skillnaden nu är att det är synligt på ett annat sätt och kan vara underlag för diskussioner, säger utvecklingsledare Monica Kokkonen.

Uppföljningen är fortsatt en angelägen fråga även för närsjukvårdschef Peter Bergman, som inom sitt område har flera både större och mindre hälsocentraler och är chef för verksamhetscheferna där.

- För mig är det viktigt att fråga efter resultaten, och att utifrån dem stötta verksamhetscheferna i förändrings- och förbättringsarbete. I vår månatliga uppföljning har vi ett färgstyrkort, där det är enkelt att avläsa hur det ser ut med de uppsatta målen – ligger de på rött, gult eller grönt? En intern sida på webben kompletterar, och kan ses av alla medarbetare, förklarar Peter Bergman.

En diskussion som behöver fortsätta, både på ledningsnivå och i verksamheten, är hur de ekonomiska stimulansmedlen (som finns i överenskommelsen mellan staten och SKR) leder till undanträngningseffekter.

- Det är en fråga som diskuteras mycket i verksamheterna. En poäng med den bredare uppföljningen är ju att det går att få siffror på om vissa patientgrupper får stå tillbaka till förmån för andra, tidigare var det mer en känsla, säger Peter Bergman.
Även om tillgängligheten i Norrbotten är relativt god, ser Peter Bergman behov av fortsatt arbete.

- Vi måste säkra att befolkningen känner sig trygg, att de vet att de får vård när de behöver, men att vården kanske sker på andra sätt och ibland digitalt. Vi behöver också jobba vidare med kontinuiteten och fortsätta med kompetensväxlingen och säkra att rätt person gör rätt uppgift i vården.

Elisabeth Eero, verksamhetschef vid hälsocentralerna i Övertorneå, Haparanda och Överkalix, ger exempel på vad kompetensväxlingen lett fram till:

- Idag registrerar vi fler besök hos sjuksköterskor än hos läkare. Vi har också märkt att när sjuksköterskor inte är på plats, känner sig läkarna mer stressade eftersom de då får fler arbetsuppgifter.

Elisabeth lyfter fram två faktorer som blir extra viktiga i det fortsatta arbetet: teamarbete och möjligheten till digitala vårdmöten.

- Jag tror till exempel att digitala vårdbesök kan användas oftare vid återbesök. För en patient från Övertorneå som ska göra ett återbesök på sjukhuset i Sunderbyn, innebär det en 36 mils resa, tur och retur. Hela dagen går åt, och ofta behöver en anhörig vara ledig från jobbet och följa med. Så mycket bättre om de istället kan koppla upp sig härifrån hälsocentralen!

- Jag tror också att vi kan bli bättre på att jobba i team. Teamarbete är en framgångsfaktor för ökad tillgänglighet, med kompetensväxling och tillit olika yrkesgrupper emellan som gör att kompetensen används på bästa sätt. Här hoppas jag på ett ökat stöd från SKR, så att teamarbetet kan utvecklas.

Ett synligt resultat är att hälsocentralen i Övertorneå utmärkte sig i en granskning av nio hälsocentraler som Arbetsmiljöverket gjorde 2019. Elisabeth Eero var först undrande när lokal media hörde av sig och ville ställa frågor om resultatet.

- Men det visade sig att hälsocentralen i Övertorneå hade ett mycket positivt resultat – medarbetarna trivdes på jobbet! Då blir det också en fungerande verksamhet och nöjda invånare. Och det är min erfarenhet att när det är hög kvalitet och hög kundnöjdhet, då ger det också en ekonomi i balans och en attraktiv arbetsplats, säger Elisabeth Eero.

De viktigaste slutsatserna

Monica Kokkonen, utvecklingsledare:

• Skapa så korta beslutsvägar som möjligt.
• Se till att rätt kompetenser finns med i arbetsgruppen.
• Se till att få så hög påverkan på vårdsystemets uppbyggnad som möjligt – termer och begrepp som känns igen i hälso- och sjukvården gör det enklare att ta del av och analysera rapporter, även för vårdens medarbetare.

Elisabeth Eero, verksamhetschef:

• Sätt få mål men viktiga mål. Då finns det tydligt något att ha som utgångspunkt, prata om och följa upp.
• Som verksamhetschef: håll fokus och prata, prata, prata med medarbetarna.
• Jobba med kompetensväxling. Det stärker alla yrkesgrupper och ger en bättre arbetsmiljö.
• Ge tid för personalen och teamet – de måste få utrymme att forma sitt arbete.
• Tänk att det digitala inte är något märkvärdigt.

Om uppföljning i primärvården

Lyssna till en intervju med Elisabeth Eero och Peter Bergman, Region Norrbotten. Moderator är Kerstin Einarsson, SKR.

Filmen är 15 minuter och 34 sekunder lång.