Jönköping mäter jämställdhet i kommunfullmäktige

För att skapa ett bra mötesklimat i fullmäktige har Jönköping låtit en konsult studera sammanträden ur ett jämställdhets- och inkluderingsperspektiv. Resultaten visar att kommunens politiker är på rätt väg, men det återstår utmaningar.

Bakgrund

Efter valet 2018 var 58 procent av de 81 ledamöterna i Jönköpings kommunfullmäktige män, och 42 procent var kvinnor. Avhoppen från ledamöter är stort och det är fler kvinnor än män som lämnar sina politiska uppdrag i förtid.

Presidiet i kommunfullmäktige vill möjliggöra jämställda möten och har sedan 2013 tagit fram könsuppdelad statistik över antalet inlägg och repliker från kvinnor respektive män under sammanträdena. Fördelningen av talartid är ojämn, män tar upp mer av talutrymmet.

Våren 2018 gjordes en fördjupad studie vid tre sammanträden, dels för att definiera utmaningar, dels för att hitta utvecklingspotential för att skapa inkluderande och jämställda möten, där alla har likvärdiga förutsättningar att delta.

Genomförande

En extern konsultbyrå med kompetens inom jämställdhet och inkludering anlitades för att genomföra studien och skriva en slutrapport. Konsulterna observerade tre olika kommunfullmäktigesammanträden. De registrerade bland annat förekomsten av härskartekniker och positivt respektive negativt bemötande från talare och övriga ledamöter när någon annan talar.

Tjänstgörande ledamöter och ersättare under de tre sammanträdena fick fylla i skriftliga utvärderingsenkäter. Frågor som ställdes var till exempel:

Hur upplevde du det generella mötesklimatet idag jämfört med andra möten? Anser du att du hade lika möjligheter som alla andra att uttrycka din mening och bli lyssnad på? Har du yttrat dig under mötet idag? Om ja, anser du att du blev bemött på ett tryggt och inkluderande sätt?

Alla frågor besvarades utifrån en skala mellan 1 och 7. Konsulterna gjorde också djupintervjuer med nio personer.

Det här har arbetet lett fram till

Kartläggningen har gett ökad kunskap om mötesklimatet ur ett jämställdhetsperspektiv. Det står klart att det finns ett behov av att arbeta vidare med möteskulturen och att synliggöra förekomsten av härskartekniker.

De viktigaste slutsatserna

• Den fördjupade analysen bekräftar tidigare kunskap att män tar en betydligt större andel av talutrymmet under sammanträden.
• Män bemöter andra ledamöter negativt i betydligt större utsträckning, medan kvinnor i högre grad är får ett negativt bemötande.
• Vem som är föredragande i ett ärende - om det är ett kommunalråd eller någon annan som är initierad i ämnet - påverkar utfallet.
• Att ha en jämn fördelning av kvinnor och män som kommunalråd eller som föredragande påverkar resultatet positivt.
• Ålder spelar också roll, det finns en generaliserande attityd till såväl äldre som yngre.
• Hierarkier påverkar, det upplevs att fler lyssnar bättre till dem som är högre upp i hierarkin. Möbleringen kan förstärka detta. I Jönköping sitter fullmäktiges presidium på ett podium och kommunalråden längst fram. Kommunfullmäktigeledamöter sitter rangordnade utifrån plats på respektive vallista.
• Presidiets ambitioner om en bra möteskultur har uppfattats av ledamöterna som tycker att det har skett en positiv förändring över tid.
• Viktigt är också att organisera mötena för att öka tillgängligheten. Kortare möten, fler pauser och anpassade tider skulle ge fler möjlighet att delta
• Oavsett om mötesklimatet analyseras med hänsyn till ålder, antal år i kommunfullmäktige eller om personen upplever att den betraktas som svensk av andra, så behåll indelningen kvinnor och män. Alltid kön - aldrig bara kön!

Fördjupning

Jämställdhetsanalys av Jönköpings kommunfullmäktige (PDF) Pdf, 480 kB.