Akut och nära - bredd och spets

På Östras akutmottagning i Göteborg arbetar verksamheten med mobila team, korta ledtider, personcentrerad vård och ett nära samarbete mellan kommun och primärvård. Det har gett fler goda resultat bland annat i form av fler lediga platser på sjukhuset.

Sammanfattning

Mitt i larmen på akutmottagningar runt om i landet så råder det ett relativt lugn på Östras akutmottagning i Göteborg. Hur är det möjligt? Enligt Maria Taranger som är verksamhetschef beror det på att de under flera år har arbetat med fyra delar:

• Mobila team - närsjukvårdsteam som möter sköra äldre direkt i hemmet istället för på akuten.
• Arbete med att korta ledtiderna på akuten, flera olika aktiviteter som alla leder till snabbare utredning och färre inläggningar
• Personcentrerad vård - tydlig plan tillsammans med patient och närstående, direkt på avdelningen under första dygnet.
• Nära samarbetet med kommun och primärvård men även med ambulansvården.

Resultatet talar sitt tydliga språk, de flesta dagar har de lediga platser på såväl akut som avdelning och patienterna slipper bli liggande på hårda britsar på akuten och de sköra äldre, som vi vet blir sjukare av att komma in till sjukhuset, får hjälp direkt i hemmet. Detta är vård som både är akut och nära och som klarar att hantera såväl det vanligt återkommande, bredden i verksamheten, och det speciella som kräver extra insatser, spetsen i verksamheten.

Bakgrund – utgångspunkt, syfte, mål

Alla är vana vid att det saknas sängplatser och att väntetiden på akuten oftast är väldigt lång. Detta skapar stress hos såväl patienter och närstående som hos personalen. På akuten på Östra i Göteborg förändrades förutsättningarna från 2015 och framåt, till exempel ökade antalet sökande till akuten med 20 % från 46 000 till 56 000 och antalet vårdplatser minskade med 20 % från 191 till 151. Ledningen såg behovet av att utifrån situationen hitta nya sätt att möta utmaningarna med syftet att öka tillgänglighet, få bättre flöde på såväl akut som avdelning och öka patientsäkerheten för de mest sköra personerna.

Arbetet med att förändra arbetssätten på akuten innebar ökad personcentrering i arbetet på avdelningen, ett mobilt team för de mest sköra äldre och ökad samverkan med kommun och primärvård med målet: bättre, närmre och säkrare vård för de som behöver akut sjukhusvård och ökad tillgänglighet.

Genomförande

För att klara det ökade patientflödet trots färre vårdplatser valde man att fokusera på fyra områden:

1. Förändrade arbetssätt på akutmottagningen. De viktigaste orsakerna till denna förbättring är att de mest erfarna läkarna träffar de minst sjuka patienterna för att snabbt kunna bestämma om de skall läggas in eller inte samt att man nu har en Närakut som man samarbetar intensivt med. Kortare ledtider på akuten ger direkt färre inläggningar.
2. Förändrade arbetssätt på vårdavdelningarna. Fokus är på att snabbt göra en vårdplan tillsammans med patienten och eventuella närstående och direkt sätta ett preliminärt hemgångsdatum vilket minskar vårdtiden och inte minst återinläggningarna.
3. Mobila team - närsjukvårdsteam (utgår från sjukhuset). Teamet består av läkare och sjuksköterska och de möter akut sjuka patienter i hemmet men gör även uppföljande hembesök. Sedan 2019 samarbetar man även med ambulansen som ringer det mobila teamet innan de transporterar in en skör person, oftast äldre, som de anser behöver sjukvård men inte ska in på akuten.
4. Bättre samarbete med kommunen och primärvården. En effekt av den nya lagen om utskrivningsklara patienter gör att patienterna numera får komma hem från sjukhuset redan efter någon dag, istället för som tidigare fem – sex dygn, det är bra för patienterna men gör att det krävs mer samarbete över gränserna för att skapa trygghet hos såväl patient och närstående som personal.

Det här har arbetet lett fram till

Förändrade arbetssätt på akutmottagningen har minskat vistelsetiden med 30 % ner till 2 h och 10 min i median. Trots ökat tryck på akutmottagningen med fler sökande patienter, trots 20% färre vårdplatser så har akuten och vårdavdelningarna på Östra Sjukhuset lite eller ingen överbeläggning – de har gått från 130 % för några år sedan till 98 % 2020.

Man vågar idag skicka hem sköra äldre tidigare både från avdelningarna och akuten samt minskar behovet av återinläggning. Det visar sig att i 80 % av fallen kan de mobila teamen ge vård på plats, i 15 % ordnas en direktinläggning på avdelning och i endast 5 % behöver den sköra äldre åka med ambulansen till akuten.

Maria Taranger: "I snitt stannar en äldre person i 8 dagar om de kommer in till avdelning via akuten - det kostar lika mycket som att ha en sjuksköterska var tredje dag i ett helt år. Vi ger primärvården chansen - men om de inte kan så åker vi ut - vi försöker vara bryggan men håller inte i patienterna utan lämnar alltid över primärvården när vi kan. Det är en fråga om logistik och vana att möta dessa sköra äldre.”

De viktigaste slutsatserna

Fler vårdplatser leder inte självklart till mindre överbeläggning. Resultat i form av bättre tillgänglighet, säkrare och bättre vård, nöjdare patienter och medarbetare nås genom ett långsiktigt arbete med all personal inblandad.

Fördjupning

Nära vårdpodden om Akut och Nära, Bredd och Spets

Lisbeth Löpare Johansson, samordnare för Nära vård på SKR samtalar med Maria Taranger, som är verksamhetschef på Östra sjukhuset i Göteborg, om arbetet med mobila team och personcentrerad vård på Östras akutmottagning.

Podcast Nära vård - avsnitt 8, (48 minuter långt)

Om budget i balans och fler lediga platser på akuten

I filmen berättar Maria Taranger, verksamhetschef på Östra sjukhuset i Göteborg, om hur verksamhetens arbete har lett till en budget i balans och fler lediga platser på akuten. Läkare Henrik Norrsell berättar om mobila team och hur arbetet kan se ut.

Filmen är 5 minuter lång.

Krisen i akutvården kan lösas utan fler vårdplatser, Dagens samhälle

Blogginlägg: Krisen i akutvården beror inte på för få vårdplatser, Forum för Health policy