Val och politiska styren i kommuner och regioner
SKR har undersökt hur maktfördelningen ser ut i kommuner och regioner efter valet 2022. Vi ger ut en aktuell sammanställning av styren i kommuner och regioner under innevarande mandatperiod.
SKR:s definition av styre
Innan du läser SKR:s sammanställningar av valresultat kan det vara bra för dig att veta hur vi definierar olika styren i kommuner och regioner.
- Med borgerligt styre menar vi ett styre där ett eller flera borgerliga partier ingår.
- Med vänsterstyre menar vi ett styre där S, V och/eller MP ingår.
- I ett blocköverskridande styre ingår ett eller flera borgerliga partier och S, V och/eller MP.
- I ett borgerligt/SD-styre ingår ett eller flera borgerliga partier och Sverigedemokraterna.
- Lokala partier kan ingå i alla typer av styren.
Halvtidsuppföljning av styren i kommuner och regioner 2024
Styren i kommuner 2024
I 35 kommuner har sammansättningen i styren ändrats jämfört med hur det såg ut efter valet 2022. Det kan handla om allt ifrån att ett enstaka parti har lämnat eller kommit till styret till rena maktskiften med en betydande skillnad i styret.
- Blocköverskridande styren är vanligast och har ökat under mandatperioden.
- De andra kategorierna av styren har minskat något.
- Antalet minoritetsstyren 114 vilket motsvarar 39 procent. Det är på samma nivå som efter valet 2022
Kategorier av styren | 2024 | 2022 |
|---|---|---|
Borgerliga styren | 70 | 72 |
Vänsterstyren | 33 | 35 |
Blocköverskridande styren | 152 | 145 |
Borgerliga styren där Sverigedemokraterna ingår | 34 | 37 |
Övriga styren | 1 | 1 |
Kategorier av styren:
- Borgerligt styre: M, C, L, KD (ett eller flera).
- Vänsterstyre: S, V, MP (ett eller flera).
- Blocköverskridande styre: Minst ett av partierna i borgeligt respektive vänsterstyre.
- Borgerliga styren där SD ingår: Minst ett av de borgerliga partierna och SD. Lokalt parti kan ingå utan att det påverkar beteckningen.
Konstellationer av styren i kommunerna
Vid halvtidsuppföljningen finns det 90 olika konstellationer av styren i kommunerna. Det är en ökning med fyra konstellationer jämfört med hur det såg ut efter valet.
Olika konstellationer | 2024 | 2022 |
|---|---|---|
Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna | 26 | 32 |
Socialdemokratierna och Moderaterna | 26 | 20 |
Centerpartiet och Socialdemokraterna | 16 | 17 |
Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna | 16 | 14 |
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna | 10 | 9 |
Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna | 10 | 10 |
Kommunstyrelsens ordförande
37 procent av ordförandena är kvinnor. Det är i stort sett samma förhållande som efter valet, 107 kvinnor nu jämfört med 106 efter valet.
Tabellen visar hur många ordförandeposter det finns i kommunerna efter valet 2022 i jämförelse med halvtidsuppföljningen 2024.
Antal ordförandeposter i kommunerna efter valet 2022 jämfört med 2024.
Kommunstyrelsens ordförande | 2024 | 2022 |
|---|---|---|
Socialdemokraterna | 140 | 135 |
Moderaterna | 100 | 103 |
Centerpartiet | 26 | 26 |
Sverigedemokraterna | 9 | 10 |
Kristdemokraterna | 6 | 6 |
Övriga partier | 4 | 4 |
Liberalerna | 3 | 3 |
Vänsterpartiet | 2 | 3 |
Styren i regioner 2024
- I tre regioner har sammansättning i styren ändrats och samtliga är att betrakta som maktskiften.
- Två traditionellt borgerliga styren har skiftat till blocköverskridande styren och ett blocköverskridande styre har skiftat till ett borgerligt styre där Sverigedemokraterna ingår.
- I de regioner som skiftat styre har samtliga ny regionsstyrelseordförande.
- I regionerna är det 10 minoritetsstyren 2024 jämfört med 12 efter valet 2022.
Konstellationer av styren i regionerna
Vid halvtidsuppföljningen finns det 15 olika konstellationer av styren i regionerna. Den vanligaste konstellationen är Centerpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som finns i 3 regioner.
Partier i styret för regionerna
Socialdemokraterna ingår i flest styren följt av Moderaterna. Tabellen redovisar vi vilka partier som ingår i styren i regionerna efter valet 2022 i jämförelse med halvtidsuppföljningen 2024.
Partier i styret | 2024 | 2022 |
|---|---|---|
Socialdemokraterna | 14 | 13 |
Moderaterna | 11 | 11 |
Centerpartier | 10 | 12 |
Kristdemokraterna | 10 | 12 |
Vänsterpartier | 7 | 6 |
Liberalerna | 4 | 6 |
Övriga partier | 4 | 4 |
Miljöpartier | 4 | 3 |
Sverigedemokraterna | 2 | 1 |
Regionstyrelsens ordförande
52 procent av ordförandena är kvinnor, vilket är i samma förhållande som efter valet. 11 regioner har en kvinna på ordförandeposten.
Tabellen visar hur många ordförandeposter det finns i regionerna efter valet 2022 i jämförelse med halvtidsuppföljningen 2024.
Regionstyrelsens ordförande | 2024 | 2022 |
|---|---|---|
Socialdemokraterna | 14 | 13 |
Moderaterna | 6 | 8 |
Sverigedemokraterna | 1 | 0 |
Aktuella styren och förändringar mandatperioden 2022
Under en mandatperiod kan styret i kommuner och regioner förändras på olika sätt. Vi presenterar en aktuell sammanställning av vilka partier som styr i kommuner och regioner.
Dokumentet visar vilka partier
- som styr
- som kommunstyrelsens/regionstyrelsens ordförande tillhör efter valen 2022.
- Styre i kommuner efter valet 2022 (uppdaterad 2025-02-15)(xls) xlsx, 26 kB.
- Styre i regioner efter valet 2022 (uppdaterad 2024-11-30) (xls) xlsx, 11 kB.
Styre i kommuner efter valet 2022
Partier i kommunerna efter valet 2022
Styren i kommuner efter valet 2022 (xls) xlsx, 28 kB.
Kort sammanfattning av valet 2022 i kommuner
Valet 2022 har många maktskiften. 107 kommuner fick ett nytt styre efter valet. Trenden med allt fler blocköverskridande styren håller också i sig och antalet konstellationer av partierna som styr har ökat i kommuner. Efter valet finns 86 olika konstellationer av styren.
I kommunerna har styren¹ där de två största partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, styr tillsammans ökat betydligt precis som styren där Sverigedemokraterna tar plats.
- Styret skiftade i 107 kommuner efter valet 2022.
- 86 olika konstellationer av styren i kommunerna.
Den vanligaste konstellationen består av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna (27) följt av Socialdemokraterna och Moderaterna (20).
De är indelade enligt följande:
- borgerliga styren (107)
- borgerliga tillsammans med Sverigedemokrater (39)
- vänsterstyren (35)
- blocköverskridande styren (144)
- Många kommuner styrs i minoritet (114).
- Ett lokalt parti styr ensamt i en kommun, Oberoende realister i Hagfors.
- Lokala partier är med i styret i 43 kommuner.
- Socialdemokrater har flest ordförandeposter (136), följt av Moderaterna (103), Centerpartiet (25) och Sverigedemokraterna (10).
Tabellen visar antal kommuner där partier ingår i styret 2022 uppdelat i olika styrkategorier. Hagfors styrs av ett lokalt parti i minoritet, ingår inte i någon av styrkategorierna och finns därför inte med i tabellen.
Partier | Borg-erligt styre | Block-över- | Vänster styre | Borg-erligt/ | Alla |
|---|---|---|---|---|---|
M | 71 | 69 | 35 | 175 | |
C | 56 | 89 | 4 | 149 | |
L | 50 | 42 | 15 | 107 | |
KD | 63 | 45 | 30 | 138 | |
S | 129 | 33 | 162 | ||
V | 39 | 19 | 58 | ||
MP | 39 | 9 | 48 | ||
SD | 39 | 39 | |||
Övriga | 9 | 16 | 6 | 12 | 43 |
Riket | 71 | 144 | 35 | 39 | 289 |
Styre i regioner efter valet 2022
Partier som styr i regionerna efter valet 2022
Vi har sammanställt vilka partier som styr i regionerna. Dokumentet visar vilka partier
- som styr
- som regionstyrelsens ordförande tillhör efter valen 2022.
Styren i regioner efter valet 2022 (Excel) xlsx, 11 kB.
Kort sammanfattning av valet 2022 i regioner
12 regioner fick ett nytt styre efter valet 2022. Trenden med flera blocköverskridande styren håller också i sig och antalet konstellationer av partierna som styr har ökat i regioner. Efter valet finns det 13 konstellationer i regionerna.
I regionerna är antalet blocköverskridande styren fortsatt många och finns nu i 11 regioner.
- Antalet borgerliga styren är 7.
- Region Gävleborg av ett borgerligt styre tillsammans med Sverigedemokraterna och sjukvårdspartiet.
- Antalet vänsterstyren har ökat till 2.
- Sjukvårdspartier är med och styr i fyra regioner.
- Antalet minoritetsstyren ökade i regionerna. 12 av regionerna kommer att styras i minoritet.
Tabellen visar antal regioner där partier ingår i styret 2022 uppdelat i olika styrkategorier. Styren där MP ingår tillsammans med borgerliga partier definieras som blocköverskridande.
Partier | Borg-eligt styre | Blocköver- | Vänster- styre | Borg-erligt/ | Alla |
|---|---|---|---|---|---|
M | 7 | 3 | 1 | 11 | |
C | 4 | 8 | 12 | ||
L | 6 | - | 6 | ||
KD | 7 | 4 | 12 | ||
S | 11 | 2 | 13 | ||
V | 4 | 2 | 6 | ||
MP | 1 | 2 | 3 | ||
SD | 1 | 1 | |||
Sjvp | 1 | 2 | 1 | 4 | |
Minoritets- | 7 | 4 | 1 | 12 | |
Riket | 7 | 11 | 2 | 1 | 21 |
Styren från 1994 -och framåt
Vi har också sammanställt vilka som har styrt kommuner, landsting och regioner från och med tidsperioden 1994 och framåt. Dokumenten visar bland annat vilket politiskt block och vilka partier som styrt.
Fakta är även publicerad i SKR:s Öppna data.
Valdeltagande
Ett högt valdeltagande ger de som är valda ett starkare mandat som folkets företrädare. SKR har tagit fram statistik om valdeltagandet i valet till kommunfullmäktige efter valen 2022. Det finns stora skillnader i valdeltagandet mellan kommuner men även inom respektive kommun.
Det är viktigt att engagera väljarna och nå ett högt valdeltagandet för att hålla den lokala demokratin levande.
Valdeltagande på valdistriktsnivå
Skillnaderna i valdeltagande är stora även inom kommunerna:
- Störst är skillnaderna i de stora städerna och i förorter med många invånare.
- I 226 kommuner är skillnaden mer än 10 procent mellan valdistriktet med det högsta och med det lägsta valdeltagandet.
Störst och lägst differens i valdeltagande
Tabellen visar de tio kommuner med störst differens i valdeltagande mellan det valdistrikt med lägst och det med högst valdeltagande i 2022 års val till kommunfullmäktige. Värdet anges i procent.
Valdeltagande: alla kommuner på valdistriktsnivå i valet 2022 (pdf) pdf, 261 kB.
Kommun | Valdistrikt: högst valdeltagande | Valdistrikt: lägst valdeltagande | Differens |
|---|---|---|---|
Stockholm | 95 | 38 | 58 |
Göteborg | 93 | 37 | 56 |
Huddinge | 90 | 34 | 56 |
Södertälje | 85 | 31 | 55 |
Uppsala | 91 | 37 | 54 |
Malmö | 92 | 39 | 53 |
Botkyrka | 88 | 36 | 53 |
Norrköping | 93 | 42 | 51 |
Halmstad | 93 | 42 | 50 |
Borås | 92 | 42 | 50 |
Valdeltagande för förstagångsväljare
För förstagångsväljarna finns statistik för riksdagsvalet 2022. Valdeltagandet för förstagångsväljare sjönk från 86 till 84 procent mellan valen 2018 och 2022. I en rapport som Statistikmyndigheten SCB tagit fram framgår att:
Det finns även tydliga skillnader efter svensk och utländsk bakgrund och beroende på föräldrars utbildningsnivå. Det starkaste sambandet för förstagångsväljare som röstade är att de har minst en förälder som röstar i valet.
Deltagandet i de allmänna valen 2022, SCB Länk till annan webbplats.
Mitt val i Visby - om enkel information om demokrati och val
I Studieförbundet Vuxenskolans satsning "Mitt val" deltar personer som behöver enkel och begriplig information om demokrati och val. Utgångspunkten är att alla människor ska kunna ta del av sina mänskliga rättigheter på jämlika villkor, oavsett funktionsförmåga.
Mitt val sker i samarbete med över 100 kommuner och avslutas med en lättpratad valdiskussion strax före valet. Deltagarnas frågor och funderingar kopplas ihop med svar direkt från politiker, partier och genom lättläst information. Filminslaget är från Mitt val i Visby och är cirka 6 minuter.