Hälsofrämjande etablering belyser ojämlikheten i hälsa
Gävle kommun och Arbetsförmedlingen har inom ramen för ESF-projektet Hälsofrämjande etablering arbetat för att utveckla arbetssätt som stödjer integrering av nyanlända med låg hälsa och funktionsvariation. Målet är att de ska få ökade möjligheter att närma sig studier eller arbete under etableringsprocessen genom ökad hälsolitteracitet, tillit och främjande av egenmakt.
Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål
Hälsofrämjande etablering var ett nationellt ESF-projekt som startade med en förstudie 2017 och projektet löpte under 2018–2021 i samverkan mellan Gävle kommun och Region Gävleborg. Målgruppen omfattade nyanlända kvinnor och män, 20–64 år, som efter uppehållstillstånd ingick i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och som förmodades uppleva bristande hälsa och/eller funktionsvariation.
Projektets syfte
Syftet var att tidigt kunna identifiera ohälsa och ge riktat stöd till dessa individer eftersom lågt upplevt välbefinnande och funktionsnedsättning i hög grad påverkar förmågan att komma i arbete eller studier. Många av de nyanlända inom projektet hade bristande utbildning och otillräckliga kunskaper i det svenska språket samt omfattande behov av ökad hälsolitteracitet. Det vill säga ökad kunskap och förståelse avseende hälsobudskap och förmåga att kunna ta informerade beslut kring den egna hälsan. Begränsade möjligheter till autonomi och egenmakt kan förlänga eller försämra integrationsprocessen.
Målsättningar
- Att de olika system, funktioner, aktörer och individer som arbetar kring de nyanlända, ska ha samsyn och bättre fungerande samverkansformer. Ett minskat glapp ska bidra till att individer, som upplever svåra och komplexa livssituationer, ska få rätt insatser i rätt tid. En individuellt anpassad stegförflyttning som ökar möjligheterna för var och en att närma sig studier eller arbetsmarknaden och en egen försörjning.
- Att under projektets gång utveckla, testa och utvärdera metoder och arbetssätt för att bättre kunna identifiera, utreda och omhänderta dessa individers olika hälsoutmaningar betydligt tidigare i etableringsprocessen, för rätt stöd och val av insats.
Genomförande
Inom Hälsofrämjande etablering i Gävle samarbetade Anne Nordenberg, Gävle kommun, och Louise Askebro från Arbetsförmedlingen i Gävle och delade på projektledarrollen. Medarbetarna i projektet hade olika kompetenser som bidrog till det lyckade resultatet som uppnåddes. Här fanns legitimationsyrken som sjukgymnast och psykolog, men också kunskaper inom hälsa och friskvård, psykologi, PT och kost.
Att få tillfälle att genomföra 10 grupper med mellan 10–15 deltagare i varje grupp, har bidragit till ett arbetssätt där metoden har kunnat testas flera gånger med justeringar och förbättringar inför varje ny gruppstart. Gruppen har arbetat medvetet med att etablera tillit och trygghet i arbetsgruppen för att det ska smitta av sig på deltagarna. Flexibilitet, nyfikenhet och ödmjukhet samt uppmärksamhet på bemötande har varit i fokus både hos deltagarna och i projektgruppen.
För att öka hälsolitteraciteten hos individerna har Hälsoskolan varit ett viktigt inslag. Hälsoskolan har förutom ökad hälsolitteracitet, gett individerna en ökad känsla av egenmakt och jämställdhet, då både män och kvinnor har fått samma information. Gruppen får kunskap om jämställdhet och jämställd hälsa och individen gör en hälsoplan och en framtidsplan. Under processens gång identifieras och kartläggs även individens ohälsa för att komma fram till rätt stöd och insatser utifrån var och ens behov.
Grupp- och individprocessen löper över tolv veckor och omfattar:
- Hälsa och personlig utveckling – med träffar tre gånger per vecka under fem veckor.
- Arbetsliv och utbildning – man träffas två gånger per vecka under tre veckor.
- Framtid – avstämningar sker via telefon under fyra veckor.
Metod och faser:
- Identifiera – uppbyggnadsfas. Aktiviteter med individ och grupp samt fokus på personlig utveckling. Kartläggning av individens hälsa sker bland annat genom inhämtande av medicinska underlag och individuella samtal.
- Utvärdera – genomförandefas. Fokus på lärande, utveckling och målsökning. Kartläggningen fortlöper genom att identifiera funktionsnedsättningskod för att identifiera lämpliga insatser.
- Omhänderta – slutfas. Förberedelser inför olika insatser och färdigställande av framtidsplan. Kartläggningen sker genom framtidsplan och stödjande insats.
Stegförflyttning kan ske genom olika typer av aktiviteter i den takt och ordning individen behöver:
- Praktik
- Språkträning
- Arbetsträning
- Arbete
- SFI/KomVux
Det här har arbetet lett fram till
Hälsofrämjande etablering engagerade 83 deltagare under pågående projekt i Gävle. Arbetet bedrevs i nära samverkan mellan de aktörer som finns runt om och som stöttar individen. Det är avgörande för tidsaspekten samt för upprätthållande av kontinuitet.
Mål vid projektets slut:
- 20 procent i arbete eller reguljär utbildning
- 100 procent fullföljer insatsen, med mätbara stegförflyttningar
- 80 procent upplever ökad egenmakt
Resultat:
- 33 procent i arbete, alla dock ej i reguljärt arbete eller studier
- 80 procent fullföljer insatsen, i olika faser av stegförändringar
- För att mäta upplevelser av egenmakt genomfördes en enkät med deltagarna. Enkäten uppvisade över lag en positiv förflyttning för indikatorerna avseende upplevelser av; ökad förståelse, hanterbarhet, stöd och inflytande över sin situation.
Många har behov av mer kunskap om hälsa och egenvård, samhällskunskap och arbetsmarknadsvägledning samt kunskap kring jämställdhet och föräldrarollen. Deltagarna har uppskattat att prata om hälsa, men uppvisat svårigheter initialt att prata om psykisk ohälsa. Ibland har deltagare berättat om upplevelser av stress som efter längre tid tillsammans, och med ökad tillit, utvecklats till samtal kring psykisk ohälsa. Den tiden individen ingår i projektet och deltar i dess aktiviteter har resultaterat i en ökad känsla av sammanhang, ökad hälsolitteracitet och ett upplevt stöd i sin förflyttningsprocess.
De viktigaste slutsatserna
En hanterbar tillvaro och ett meningsfullt arbete med möjligheter till egen försörjning är viktigt för alla individers identitetsskapande och välbefinnande. För de allra sämst rustade, ofta kvinnor utan utbildning, med bristande kunskaper i det svenska språket och låg hälsolitteracitet, finns en ökad risk att hamna utanför samhället. Hälsofrämjande etablering var en satsning som inkluderade dessa individer.
De aktörer som ska stötta individen under etableringsprocessen är ömsesidigt beroende av varandra. Nära samarbeten, samsyn och förståelse för kulturella olikheter är avgörande för att ge individen en så gynnsam etableringsprocess som möjligt. Kompetensen hos medarbetarna och det strukturella arbetet med metoden har främjat individernas egenmakt, empowerment. Det visar det positiva resultatet av projektet.
Trots goda resultat i upplevelser av egenmakt och ökad personlig kompetens, kan flera deltagare i projektet, uppleva att de står längre ifrån arbetsmarknaden än innan. Förhoppningarna i starten grusades i efterhand när insikter om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut samt arbetsgivares krav. Individen blir medveten om att stegen för att komma ut i önskat yrke är fler än det som individen initialt trodde. Detta visar på betydelsen av att hälsofrämjande insatser verkligen måste vara flexibla avseende tid, så att individen kan få riktat stöd, utifrån sina behov, under hela sin etableringsresa.
Kontaktpersoner
Anne Nordenberg
Projektledare, Gävle kommun
anne.nordenberg@gavle.se
Louise Askebro
Projektledare, Arbetsförmedlingen i Gävle
louise.askebro@arbetsformedlingen.se
Informationsansvarig
-
Jesper Ekberg
Konsult