Beslut och ansvar för välfärdens verksam­heter ska ligga så nära medborgarna som möjligt. Det är grunden i den kommunala själv­styrelsen och kärnan i vårt demokratiska system. Statens styrning och finansiering behöver vara långsiktig för att ge kommuner och regioner goda förutsättningar för planering och för att kunna utveckla välfärden i hela landet.

I filmerna nedan berättar fem kommun­styrelse­ordföranden och ett kommunalråd om sina politiska engagemang, hur allt startade för dem och vad de tycker är viktigast och roligast i uppdraget. I den första filmen får vi träffa Abdullahi Cadaani (Bollnäs), Jonas Månsson (Götene) och Ann-Charlotte Munter (Flen) och i den andra Anna-Britta Åkerlind (Örnsköldsvik), Adam Johansson (Falköping), Amani Loubani (Malmö) samt Jonas Naddebo, SKR:s vice ordförande i demokrati­beredningen. Filmerna är cirka en och en halv minut respektive två och en halv minut.

Så fungerar valen i kommuner och regioner

Det finns fyra allmänna val i Sverige, till riksdag, region­fullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet. Valen genomförs av den nationella Val­myndigheten tillsammans med de regionala val­myndigheterna (länsstyrelser) och de lokala valmyndig­heterna (kommuner).

För att ha rösträtt till kommun- och region­full­mäktigeval måste du vara:

• Svensk medborgare och vara folkbokförd i kommunen och regionen.
• Medborgare i något av EU:s medlems­länder, på Island eller i Norge och vara folkbokförd i kommunen och regionen.
• Medborgare i något i land utanför EU, Island, Norge, samt ha varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen. Dessutom måste du vara folkbokförd i kommunen eller regionen.

Så fungerar kommun- och regionval i Sverige

Vid valen röstar väljarna på partier och deras kandidater till region- respektive kommunfullmäktige. Av dessa kandidater får ungefär 15 000 förtroendet att representera medborgarna under de kom­mande fyra åren i de direktvalda politiska fullmäktige­försam­lingarna. Fullmäktige är regionens och kommunens högsta beslut­ande organ och beslutar till exempel om politisk organisa­tion, inrikt­ning, verksamhet, budget och skatte­sats.

Utifrån de partier som är representerade i fullmäktige bildas styren i regioner och kommuner. Det är styrelsen som leder arbetet och styrelsens ordförande väljs av fullmäktige. Fullmäktige väljer också övriga ledamöter och ersättare till styrelsen och nämnderna.

Vilken konstellation som styr regionen eller kommunen beror på valresultatet och vilka partier i fullmäktige som väljer att samarbeta med varandra. Vid valen 2022 bildades knappt 90 olika konstella­tioner av styren i kommunerna och 13 bland regionerna. Dessa styren har således olika politiska färg utifrån väljarnas preferenser i just den regionen eller kommunen.

Val och politiska styren i kommuner och regioner

Vilka är de förtroende­valda?​

Det finns drygt 39 000 politiskt förtroende­valda Sverige, varav omkring 15 000 väljs direkt av medborgarna till kommun- och region­full­mäktige och till riksdag. Mer än 99 procent av de förtroende­­valda finns i kommuner och regioner, de allra flesta är fritids­politiker.

I 37 procent av kommunerna och 52 procent av regionerna är ord­förande för kommun- respektive regionstyrelsen kvinnor.

Politiskt ledarskap

Efter valet tar nya politiska ledningar och chefer vid i ett läge där beslutsfattande och genomförande kan upplevas som svårare än tidigare. Det är annorlunda tider och kommuner och regioner behöver stärka sin ledningsförmåga – så att beslut blir begripliga, möjliga att genomföra och att de ger samhällsnytta. Det kräver ett tydligt samspel mellan politik och förvaltning samt en fungerande dialog mellan styre och opposition.

SKR stärker utvecklingen av uppdraget som politisk ledare i att styra och leda din kommun eller region samt att stärka demokratin. Detta genom att stärka samspelet och därmed öka besluts- och handlings­kraften som ska skapa effekt på systemnivå, samt att hantera och leda kom­plexa samhällsutmaningar.

På sidan får du bland annat ta del av:

• verktyg som ökar besluts- och handlingskraften i den nya mandatperioden
• framgångsfaktorer för ett bra samarbete
• överens­kommelse mellan ordförande och chef
• forskningsrapporter för att bland annat öka besluts- och handlingskraften, samspelet och mod i mötet med komplexa samhällsfrågor
• podcast om uppdragets innehåll
• Women's political leadership program.

Politiskt ledarskap

Upptäck vårt nya visualiserings­verktyg

SKR har tagit fram ett praktiskt och interaktivt visualiserings­­verktyg där vi samlat en mängd fakta om förtroende­valda i landets alla kommuner och regioner. Hovra över kartan, välj önskad kommun eller region, vilket ämne du vill utforska och filtrera eller jämför resultaten mellan olika delar i landet.

Ett tryggt valår

Att vara förtroendevald att representera invånarna i en kommun eller region innebär möjligheter att kunna driva olika frågor. Det är ett stort ansvar. Det är också avgörande att alla förtroende­valda ska kunna känna sig trygga och säkra i sitt uppdrag.

Enligt Politikernas trygghets­undersökning som genomförs av Brå uppgav var fjärde förtroende­vald att de utsatts för hot eller våld under 2024, de flesta av de som utsatts har också blivit utsatta flera gånger. Generellt sett är utsatt­heten högre under ett valår.

Förtroendevalda som utsätts för hot, hat eller våld i sitt uppdrag riskerar att påverkas både person­ligen och i sitt demokratiska arbete. Det är viktigt att alltid polis­anmäla brott. Kommuner och regioner har också ett viktigt uppdrag att stötta förtroende­valda som drabbas, samt arbeta förebyggande på olika sätt.

Förebygg hat, hot och våld mot förtroendevalda

Nedan kan du se en inspelning av seminariet Tryggt valår från 3 juni 2026 under ledning av journalisten och författaren Gabriella Ahlström. Här får du möta Emil Broberg från SKR:s styrelse, Thomas Hvitfeldt från Brå samt de förtroendevalda Yasmine Bladelius, Jan Jönsson och Therez Almerfors i samtal om hot, hat och våld och vad som krävs framåt. Filmen är cirka två timmar lång.  

Lokal demokrati och självstyre

Kommunal självstyrelse innebär att medborgarna har nära till besluten och att verksamheten kan anpassas utifrån lokala och regio­nala förutsättningar och behov. Det kommunala självstyret är inskrivet i regeringsformen och innebär att kommuner och regioner behöver följa de lagar som riksdagen beslutat om, men utifrån det kan fatta självständiga beslut och ta ut skatt från invånarna.

En stark självstyrelse och en levande lokal och regional demokrati ökar förutsätt­ningarna för att medborgarna ska känna delaktighet och ta ansvar för samhällets utveckling. En lokal demokrati och själv­styrelse möjliggör att:

• Medborgare har nära till besluten
• Lokala förutsättningar får styra
• Maktkoncentration kan förhindras
• Effektiviteten kan öka och förbättringar kan enklare genomföras.

1989 ratificerade riksdagen Europarådets konvention om kommu­nalt självstyre. I den finns den så kallade subsidiaritets­­­principen inskriven, som bland annat innebär att besluten ska fattas så nära med­borgarna som möjligt.

Kommunalt självstyre

Aktuella evenemang

8 september: Kommundirektör och ny i uppdraget

En introduktionsutbildning om hur du lyckas i rollen som kommun­direktör. Här får du, tillsammans med andra, utforska rollen och dess utmaningar. Utbildningen omfattar en digital introduktion och fyra utbildningsdagar på plats.

Kommundirektör och ny i uppdraget