Reglerna för kommunal- och regionvalen överensstämmer inte alltid med dem som gäller för riksdagsvalet. Du får här ett urval av de regler som gäller för kommunal- och regionvalen.

Inför val i Sverige

Rösträtt till val i kommun- och regionfullmäktige

Rösträtt till kommunal- och regionfullmäktigeval innebär att du har rätt att rösta i valen till kommunfullmäktige och regionfullmäktige. För att ha rösträtt i de valen måste du vara:

• Svensk medborgare och är folkbokförd i kommunen och regionen.
• Medborgare i något av EU:s medlemsländer, medborgare på Island eller i Norge och är folkbokförd i kommunen och regionen.
• Medborgare i något annat land än de som vi har räknat upp ovan, samt ha varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen. Dessutom måste du vara folkbokförd i kommunen eller regionen.

• Rösträtt och röstlängd, Valmyndigheten Länk till annan webbplats.
• Den svenska förvaltningsmodellen, Regeringskansliet Länk till annan webbplats.

Valkretsar och valdistrikt

Valkretsen är det område som kommuner och regioner väljer kandidater för. Regionen räknas som en valkrets om inte regionfullmäktige beslutar om att dela in regionen i två eller flera valkretsar.

Kommuner med fler än 36 000 röstberättigande får dela in sig i två eller fler valkretsar. Om det finns speciella orsaker kan en kommun med färre än 36 000 röstberättigande delas in i flera valkretsar.

Valkretsar, Valmyndigheten Länk till annan webbplats.

Ett valdistrikt är ett område med röstberättigade som bor runt en vallokal. Varje kommun är indelad i valdistrikt och ett valdistrikt brukar ha mellan 1 000 och 2 000 personer. Länsstyrelsen beslutar om indelningen i valdistrikt på förslag av kommunfullmäktige.

Valdistrikt, Valmyndigheten Länk till annan webbplats.

Personröstning

På varje valsedel finns det en möjlighet att ge en kandidat en särskild personröst. Det är frivilligt. Ett kryss framför kandidatens namn på valsedeln räcker för att göra en personröst. Röstberättigad person får bara personrösta på en kandidat.

I första hand ska personrösterna bestämma vilka personer som ska bli valda för att representera de mandat som varje parti fått i valet.

För att kunna bli invald på personröster i ett kommun eller och region val måste en kandidat ha fått minst

• fem procent av partiets röster i valkretsen
• 50 personröster i kommunalvalet
• 100 röster i regionvalet.

Om flera kandidater har fått lika många röster drar kommunen eller regionen lott om vem som ska få mandatet.

Rösta på parti och person, Valmyndigheten Länk till annan webbplats.

Spärrar och mandat

Ett parti måste ha fått minst 3 procent av rösterna i hela regionen för att få mandat i regionfullmäktige.

Det finns en så kallad småpartispärr i kommunerna. I en kommun utan valkretsar behöver ett parti få minst 2 procent av rösterna för att få mandat i kommunfullmäktige.

Om kommunen är indelad i två eller fler valkretsar måste ett parti få minst 3 procent av rösterna för att vara med i mandatfördelningen.

Fördelning av mandat, Valmyndigheten Länk till annan webbplats.

Valresultat

Måndagen efter valdagen börjar den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen räknar först valet till riksdagen, sedan valet till kommunfullmäktige och sist valet till regionfullmäktige.

Det sista resultatet brukar vara klart cirka tio dagar efter valdagen.

Valmyndigheten Länk till annan webbplats.

Nämndemän

När det nyvalda fullmäktige är sammansatt är det deras uppgift att välja nämndemän till domstolarna. Domstolsverket vill få fler att intressera sig för uppdraget.

Rollen som nämndeman, Sveriges Domstolar Länk till annan webbplats.

Extra val mellan två ordinarie val

Under vissa förutsättningar har fullmäktige möjlighet att besluta om extra val mellan två ordinarie val.

Vid politiska kriser kan kommuner och regioner annonsera om extra val. Det är ovanligt, men ibland kan det uppstå en politisk kris som gör det omöjligt att få till en församling som kan besluta i kommunen eller regionen. Vid en sådan situation kan ett extra val ske mellan två ordinarie val. Extra val

• Extraval ska hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det
• Beslut om extraval får ske efter sex månader från det nyvalda fullmäktiges första sammanträde.

Kommunallagen, kapitel 5, 10 paragraf Länk till annan webbplats.

Fördelning av platser i nämnder

Fördelningen av platser i styrelser och nämnder följer valresultatet och exakta regler. Under vissa förutsättningar ska val ske så kallat proportionellt enligt lagen om proportionella val i kommuner och regioner, LPV.

Val av ledamöter och ersättare

Fullmäktige i kommuner och regioner väljer både ordinarie ledamöter och ersättare. För att sitta i kommunstyrelsen eller andra nämnder krävs att en person är över 18 år och är folkbokförd i kommunen eller regionen. Men det krävs inte att de har kandiderat till valet av fullmäktige.

Valberedningen föreslår enligt överenskommelse

Normalt har valberedningen ett förslag enligt en överenskommelse mellan partierna. Ledamöterna och ersättarna blir valda på det vanliga sättet med majoritetsval.

När partierna förhandlar brukar de titta på vilket resultat ett val enligt lagen om proportionella val, LPV, skulle ge. Lagen har därför också en viss betydelse vid majoritetsval.

Mandat - en digital tjänst för beräkning av mandatfördelning

Mandat är en molntjänst. Den ger stöd för kommuner och regioner att enkelt beräkna hur de genom val i fullmäktige fördelar platserna mellan partierna i styrelser och nämnder enligt lagen om proportionellt valsätt.

Varje kommun och region som ansluter sig till tjänsten Mandat får en egen inloggning. Kostnaden är 5 000 kronor exklusive moms som ger tillgång att nyttja tjänsten under en mandatperiod.

• Beställ Mandat och få en egen inloggning till tjänsten Länk till annan webbplats.
• Information om tjänsten Mandat Länk till annan webbplats.

När val ska ske proportionellt

Under vissa förutsättningar ska val ske proportionellt enligt lagen om proportionella val i kommuner och regioner, LPV (2022:629). Lagen gäller från och med 2022. Enligt 2 § i lagen ska ett val ske proportionellt enligt följande:

• Du räknar ut en kvot genom att ta antalet närvarande ledamöter och dela med det antal personer som valet gäller, plus 1.
• Om resultatet blir ett decimaltal ska du avrunda uppåt till närmaste hela tal.
• Minst så många ledamöter som motsvarar det avrundade talet måste begära ett proportionellt val för att det ska gälla.

Om en kommun ska genomföra ett proportionellt val måste kommunfullmäktige följa särskilda regler som står i lagen.

Lag om proportionella val i kommuner och regioner (2022:629), Riksdagen Länk till annan webbplats.

Exempel på proportionellt val enligt lagen

• Fullmäktige har 51 ledamöter, som alla är närvarande. De ska välja 11 ledamöter till en nämnd.
• Du delar 51 med 1, plus 1; Det vill säga med 12.
• Kvoten blir 4,25 som avrundas till 5.

Det krävs alltså att fem ledamöter kräver proportionellt val för att det ska ske ett sådant val.

• Ska samma fullmäktige välja en nämnd med 7 ledamöter delar du med 8. Kvoten blir då 6,37. Det innebär att 7 ledamöter kräver ett proportionellt val.

Det ska finnas gruppbeteckning på valsedlar

Vid proportionella val ska det finnas en gruppbeteckning på valsedlarna. Gruppbeteckningen kan vara namnet på ett parti. Det kan också vara flera samverkande partier under ett namn. Det kallas valsamverkan.

Det är alltså inte längre möjligt att "kuppa sig in" med hjälp av en "stulen" gruppbeteckning.

Antalet platser fördelade i en valförsamling

Varje grupp får ett jämförelsetal. Ett jämförelsetal är ett sätt att räkna ut hur stor andel röster en grupp har i förhållande till de platser den fått.

Första gången är det lika med antalet röster gruppen har fått. Gruppen med högst jämförelsetal får den första platsen.

När en grupp har fått en plats, räknar du ut ett nytt jämförelsetal för den så här:

• Du delar gruppens röstetal med antalet platser den redan har fått, plus ett.
• Därefter får den grupp som har högst jämförelsetal nästa plats. Fördelningen fortsätter på samma sätt tills alla platser är utdelade.

Om två grupper har exakt samma jämförelsetal, behöver en lottning ske om vem som får platsen.

Cirkulär 22:47: Automatiserat beslutsfattande och ny lag om proportionella val Länk till annan webbplats.

Exempel på hur en fördelning av platserna i en nämnd kan ske

Fullmäktige har 31 ledamöter och ska välja 7 ledamöter till en nämnd. Mandatfördelningen i fullmäktige ser ut enligt följande:

• Parti A: 17 mandat
• Parti B: 5 mandat
• Parti C: 5 mandat
• Parti D: 2 mandat
• Parti E: 1 mandat
• Parti F: 1 mandat
• Partierna D, E och F har valsamverkan under beteckningen G.

I exemplet förutsätts den nu enda lagliga metoden att varje parti eller grupp går fram med endast en valsedel med samma namn i exakt samma ordningsföljd.

Jämförelsetalen blir: A: 17, B: 5, C: 5 och G: 4.

• Den första platsen tilldelas A, med jämförelsetalet 17
• Den andra platsen tilldelas A, med jämförelsetalet 17/2=8,5
• Den tredje platsen tilldelas A, med jämförelsetalet 17/3=5,66
• Den fjärde platsen tilldelas efter lottning, exempelvis B, med jämförelsetalet 5
• Den femte platsen tillfaller C med jämförelsetalet 5
• Den sjätte platsen tillfaller A, med jämförelsetalet 17/4=4,25
• Den sjunde platsen tilldelas G, med jämförelsetalet 4.

Resultatet blir:

• Parti A fick 4 ledamöter valda
• Partierna B och C var sin ledamot
• De samverkande partierna G gemensamt en ledamot.

Platserna i nämnden blir tillsatta med partiernas kandidater i den ordning de har skrivits upp på listan för varje parti. Det vill säga:

• första platsen går till den person som står högst upp på listan,
• andra platsen den som står på andra plats och så vidare.

Det sker enligt 19 § i LPV.

Det här sker efter valet

En preliminär rösträkning genomförs i två steg hos kommunerna, dels på:

1. kvällen efter att vallokalerna stängt klockan 20.00
2. onsdagen efter valdagen.

Den preliminära rösträkningen kan även fortsätta på torsdagen efter valdagen.

Den slutliga rösträkningen påbörjas av länsstyrelsen på måndagen 12 september. Då räknas även personrösterna. Valet till riksdagen räknas först, sedan valet till kommunfullmäktige och sist valet till regionfullmäktige.

Onsdagen 14 september räknar kommunernas valnämnder sena förtidsröster. Vid behov kan räkningen förlängas till torsdagen. De räknade rösterna lämnas till länsstyrelsen så att rösterna kan räknas även under den slutliga rösträkningen.

Ledamöter utses

När mandaten fördelats mellan partierna bestäms vilka kandidater som får plats som ledamöter. Det är bara de kandidater som har rösträtt och som samtyckt till att kandidera för ett parti och i ett val som kan bli valda

De år då val av fullmäktige har ägt rum sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i oktober. Mandatperioden räknas från den 15 oktober. Fullmäktige väljer bland ledamöterna en ordförande samt en eller flera vice ordförande, som tillsammans utgör fullmäktiges presidium.

Ny styrelse samt nya nämnder och råd utses

Det är fullmäktige som utser ledamöter och ersättare till styrelse och nämnder samt dess ordförande och en eller två vice ordförande. Dessa väljs för fyra år och tillträder den 1 januari året efter valåret. Men fullmäktige får bestämma att styrelsens mandatperiod ska räknas redan från hösten valåret och i dessa fall väljer alltså det nyvalda fullmäktige styrelsen vid mandatperiodens första sammanträde i oktober.

Fullmäktige får vid sitt första sammanträdet efter valet välja kommunal-, borgar-, region- eller oppositionsråd. En sådan förtroendevald är någon som har ett uppdrag på heltid eller betydande del av heltid.

SKR är en politisk styrd medlemsorganisation. Det innebär att efter val till riksdag, region och kommun påbörjas val av ombud som representerar medlemmarna under mandatperioden.

SKR:s kongress påverkas av valet

I november eller december väljer kommun- och regionfullmäktige 451 ombud till SKR:s kongress. Valkretsarna består av länen och utifrån invånarantalet i länet beslutas antalet ombudsplatser i respektive län.

13 januari 2023 kommer resultatet och 21 mars samma år genomförs valkongressen där styrelsen för SKR väljs för kommande mandatperiod. Dagen efter beslutar den nya styrelsen om ledamöter i SKR:s utskott och beredningar.

Om SKR:s kongress