Hitta målformulering

Vid målformuleringen tar du hjälp av att förstå vilken typ av test/studie det är ni vill utföra. Tänk på att det kan vara svårt att genomföra tester där man försöker göra allt på en gång.

Här är vanliga exempel på typer av tester och underlag till målformuleringar.

1. Hitta problem

I många studier och tester vill man hitta och prioritera sådant som hindrar eller försvårar för användaren. För att bedöma detta tittar man typiskt på:

• Andel deltagare som upplever problem
• Problemens allvarlighetsgrad

Eftersom det inte handlar om precisa mätningar av effektivitet eller deltagarnas attityder så kan dessa studier ibland genomföras relativt informellt, med en hel del interaktion mellan testledare och deltagare. Syftet med interaktionen är att förstå varför något upplevs som ett problem och på vilket sätt — vilket hjälper senare när man vill generera idéer för att minimera problem.

2. Jämföra mot ett nuläge

En jämförelse kräver förstås att man har information om hur nuläget ser ut, så att man kan bedöma om det man ser är förbättringar eller försämringar. Generellt vill man då belysa:

• Framgång i utförande av aktiviteter i tjänsten
• Tidsåtgång vid utförande av aktiviteter
• Genomsnittlig tillfredställelse med tjänsten
• Upplevelsen av hur lättanvänd tjänsten är

Kriterierna för att beskriva förbättringar kan uttryckas kvantitativt och/eller kvalitativt beroende på vilken typ av studie man genomför.

3. Jämföra olika alternativ

När vi jämför två eller fler lösningsförslag med varandra så blir det förstås också en jämförande test. Här väljer du ut specifika egenskaper eller mätvärden som du vill bedöma om de fungerar bättre i något av alternativen.

Om du utför en kvantitativ test (ofta kallad A/B-test) för att bedöma detta så kom ihåg att du behöver många svar för att nå ett tillförlitligt resultat, från dussintals till hundratals. Även med många svarande kan du råka ut för false positives (slumpen ger svar som kan tolkas som vägledande), varför det kan vara värt att göra jämförelserna mer än en gång - eller verifiera med kompletterande metoder.

Generellt kan man säga att stora skillnader kräver färre antal svarande än små skillnader. Om A-lösningen innebär 80% framgångsrika avslut och B-lösningen innebär 25% framgångsrika avslut så kräver detta färre som svarar än om skillnaden varit till exempel 85% och 80%.

OBS! Om du mäter kvantitativa värden och märker att en lösning ger bättre resutat än en annan, kom alltid ihåg att väga in kvalitativa värden i ditt beslutsfattande. Även om en lösning har en högre konvertering så kan effekterna av den lösningen på upplevd användbarhet eller annan negativ påverkan, göra att man ändå inte väljer att gå vidare med den.