Gränslös samverkansmodell för barnens bästa

I södra Ryd i Skövde startades ett samverkansprojekt för att gemensamt arbeta för att vända problematisk tandhälsa hos barnen i området. Genom goda samtal och pedagogiska aktiviteter skapades förståelse och kunskap hos barn och föräldrar för betydelsen av god mun- och tandhälsa. Gränserna mellan Folktandvården och Familjecentralen suddades ut.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

En god munhälsa är betydelsefullt för hälsan. I Södra Ryd i Skövde, ett område med många individer i socioekonomiskt utsatta situationer, visade det sig att områdets 6-åringar uppvisade betydligt sämre tandhälsa än barn i andra områden i kommunen. Området är Skövdes största med 6 300 invånare som representerar 50 olika nationaliteter och 60 språk. Det fanns kunskapsbrist om vikten av att borsta och sköta barnens tänder samt även rädsla för att besöka tandläkaren.

För att göra något åt detta startades ett samverkansprojekt mellan Skövde kommun, Närhälsan och Folktandvården som startade i oktober 2014. Syftet med samarbetet var att erbjuda förebyggande och hälsofrämjande stöd för små barn och familjer för att förbättra tandhälsan. Projektet ville också utjämna de skillnader i tandhälsa som förekom bland förskolebarnen i Skövde kommun.

Barnhälsovården når alla föräldrar och barn från tidig ålder. Barnen och deras föräldrar kommer till familjecentralen kontinuerligt för hälsokontroller och samtal. Folktandvårdens ordinarie verksamheten innefattar att skicka ut ett informationsmaterial på svenska till föräldrar när barnet fyller 6 månader. Brevet innehåller också en tandborste och tandkräm. Barnen kallas sedan till ett fysiskt möte först inför en 1-årskontroll och regelbundet årsvis, till 2-, 3- och 4-årskontroller där samtal om mat, dryck och hälsa ingår.

Folktandvården och familjecentralen skapade därför en samverkansmodell som går utanför gängse arbetsrutiner. För ett gemensamt arbete mot en intention om friska barn med kariesfria tänder integrerades Tandvårdens resurser i familjecentralens verksamhet. Ett gemensamt hälsobudskap fördes fram, om att goda vanor måste börja tidigt.

Att skapa goda vanor tidigt i livet främjar långsiktig hälsa och välbefinnande. Forskning visar att vi befäster våra kostvanor tidigt i livet. En samverkan mellan familjecentral och Folktandvård, som två starka hälsofrämjande arenor, innebär ett ännu starkare folkhälsoarbete för jämlik hälsa. Medarbetarna kan dela kunskap kring gynnsamma arbetssätt och stötta varandra genom att arbeta närmare tillsammans. Det bidrar till helhetssyn och en gemensam förståelse för barnet och hens behov.

Genomförande

Projektplanen omfattade initialt 5 år och delredovisades varje år. Projektgruppen träffades regelbundet för att följa upp och justera projektplan och samverkansmodellen efter behov. En styrgrupp bestående av representanter från Folktandvården, familjecentralen och kommunens Folkhälsostrateg har träffats var tredje månad. Skövde kommun har bidragit med folkhälsomedel och samverkansmodellen har utvecklats och finansierats inom ramen för befintliga verksamheter. Extra pengar har krävts för att finansiera en tandsköterska som regelbundet deltar i Öppna förskolans verksamhet hos familjecentralen.

Som komplement till Folktandvårdens ordinarie kallelse lämnar Barnhälsovårdens sjuksköterska numera tandborste och tandkräm samt information på förälders modersmål vid 8-månadersbesök. Här betonas vikten av en god munhälsa och av att borsta tänderna från första tanden. Tandhälsa blir en naturlig del av hälsobesöken på familjecentralen och föräldrarna, som ofta har stort förtroende för barnhälsovården, kommer i större utsträckning till kallade möten hos Folktandvården. Genom denna samverkan kan barn med risk för karies fångas upp och överföras till Folktandvården. Folktandvården kan också, genom barnhälsovårdens sjuksköterskor, efterfråga barn som uteblir från kallade besök.

Pedagogerna i den öppna verksamheten[GU1] arbetar hälsofrämjande där tandhälsa inkluderas i den pedagogiska verksamheten. Ett pedagogiskt material "Tandboxen" med temat munhälsa, har tagits fram och vidareutvecklats under projekttidens gång. Materialet består av övningar, sagor, böcker, sånger, lekar och pyssel. Ett mjukisdjur i form av en drake, finns som barnen kan borsta tänderna på. Den ingår också i den pedagogiska verksamheten. Ytterligare material som samtalskorten "Friska barn – vi hjälps åt" har producerats för att förmedla tandvårdskunskap. Det har också tagits fram ett informationsmaterial "Goda råd om barns tänder" på 20 olika språk.

Goda råd om barns tänder, Västra Götalandsregionen

Familjecentralen anses av föräldrar vara en trygg plats som bryter isolering. Där kan de få kunskaps- och erfarenhetsutbyte och våga ställa sina frågor. Barnen träffar andra barn och utvecklar sina sociala förmågor. Att ha en tandsköterska som resurs på Öppna förskolan bidrar med tandvårdsexpertis, avdramatiserar tandläkarbesök och kan bygga förtroende och tillit gentemot föräldrar och barn.

Det här har arbetet lett fram till

Projektets delrapporter och slutrapport visar att såväl medarbetare som föräldrar är positiva till projektet. Uppföljningen visar också att 6-åringarna har betydligt färre kariesangrepp och en klart förbättrad tandhälsa. Mellan 2013 och 2019 har andelen kariesfria 6-åringar i området ökat från cirka 60 % till 80 %. Detta innebär hälsovinster för barnet, minskar risken för rädsla att gå till tandläkaren och skapar ekonomiska vinster på såväl kort som lång sikt. En mer jämlik hälsa bland förskolebarnen i Södra Ryd har uppnåtts genom samverkansprojektet som nu har etablerats som ordinarie verksamhet. Projektet har även fått stor uppmärksamhet och spridning.

Nästan samtliga familjecentraler i Skaraborg arbetar numera enligt liknande samverkansmodell mellan Folktandvården och Barnhälsovården. Tandhälsan har blivit en naturlig del av det förebyggande och hälsofrämjande arbete som bedrivs i verksamheterna. En samlokalisering med tvärprofessionella samarbeten möjliggör en helhetssyn på barnet och ökad tillgänglighet för föräldrar samt bidrar till ökad trygghet och meningsfullhet.

Medarbetare uppfattar samverkan som tidsbesparande och inte betungande då arbetssätt upplevts enkla att integrera i befintligt arbete samt att kort- och långsiktiga vinster uppstår. Närheten till varandras kompetenser genererar lärprocesser inom professioner och mellan familjer. En stärkt professionell samsyn gynnar barnet, och stärker relationen mellan barn och förälder.

Ytterligare aktiviteter sprungna ur denna samverkan är:

• Mellanmålsprojekt. Tips på bra mellanmål i samarbete mellan dietist och fritidsledare.
• Matkasse. Bra recept och veckomenyer för barnfamiljer.
• Hälsans hus. Ett gemensamt hus för Närhälsan, Familjecentral/Barnhälsovård och Folktandvård med samverkan och tillgänglighet i fokus.

Familjer har deltagit i fokusgrupper och uppger att lekfull träning av tandborstning på familjecentralen bidrar till goda rutiner. Att dessutom möta tandvårdspersonalen i en avslappnad miljö minskar tandvårdsrädsla. Verksamheten innebär en social gemenskap för barn och föräldrar samtidigt som de upplever trygghet med personal och lokaler.

De viktigaste slutsatserna

En framgångsfaktor är att medarbetarna själva är med och utformar samverkansmodellen. Det bidrar till motiverade och engagerade medarbetare. Ett sådant projekt kräver ett modigt, tillitsfullt och tillåtande ledarskap som från början ser vinster av samverkan. Dessutom tar nya samverkansformer tid att testa och utveckla och även av den anledningen är det viktigt att ha fullt stöd från sina chefer. Samverkan leder även till berikande arbetssätt där möten och samarbete mellan olika yrkeskategorier utvecklar medarbetare och metoder. Exempelvis har tandvårdspersonal tillägnat sig nya pedagogiska metoder.

Efterord

Det här exemplet, om ett spännande och modigt samarbete, presenterades under ett digitalt studiebesök som SKR gjorde inom ramen för Strategi för hälsa i augusti 2020. Gunilla Mujagic, samordnare på Familjecentralen, Skövde kommun och Magnus Fällström, dåvarande klinikchef på Folktandvården i Södra Ryd berättade tillsammans om det gränsöverskridande samverkansarbetet. Magnus gick tyvärr bort senare på hösten 2020. Hans brinnande intresse för folkhälsa hade stor betydelse för denna framgångsrika samverkan, och han gladde sig mycket åt de fina resultaten av allt arbete.

Gunilla Mujagic
Samordnare Familjecentralen, Skövde kommungunilla.mujagic@skovde.se