Publicerad 9 april 2019

Fokus på etableringen i arbetet med ensamkommande ungdomar

Trelleborgs kommun har ett tydligt arbetsmarknadsperspektiv i arbetet med ensamkommande ungdomar. Modellen som tagits fram bygger på tidiga insatser och har gett goda resultat.

Exemplet i korthet

Trelleborgs kommun har ett tydligt arbetsmarknadsperspektiv i arbetet med ensamkommande ungdomar. De har tagit fram en modell som bygger på tidiga insatser i form av praktik, vägledning och mentorskap i kombination med systematisk uppföljning, vilket har gett goda resultat.

Bakgrund

Trelleborgs kommun upplevde att det var svårt att lyckas hjälpa ensamkommande ungdomar att etablera sig i Sverige utifrån ett vårdperspektiv. De såg därmed behov av att ändra attityden i bemötandet av ungdomarna för ta vara på ungdomarnas drivkraft och erfarenheter.

Genomförande

Trelleborgs kommun har tagit ett politiskt beslut om att arbetet med ensamkommande ungdomar ska ligga under arbetsmarknadsförvaltningens ansvarsområde. Det betyder att de har ett tydligt arbetsmarknadsperspektiv i tillvägagångssättet med ungdomarna.

– Etableringen är i fokus och vi arbetar tidigt för att ungdomarna ska ha en plats på arbetsmarknaden. Vi säger exempelvis etableringsboende istället för HVB-hem och etableringsplan istället för vårdplan. Att börja tidigt, redan innan ungdomarna fyller 18 år, genomsyrar arbetet, säger Tobias Hedkvist, etableringskoordinator i Trelleborgs kommun.

Enheterna inom förvaltningen har olika roller i ungdomens etablering och de samverkar med varandra. Arbetsmarknadssekreterarna upprättar en planering med ungdomen och skickar sedan vidare en förfrågan till rekryterarna. Rekryterarna har ett nära samarbete med det lokala näringslivet och hjälper ungdomen med exempelvis kontakter, praktik, extrajobb eller introduktion till föreningar. De har två ungdomskoordinatorer som samordnar insatserna och ser till att det finns en progression i etableringen.

Vid ankomst i kommunen upprättas en etableringslinje där de tillsammans med ungdomen sätter upp både lång- och kortsiktiga mål. Systematisk uppföljning görs av ungdomskoordinatorerna och arbetsmarknadssekreterarna. De samverkar också med exemplevis skolan för att säkerställa att skolarbetet går framåt.

– Om inte skolan fungerar behövs kanske andra insatser. Samarbetet och uppföljningen har gjort att vi har kunna fånga upp ungdomarna tidigt, säger Senida Adilovic-Avdic samordnare på etableringsenheten i Trelleborgs kommun.

Det här ledde arbetet fram till

Trelleborg har utmärkt sig i arbetet med ensamkommande och de har fått uppmärksamhet av kommuner i Sverige och aktörer från andra länder. Senida Adilovic-Avdic berättar att 90 procent av ungdomarna avslutar sina studier, och att 60 procent av de som avslutat studierna även har haft ett extrajobb.

Till en början delade inte alla utomstående aktörer det nya arbetssättet med arbetsmarknadsfokus. Samarbetet med exempelvis skolan har under åren blivit bättre tack vare en öppen dialog, processmöten och riktade uppföljningar.

Att våga ställa krav på ungdomarna lyfts som en framgångsfaktor.

– Vi har vågat ha höga förväntningar på ungdomarna, att de kan bidra med mycket. Att ha höga förväntningar är ett sätt att visa att vi tror på att ungdomen har stark utvecklingspotential, säger Tobias Hedkvist.

Läs vidare

Kontaktpersoner

Senida Adilovic-Avdic
Samordnare, etableringsenheten
Arbetsmarknadsförvaltningen, Trelleborgs kommun
Senida.Adilovic-Avdic@Trelleborg.se

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.

Om exemplet

Ämne
Barn och unga, Gymnasieskola
Exempel från
Kommun
Tidsperiod
2010 - pågående
Verksamhetsområde
Integration, Skola

Lärande exempel

SKR:s lärande exempel ska ge konkret hjälp och bidra till verksamhetsutveckling i kommuner och regioner.

Gå till alla lärande exempel