Hälsofrämjande etablering – lokalt exempel från Växjö
Projektet Hälsofrämjande etablering syftar till att identifiera, stödja och stärka nyanlända med ohälsa/funktionsnedsättning på deras väg mot arbete eller studier. Projektet omfattar sex lokala delprojekt och detta exempel beskriver verksamheten i Växjö.
Exemplet i korthet
Hälsofrämjande etablering är ett projekt som drivs av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i samverkan med Arbetsförmedlingen (AF) och Försäkringskassan (FK). Projektet medfinansieras av Europeiska socialfonden (ESF). Projektet som pågår mellan 2018-2020, omfattar sex lokala delprojekt med olika upplägg och verksamhet. Detta exempel beskriver verksamheten i Växjö där flera kommuner samverkar med myndigheter och regionen och där Växjö kommun är delprojektägare.
Bakgrund
Hälsofrämjande etablerings målgrupp är nyanlända med misstänkt ohälsa och/eller funktionsnedsättning som är inskrivna i eller nyligen avslutat AFs etableringsuppdrag. Syftet med projektet är identifiera, stödja och stärka målgruppen på deras väg mot arbete eller studier.
– I dialog med AF och länets åtta kommuner var det tydligt att frågan om nyanländas hälsa var ett utvecklingsområde. Alla var överens om att det var en något diffus problembild och att samverkan kring var komplex, berättar Alemka Zuko.
Genomförande
I delprojektet arbetar en delprojektledare, två koordinatorer och en arbetsförmedlare direkt med deltagarna. En av koordinatorerna medfinansieras av samordningsförbundet Värend.
Deltagarna bjuds in till ett informationsmöte, och de som vill delta skrivs in i projektet och en fördjupad kartläggning påbörjas. Den görs av koordinator eller arbetsförmedlare som även gör en gemensam planering för fortsatta insatser.
– Vi har valt att jobba individuellt med deltagarna för att möta deras behov, när det är aktuellt. Det innebär att vi har täta samtal och har möjlighet att göra noggranna kartläggningar, berättar Alemka Zuko.
Projektmedarbetarna träffar deltagarna hos sfi-anordnaren eller på arbetsförmedlingen. De följer exempelvis med på studiebesök och på läkarbesök, utifrån deltagarens behov. De jobbar även med insatser som coaching, arbetsträning, praktik med flera.
Utgångspunkten i Växjö är att inte skapa parallella spår utan att använda befintlig verksamhet.
– Vi vill inte skapa några nya grupper som försvinner när projektet är slut utan vi tänker att vi ska inkludera våra deltagare i befintliga verksamheter och insatser, fortsätter Alemka.
Projektmedarbetarna arbetar med att ta fram anpassningar och hjälpmedel vid behov; såsom gånghjälpmedel, hörapparater och planeringsverktyg för att på så vis också öka arbetsförmågan eller aktivitetsförmågan hos deltagaren. Region Kronoberg är en viktig samarbetspartner där de har kontakt med bland annat läkare, arbetsterapeuter och rehab-koordinatorer.
Det här ska arbetet leda fram till
Vid projektets avslut 2020 förväntas projektet ha skapat bättre samsyn och samverkan kring målgruppen. De hoppas också att målgruppens behov och rätt till stöd är mer synliggjord hos ingående aktörer samt att projektet hittat arbetsmetoder och ett sätt att implementera dessa.
– Det som vi främst har fått bra feedback på, såhär långt, är att deltagarna förstår mer om vad som förväntas av dem och hur våra myndigheter jobbar. Ofta känner de att de fått bättre hjälp från vården eftersom vi kan lyfta och påtala vissa observationer som vi har sett, berättar Alemka.
Läs vidare
Kontaktpersoner
Alemka Zuko
Delprojektledare
0470- 59 95 17alemka.zuko@vaxjo.se
Informationsansvarig
-
Lotta Dahlerus
Utredare