310 val i kommuner och regioner
I Sverige finns 290 kommuner och 21 regioner med egna fullmäktige och drygt 39 000 förtroendevalda. Den 13 september 2026 genomförs 310 val till alla kommunfullmäktige och regionfullmäktige samt val till riksdag.
Beslut och ansvar för välfärdens verksamheter ska ligga så nära medborgarna som möjligt. Det är grunden i den kommunala självstyrelsen och kärnan i vårt demokratiska system. Statens styrning och finansiering behöver vara långsiktig för att ge kommuner och regioner goda förutsättningar för planering och för att kunna utveckla välfärden i hela landet.
I filmerna nedan berättar fem kommunstyrelseordföranden och ett kommunalråd om sina politiska engagemang, hur allt startade för dem och vad de tycker är viktigast och roligast i uppdraget. I den första filmen får vi träffa Abdullahi Cadaani (Bollnäs), Jonas Månsson (Götene) och Ann-Charlotte Munter (Flen) och i den andra Anna-Britta Åkerlind (Örnsköldsvik), Adam Johansson (Falköping), Amani Loubani (Malmö) samt Jonas Naddebo, SKR:s vice ordförande i demokratiberedningen. Filmerna är cirka en och en halv minut respektive två och en halv minut.
Så fungerar valen i kommuner och regioner
Det finns fyra allmänna val i Sverige, till riksdag, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet. Valen genomförs av den nationella Valmyndigheten tillsammans med de regionala valmyndigheterna (länsstyrelser) och de lokala valmyndigheterna (kommuner).
För att ha rösträtt till kommun- och regionfullmäktigeval måste du vara:
- Svensk medborgare och vara folkbokförd i kommunen och regionen.
- Medborgare i något av EU:s medlemsländer, på Island eller i Norge och vara folkbokförd i kommunen och regionen.
- Medborgare i något i land utanför EU, Island, Norge, samt ha varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen. Dessutom måste du vara folkbokförd i kommunen eller regionen.
Så fungerar kommun- och regionval i Sverige
Vid valen röstar väljarna på partier och deras kandidater till region- respektive kommunfullmäktige. Av dessa kandidater får ungefär 15 000 förtroendet att representera medborgarna under de kommande fyra åren i de direktvalda politiska fullmäktigeförsamlingarna. Fullmäktige är regionens och kommunens högsta beslutande organ och beslutar till exempel om politisk organisation, inriktning, verksamhet, budget och skattesats.
Utifrån de partier som är representerade i fullmäktige bildas styren i regioner och kommuner. Det är styrelsen som leder arbetet och styrelsens ordförande väljs av fullmäktige. Fullmäktige väljer också övriga ledamöter och ersättare till styrelsen och nämnderna.
Vilken konstellation som styr regionen eller kommunen beror på valresultatet och vilka partier i fullmäktige som väljer att samarbeta med varandra. Vid valen 2022 bildades knappt 90 olika konstellationer av styren i kommunerna och 13 bland regionerna. Dessa styren har således olika politiska färg utifrån väljarnas preferenser i just den regionen eller kommunen.

Vilka är de förtroendevalda?
Det finns drygt 39 000 politiskt förtroendevalda Sverige, varav omkring 15 000 väljs direkt av medborgarna till kommun- och regionfullmäktige och till riksdag. Mer än 99 procent av de förtroendevalda finns i kommuner och regioner, de allra flesta är fritidspolitiker.

I 37 procent av kommunerna och 52 procent av regionerna är ordförande för kommun- respektive regionstyrelsen kvinnor.
Upptäck vårt nya visualiseringsverktyg
SKR har tagit fram ett praktiskt och interaktivt visualiseringsverktyg där vi samlat en mängd fakta om förtroendevalda i landets alla kommuner och regioner. Hovra över kartan, välj önskad kommun eller region, vilket ämne du vill utforska och filtrera eller jämför resultaten mellan olika delar i landet.

Ett tryggt valår
Att vara förtroendevald att representera invånarna i en kommun eller region innebär möjligheter att kunna driva olika frågor. Det är ett stort ansvar. Det är också avgörande att alla förtroendevalda ska kunna känna sig trygga och säkra i sitt uppdrag.
Enligt Politikernas trygghetsundersökning som genomförs av Brå uppgav var fjärde förtroendevald att de utsatts för hot eller våld under 2024, de flesta av de som utsatts har också blivit utsatta flera gånger. Generellt sett är utsattheten högre under ett valår.
Förtroendevalda som utsätts för hot, hat eller våld i sitt uppdrag riskerar att påverkas både personligen och i sitt demokratiska arbete. Det är viktigt att alltid polisanmäla brott. Kommuner och regioner har också ett viktigt uppdrag att stötta förtroendevalda som drabbas, samt arbeta förebyggande på olika sätt.
Förebygg hat, hot och våld mot förtroendevalda
Lokal demokrati och självstyre
Kommunal självstyrelse innebär att medborgarna har nära till besluten och att verksamheten kan anpassas utifrån lokala och regionala förutsättningar och behov. Det kommunala självstyret är inskrivet i regeringsformen och innebär att kommuner och regioner behöver följa de lagar som riksdagen beslutat om, men utifrån det kan fatta självständiga beslut och ta ut skatt från invånarna.
En stark självstyrelse och en levande lokal och regional demokrati ökar förutsättningarna för att medborgarna ska känna delaktighet och ta ansvar för samhällets utveckling. En lokal demokrati och självstyrelse möjliggör att:
- Medborgare har nära till besluten
- Lokala förutsättningar får styra
- Maktkoncentration kan förhindras
- Effektiviteten kan öka och förbättringar kan enklare genomföras.
1989 ratificerade riksdagen Europarådets konvention om kommunalt självstyre. I den finns den så kallade subsidiaritetsprincipen inskriven, som bland annat innebär att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt.
Aktuella evenemang
Demokratidagen
Demokratidagen är en självklar mötesplats för alla med intresse för frågor som rör demokrati. Onsdagen den 15 april samlas forskare, journalister, förtroendevalda och andra personer verksamma inom demokratiområdet på Clarion Hotel i Stockholm för intressanta samtal och seminarier.
Regionala valkonferenser
En konferensserie som kommer till Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö under februari och mars. Här tar vi upp frågor kring vad som är nytt inför årets val, vilka arbetssätt som finns inom valsäkerhetsfrågor och hur valnämnden kan tänka vid rekrytering och utbildning av röstmottagare. Nedan kan du läsa mer om de olika tillfällena och anmäla dig.