Kommunal självstyrelse innebär att medborgarna har nära till besluten och att verksamheten kan anpassas utifrån lokala och regionala förutsättningar och behov.

SKR arbetar för en god balans mellan statlig styrning och lokalt självstyre för att ta vara på självstyrelsens potential för medborg­arnas bästa.

Det kommunala självstyret är en princip som är inskriven i regerings­formen, en av grundlagarna. Kommunerna och regionerna måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger det kommunala självstyret kommunen och regionen rätt att:

• fatta självständiga beslut
• ta ut skatt av invånarna för att kunna sköta sina uppgift.

Så styrs kommunen och regionen

Kommunerna och regionerna styrs av politiker som valts direkt av medborgarna. Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur kommuner utför sina uppdrag.

Förtroendevalda och fritids­politiker

Kommunerna och regionerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade kommunfullmäktige och regionfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag inom kommunstyrelser och regionstyrelser, i olika nämnder och utskott.

Det finns drygt 39 000 förtroendevalda i Sverige. I de 290 kommunerna finns cirka 34 500 politiker, 97 procent av dem är fritidspolitiker. Det finns 4 700 politiker i landets 21 regioner, 94 procent av dem är fritidspolitiker. De sköter därmed sina uppdrag vid sidan av arbete eller studier.

Medborgarna väljer politiker till kommun- och region­fullmäktige

Vart fjärde år väljer medborgarna politiker till kommun- och regionfullmäktige. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i kommunalvalet eller regionvalet ska du dels:

• du ha fyllt 18 år senast på valdagen

dels uppfylla något av villkoren att du är:

• svensk medborgare som är folkbokförd i kommunen
• medborgare i någon av EU:s medlemsstater, Norge eller Island som du har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar
• medborgare utanför EU som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år.

Den som får rösta till kommunen kan också väljas till politiska uppdrag.

Kommun- och regionfullmäktige styr och beslutar

Kommunfullmäktige och regionfullmäktige är kommunens och regionens högsta beslutande organ.

• Kommunfullmäktige representerar folket i kommunen och tar beslut i kommunens viktigaste frågor.
• Regionfullmäktige är det högsta beslutande organet på regional nivå. Fullmäktige representerar befolkningen och tar beslut i regionernas viktigaste frågor.

Det här gör kommun- och regionfullmäktige

• Tar beslut om kommunens eller regionens inriktning, verksamhet och ekonomi. De tar till exempel beslut om budget, skattesats och avgifter för kommunal service.
• Beslutar om förvaltningens organisation och verksamhetsformer.
• Väljer ledamöter och ersättare till styrelsen och nämnderna.
• Väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet.

Fullmäktige kan överlåta (delegera) till styrelsen eller övriga nämnder i vissa ärenden.

Regionalt utvecklingsansvar

Riksdagen har beslutat att alla landsting blir regioner 2019 och tar över det regionala utvecklingsansvaret. Det ger varje region bättre möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar.

Kommun- och regionstyrelsen väljs av fullmäktige

Fullmäktige väljer ut en kommun- och regionstyrelse.

Det här gör en styrelse:

• Leder och samordnar allt arbete inom kommunen eller regionen.
• Ansvarar för kommunens eller regionens ekonomi.
• Mellan sina sammanträdena i fullmäktige leder styrelsen det politiska arbetet.

Politikerna arbetar i olika nämnder

Kommun- och region fullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter. Varje nämnd ansvarar för ett visst område.

• Exempel på nämnder som finns i många kommuner är miljö­nämnd, socialnämnd och kulturnämnd.
• Exempel på nämnder som finns i många regioner är hälso- och sjukvårdsnämnd och kulturnämnd.

Eftersom kommunerna och regionerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i Sverige. Alla frågor som kommer till fullmäktige förbereds i någon av nämnderna. I mindre frågor kan nämnderna besluta direkt.

Det här gör en nämnd:

• Ansvarar för den löpande verksamheten inom kommunen eller regionen.
• Förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige.
• Genomför beslut som fattas i fullmäktige.

I praktiken är det tjänstemän som sköter själva genomförandet av kommuners och regioners verksamheter, men de förtroendevalda har alltid det yttersta ansvaret.

Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, bevilja ekonomiskt bistånd, att organisera äldreomsorgen eller tandvården inom länet eller att fatta beslut om färdtjänst till en enskild person.

Kommunallagen

Kommunallagen styr kommunernas och regionernas verksamhet. Kommunerna styrs också av andra lagar som socialtjänstlagen, skollagen och plan- och bygglagen och hälso- och sjukvårdslagen med mera.

• Kommunallag (2017:725), Riksdagen Länk till annan webbplats.
• Kommunallagen med kommentarer och praxis (2025), Adda Länk till annan webbplats.

Medborgardialog och folk­initiativ

Genom medborgardialog kan politiker tillsammans med medborg­are diskutera inriktningar och prioriteringar för kommunen eller regionen. Det sker på många olika sätt men syftar till att lyssna in varandras åsikter och förbereda hållbara politiska beslut. Förutom olika former av medborgardialoger finns så kallade medborgarförslag och folkinitiativ.

Utveckla medborgardialoger i kommunen

Medborgarförslag har införts i cirka 200 kommuner och det innebär en rätt för den som är folkbokförd i en kommun att väcka ärenden i fullmäktige om frågor inom kommunens ansvarsområde.

Det förstärkta folkinitiativet innebär att en rådgivande folkomröstning ska hållas i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade begär det om inte två tredjedelar av närvarande ledamöter i fullmäktige motsätter sig det.

• Det förstärkta folkinitiativet Länk till annan webbplats.
• Frågor och svar om folkinitiativ och folkomröstning Länk till annan webbplats.

Kontroll, tillsyn och revision

Kommunerna har ansvar för den interna kontrollen. Det finns statliga tillsynsmyndigheter som granskar och stödjer kommuner­nas arbete. Kommunerna ansvarar dock själva för tillsyn av till exempel brandsäkerhet och avfallshantering.

Alla kommuner och regioner har en egen revision. Revisorerna är ett demokratiskt kontrollorgan som varje år granskar fullmäktiges måluppfyllelse, ekonomi och intern kontroll.

Kommunal revision

Att överklaga kommunens beslut

Det går att överklaga beslut som till exempel byggnadslov eller socialt bistånd. Det kallas förvaltningsbesvär. Om man tycker att kommunen har överträtt sina rättigheter eller fattat ett beslut som går emot regler har medborgare i kommunen rätt att överklaga till förvaltningsrätten. Det kallas laglighetsprövning.

Överklaga ett förvaltningsbesvär, Sveriges Domstolar Länk till annan webbplats.

Att överklaga om man är missnöjd med vården

Om du är missnöjd med vården eller över hur du har blivit bemött går att överklaga. I första hand ska medborgaren vända sig till den vårdinrättning som hen är missnöjd med.

• Adressuppgifter till regioner
• Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Länk till annan webbplats.

Skatten är den största inkomstkällan

Kommunalskatten

• Kommunalskatten står för ungefär 70 procent av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas.
• Kommunerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut.
• Kommunen tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg.

Regionskatten

Skatten finansierar ungefär 70 procent av regionernas verksamhet. Staten bestämmer vad regionen får ta ut skatt på.

• Varje region bestämmer själv hur stor skatten i länet ska vara och hur pengarna ska fördelas.
• Regioner får också bidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut
• Regionerna tar också betalt för en del tjänster, till exempel för sjukhusbesök.

Därför är självstyrelse bra

En stark självstyrelse och en levande lokal och regional demokrati ökar förutsättningarna för att medborgarna ska känna delaktighet och ta ansvar för samhällets utveckling.

Den svenska modellen med flernivåstyre och ett starkt, grundlags­skyddat kommunalt och regionalt självstyre är en väl fungerande modell som byggt vår välfärd. Den behövs av en rad olika skäl.

Medborgare har nära till besluten

Självstyrelsen gör att vi har en fungerande lokal och regional demokrati. Den gör att frågor i medborgarnas vardag, som vård, skola och omsorg, avgörs nära de som berörs och av politiska församlingar som de själva har valt. Medborgarna har nära till besluten och möjlighet att påverka och utkräva ansvar.

Lokala förutsättningar får styra

Svenska kommuner och regioner ser olika ut. Invånarantal, yta, tätortsgrad, näringslivsstruktur, befolkningssammansättning, kultur och politiska preferenser skiljer sig åt mellan olika delar av landet och mellan olika orter. Självstyrelsen ser till att den egna kommunen eller regionen utformar verksamheterna med hänsyn tagen till de lokala och regionala förutsättningarna, behoven och önskemålen hos medborgarna.

Förhindrar maktkoncentration

Indelningen av Sverige i 310 politiska organ, utöver riksdagen, fungerar som en garanti mot likriktning och maktkoncentration. Sammanlagt finns drygt 40 000 förtroendevalda med cirka 68 000 förtroendeuppdrag i fullmäktige, styrelser och nämnder i kommuner och regioner. Det politiska uppdraget innebär att förtroendevalda fattar beslut å medborgarnas vägnar. De ska värdera olika syn­punkter och förslag, göra avvägningar och prioriteringar och ta ställning till vad som bäst tillgodoser det samlade medborgar­intresset. Närhet till medborgarna och kunskaper om lokala förhåll­anden underlättar helhetssyn när de beslutar om vilken mix av insatser som krävs för att olika behov ska tillgodoses och lokalsamhället ska fungera.

Självstyrelsen bidrar till effektivitet och förbättringar

Självstyrelsen gör att kommuner och regioner själva gör det möjligt att ta olika egna initiativ till förnyelse och förbättringar för att pröva till exempel nya och kreativa lösningar för resursfördelning, organisa­tion och metoder. På så vis drivs utvecklingen och innova­tioner när några kommuner eller regioner kan gå före med nya metoder och nya lösningar.

Europarådets konvention om kom­munalt självstyre

Sverige sa ja till (ratificerade) Europarådets konvention om kommunalt självstyre 1989. I den finns den så kallade subsidiari­tets­principen inskriven, som bland annat innebär att besluten ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

• Europakonventionen om kommunal självstyrelse
• Principer och bestämmelser som skyddar självstyrelsen Länk till annan webbplats.

Bestämmelser som skyddar själv­styrelsen

Riksdagen sätter gränserna för den kommunala självstyrelsen. Men riksdagen har också beslutat om vissa bestämmelser som skyddar självstyrelsen.

Begränsningar av självstyren kräver lagstiftning

Det är enbart riksdagen som kan fatta beslut om grunderna för kommunernas organisation, verksamhet och beskattning och om deras befogenheter och skyldigheter.

• Den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd (SOU 2007:93), Regeringskansliet Länk till annan webbplats.
• Regeringsformen, 1:1 och kapitel 14, Riksdagen Länk till annan webbplats.

Proportionalitets­principen

En inskränkning av självstyrelsen bör inte vara mer omfattande än vad som är nödvändigt för att uppnå de ändamål som har motiverat inskränkningen.

Finansierings­principen

Staten måste anvisa medel när den fattar beslut som innebär höjda ambitioner eller nya verksamheter för kommuner och regioner.

Finansieringsprincipen som omfattar statligt beslutade åtgärder

Lagrådet förhands­­granskar

Lagrådets (svensk myndighet med uppgift att granska viktiga lagförslag innan de behandlas av riksdagen) ska yttra sig innan riksdagen beslutar om lag om kommunal beskattning eller om åtagande för kommunerna.

Inhämta upplysningar

När Regeringen bereder ärenden om berör kommunerna ska den hämta in deras yttranden.

Utjämningssystemet

Utjämning av skillnader i skattekraft och av strukturella skillnader i kostnader får göras för att ge kommuner likvärdiga förutsättningar.

Utjämningssystemet som ska garantera likvärdiga ekonomiska förutsättningar

Försöks­verksamhet

Försöksverksamhet handlar om att kommuner och regioner ska kunna testa nya lösningar inom olika verksamhetsområden, även om dessa går utanför befintligt regelverk eller lagstiftning.

Intresset för försöksverksamhet är mycket stort bland kommuner och regioner. Det bekräftades av att Försöksverksamhetskommittén fick in ett 90-tal förslag på försök under de två år kommittén var igång. I december 2023 lade kommittén fram fyra konkreta förslag på försöksverksamhet som krävde undantag från befintlig lagstiftning eller befintligt regelverk.

Tre av förslagen hade tagits fram och vidareutvecklats i nära samarbete med SKR:

• Slå samman riktade statsbidrag för små kommuner.
• Tillåta avtalssamverkan mellan kommun och region när det gäller vård i hemmet.
• Öka samverkansmöjligheterna för kommunala lantmäterimyndigheter.

Försöksverk­samhets­kommittén

SKR:s styrelse har den 15 mars 2024 beslutat om ett yttrande på Försöksverksamhetskommitténs slutbetänkande: Förändring genom försök (SOU 2023:94). Förutom att komma igång med några av försöken anser SKR att regeringen bör inrätta en perma­nent struktur för försöksverksamhet i kommuner och regioner och därigenom stödja berörda parter med rättsliga tolkningar, uppfölj­ning och utvärdering samt resultatspridning.

• Förändring genom försök Försöksverksamhet i den kommunala sektorn, SOU 2023:94, Regeringen Länk till annan webbplats.

Kommun­samman­slagningar

Kommunutredningen fokuserar på sammanslagningar som den främsta åtgärden för att stärka kommunernas kapacitet. Men landets 290 kommuner har olika utmaningar och det finns därför ingen universallösning som hjälper alla.

Det går inte att utesluta att vissa kommuner i framtiden kan se sammanslagningar som ett sätt att möta utmaningar och stärka sin kapacitet. SKR anser att olika slags insatser behövs beroende på vilken utmaningen är och vilken slags kommun det handlar om.

SKR pekar på att Kommunutredningen bland annat inte har tagit hänsyn till följande aspekter i förslagen om sammanläggning:

Geografiska och demokratiska aspekter

Kommuner har till skillnad från regioner, en mer lokal logik som gör sig svårt att utföra på en annan geografisk plats. Det handlar till exempel om många av de kommunala kärnuppgifterna såsom äldreomsorg, förskola och skola. Den politiska församlingen behöver också ha kapacitet att kunna leda den kommunala verksamheten, fatta nödvändiga och lokalt förankrade beslut samt kunna leverera välfärd. Här upplever invånare i småkommuner i högre grad att de har möjlighet till inflytande och har ett betydligt större förtroende för det lokala politiska styret enligt Statistiska Centralbyrån (SCB).

Ekonomiska aspekter

Befintlig forskning från bland annat Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor vid Linköpings universitet, har visat att sammanlägg­ningar av kommuner i olika länder ofta ger ingen effekt eller en negativ effekt ur ett finansiellt och demokratiskt perspektiv. Kommunutredningen menar dessutom själv att sammanslagningar har en marginell ekonomisk vinst, men föreslår ändå att staten tar över långfristiga skulder och pensionsförpliktelser från kommuner som frivilligt genomför kommunsammanläggningar. Det skulle kunna öka statens skulder med ungefär 500 miljarder kronor, vilket inte är i proportion till de vinster som sammanslagningar kan ge.

Kommunstorleken är inte avgörande

Kommunutredningen anser att ingen kommun bör ha under 8 000 invånare, utan att resonera om vad som är en funktionell kommun. Definitionen skulle inte minst beröra landsbygdskommuner i Jämt­lands, Västerbottens och Norrbottens län. Flera av dessa kommuner skulle dessutom vid sammanslagningar tappa så stora utjämningsbidrag att lagkravet om att åstadkomma en permanent förbättring med en ny kommun inte kan uppfyllas.

Skuldavskrivningar gynnar redan stora kommuner

SKR:s analys visar att förslaget att skriva av skulder snarare gynnar större kommuner betydligt mer än de små kommunerna. Landets 22 största kommunerna har hälften av de 500 miljarder kronorna av avskrivbara skulderna och har dessutom en avsevärt högre skuld per capita än kommuner under 8 000 invånare. Och de fem kommuner (Örebro, Sundsvall, Ystad, Östersund och Lidköping) med högst avskrivbara skulder överstiger utredningens olika befolkningskriterier och har någorlunda till mycket god soliditet. Dessutom blir det missvisande att inte också ta hänsyn till kommunernas tillgångar, då kommuner med höga skulder inte sällan har även stora tillgångar.

Samverkan bör utvecklas

SKR:s enkätstudie visar att samverkan har förbättrat såväl kompetens­försörjningen som kvaliteten på verksamheten väsentligt. Enkätstudien genomfördes under november 2019 till januari 2020 och skickades ut till 61 kommuner som samverkar i förbund eller gemensam nämnd inom miljö, bygg eller tillsyn.

SKR anser att resultaten visar att samverkan kan nyttjas mer av kommunerna och har än större potential, bland annat genom att införa avtalssamverkan med regionerna.

Stads- och kommun­historiska institutet

Stads- och Kommunhistoriska Institutet (SKHI) driver egen forsk­ning om städer och om kommuners utveckling och om hur de påverkas av staten. Institutet har ett övergripande ansvar för svensk stads- och kommunhistoria och att främja forskning om Sveriges städer och kommuner.

Kommuner och regioner har mycket att vinna på att lära av histo­rien. SKHI är en garant för att forskning om just städer bedrivs, till skillnad från annan historieforskning som oftast fokuserar på nationalstaten. Därför finansierar SKR, tillsammans med Stockholm Stad och Stockholms universitet, SKHI.

Stads- och kommunhistoriska institutet Länk till annan webbplats.

Institutets verksamhet

Institutets forskning fokuserar framför allt på den förmoderna stadshistorien. Verksamheten riktas till personer och myndigheter som är intresserade av- eller i behov av stadshistoria i sin yrkes­utövning. Det kan bland annat vara förtroendevalda och tjänste­personer i kommuner och regioner som till exempel är intresserade av att upprätta en historia för just sin kommun eller region.

Mycket att vinna på att lära av historien

I filmen berättar Anders Knape, fd. ordförande för SKR samt Cecilia Brink, kommunstyrelsens ordförande i Stockholms stad, om varför de finansierar institutets unika verksamhet. De anser bland annat att kommuner och regioner har ett behov av att ”lära av gårdagen” för att ta med sig tidigare erfarenheter in i framtidens utmaningar.

Heiko Droste, professor i historia och föreståndare för SKHI, ger en inblick i institutets verksamhet och dess skärningspunkt mellan den akademiska världen och samhället. Du får också ta del av exempel på samarbete som sker mellan SKHI och kommuner.

Filmens är 5 minuter och 23 sekunder lång. Den producerades 2019.

Ortshistoria

Stats- och kommunhistoriska institutet driver även en fristående webbplats – Ortshistoria.se. Den innehåller uppgifter om varje svensk stad i dess helhet – ett historiskt uppslagsverk över svenska städer och kommuner. Du kan bland annat välja en enskild ort och få fram information om just den platsen.

Ortshistoria Länk till annan webbplats.

Institutets samarbeten

Institutet är medlem i den internationella stadshistoriska kommis­sionen och tillhör ledningsgruppen för den europeiska urban­historiska associationen. Institutet driver ett nära samarbete med andra nordiska lokalhistorisk institut.

Lokala självstyret – en historisk tillbaka­blick

Det kommunala självstyret är ofta äldre än staten. SKR vill bland annat öka kunskapen om den kommunala självstyrelsen. Därför har SKR bett Gunnar Wetterberg, historiker och författare, att berätta om det lokala självstyrets historia med start från medeltiden fram till nu.

150 år av självstyrelse: kommuner och landsting i förändring Länk till annan webbplats.

Självstyret är en finurlig uppfinning

I podcasten Demokratiresan kan du i ett poddavsnitt lyssna till Gunnar Wetterberg, historiker och författare, som ger en historisk återblick på det lokala självstyret med start i medeltiden. Tillsam­mans med programledaren samtalar Gunnar kring utvecklingen, den svenska modellens finesser. Gunnar ger fler motiv för ett fortsatt lokalt självstyre.

Poddavsnitt om Det lokala självstyret – en finurlig uppfinning

Demokratins villkor och förut­sättningar

Gunnar Wetterberg ger en historisk beskrivning av självstyret, om folkbildningen, den kommunala rösträtten och demokratins genom­brott i Sverige. Titta, lyssna och njut!

Filmen är ett utdrag ur ett seminarium om självstyre och är cirka 26 minuter lång.

Sektorn i siffror

Se fördelning av kommuners och regioners kostnader och intäkter för år 2024.

Sektorn i siffror 2024