Publicerad 16 juni 2024

Förslag till lagändringar

Augusti 2020 lämnade regeringens utredare förslag till ny socialtjänstlag. Just nu bereds förslagen av regeringen, så exakt hur det blir vet vi inte än. Men utredningens förslag kan ändå ge en bild av vilka förändringar det blir.

Utredningen föreslår att socialtjänsten ska

  • främja jämlika och jämställda levnadsvillkor
  • ha ett tydligare barnrättsperspektiv
  • bli mer förebyggande och lätt tillgänglig
  • få möjlighet att ge insatser utan behovsprövning
  • bidra till samhällsplaneringen och planera insatser inom alla verksamhetsområden
  • vara kunskapsbaserad och ha god kvalitet.

Utredningen Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag SOU 2020:74

Förslagen ska ses som en helhet

Förslagen förutsätter och är beroende av varandra. Socialtjänsten behöver alltså jobba med alla delar för att bli så förebyggande, tillgänglig, jämställd och kunskapsbaserad som lagen syftar till.

Några av förslagen i korthet

Fortsatt ramlag

Utredningen föreslår att den nya socialtjänstlagen, precis som den nuvarande, fortsatt ska vara en ramlag. En ramlag ger övergripande regler, ramar och principer – utan att i detalj ange vad som ska göras eller hur.

Det betyder att nya socialtjänstlagen fortsatt är flexibel. Kommunerna kan till viss del själva bestämma hur lagen ska uppfyllas – utifrån de behov och förutsättningar som finns i den egna kommunen. Men det innebär också att myndigheter kan få uppdrag från regeringen att ta fram föreskrifter som mer detaljerat reglerar vad kommunerna ska eller bör göra på olika områden.

Helhetssyn och enhetliga begrepp

I nuvarande socialtjänstlagen anges ansvar för olika specifika målgrupper. Utredningen föreslår att detta ska tonas ner. Dels är det svårt att lista alla tänkbara målgrupper som kan behöva insatser. Dels blir det lättare att få helhetssyn på individens behov. Till exempel kan en person både vara äldre och ha problem med skadligt bruk. Eller ung, våldsutsatt och ha en psykisk funktionsnedsättning.

Utredningen föreslår även att begrepp används mer enhetligt. Begreppen ”stöd”, ”service” och ”hjälp” tas bort och ersätts konsekvent med ”insatser”.

Jämlika och jämställda levnadsvillkor

Utredningen föreslår att portalparagrafen i gamla socialtjänstlagen ska vara kvar, men att den utökas med att socialtjänsten inte bara ska främja jämlika, utan även jämställda levnadsvillkor.

Det handlar om att flickor, pojkar, kvinnor och män ska bemötas och få insatser utifrån behov, inte utifrån stereotypa föreställningar om kön. Genom att lägga mer fokus på jämställdhet kan socialtjänsten bli mer uppmärksam på omotiverade skillnader, och se till att dessa inte bevaras eller förstärks.

Tydligare barnrättsperspektiv

Utredningen föreslår följande:

  • Bestämmelsen om barnets bästa anpassas till den nya översättningen av artikel 3.1 i Barnkonventionen. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter.
  • Bestämmelsen om barns rätt till information kompletteras med bestämmelse om att informationen ska anpassas till barnets ålder, mognad och hans eller hennes individuella förutsättningar.
  • Den som lämnar information ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet förstått informationen.
  • Om barnet inte vill framföra sina åsikter ska detta respekteras.
  • Barn ska få höras utan vårdnadshavares samtycke och utan att vårdnadshavare är närvarande under förhandsbedömningen.
  • Barnets vårdnadshavare ska, om inte särskilda skäl talar emot det, genast underrättas om att barnet har hörts.
  • Socialtjänsten ska arbeta för att placerade barn ges möjlighet till kontakt med föräldrar, syskon och andra närstående.
  • Tiden för uppföljning av ett barns situation förlängs till sex månader.


Lätt tillgänglig

Utredningen föreslår att socialtjänsten ska inriktas på att vara lätt tillgänglig. Det handlar om att sänka trösklarna och erbjuda insatser på ett enklare sätt än idag. Det ska vara lätt att komma i kontakt med socialtjänsten, till exempel utanför kontorstid eller att ta del av information och insatser digitalt. Socialtjänsten ska även få möjlighet att ge insatser utan behovsprövning (se mer nedan).

Förebyggande

Redan idag finns bestämmelser om att socialtjänsten ska arbeta uppsökande och bedriva förebyggande arbete. Men utredningen förslår att det förebyggande perspektivet ska vara ett av socialtjänstens huvudsakliga mål.

Fokus ska flyttas från utredning och myndighetsutövning till att tidigt förebygga sociala problem – innan problemen har uppstått eller vuxit sig för stora. På det viset kan socialtjänsten bidra till att frigöra enskilda och gruppers egna resurser. På sikt sparar det också resurser för myndighetsutövningen.

För att socialtjänsten ska kunna skifta fokus förslås bland annat att socialtjänsten ska

  • planera insatser inom alla verksamhetsområden med fokus på tidiga, förebyggande insatser
  • bidra med kunskap till samhällsplaneringen
  • kunna ge insatser utan behovsprövning.

Se mer om det nedan.

Insatser utan behovsprövning

Socialtjänsten ska få ge insatser på nya sätt. Utredningen föreslår att kommunerna ska få befogenhet att besluta att en eller flera insatser ges utan individuell behovsprövning.

Insatser utan behovsprövning ska

  • vara ett komplement till nuvarande ordning med biståndsbeslut, och både socialtjänsten och enskilda utförare ska ha en skyldighet att informera om rätten att ansöka om insatsen som bistånd
  • omfattas av krav på dokumentation, men socialnämnden får (om det finns särskilda skäl) bestämma att enskilds personliga förhållanden inte ska dokumenteras vid en insats
  • kunna ges till den som fyllt 15 år oberoende av vårdnadshavarens samtycke.

Vissa insatser är undantagna, och ska kräva behovsprövning:

  • kontaktperson, kontaktfamilj eller kvalificerad kontaktperson
  • vård i familjehem
  • vård enligt LVU och LVM
  • vård av barn i jourhem, stödboende och HVB
  • stadigvarande plats i boende för äldre och personer med funktionsnedsättning
  • ekonomisk hjälp

Bidra till samhällsplaneringen

Socialtjänsten kan ofta i ett tidigt skede se problem som, om de inte åtgärdas, kan leda till risker och allvarliga konsekvenser för individer och grupper, och innebära stora kostnader för samhället. Ibland räcker inte tidiga, förebyggande insatser riktade till enskilda individer eller grupper, utan det behövs åtgärder på samhällsnivå.

Därför föreslår utredningen att socialtjänsten ska ha en tydligare roll i samhällsplaneringen.​ Det föreslås ingen ändring i nya socialtjänstlagen, däremot i plan- och bygglagen (PBL)​: Vid planläggning ska hänsyn tas till sociala aspekter. Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den sociala miljön.

Här kan socialtjänsten bidra med kunskap, till exempel om segregation, ungdomskriminalitet och hemlöshet.

Planera insatser inom alla verksamhetsområden

Utredningen föreslår att socialtjänsten ska planera insatser för enskilda inom alla verksamhetsområden, inte bara för äldre och personer med funktionsnedsättning, som idag. När socialtjänsten planerar ska de särskilt beakta behovet av tidiga och förebyggande insatser.

Planeringen kan hjälpa socialtjänsten att bättre anpassa verksamheten efter behoven och att använda resurserna på bästa sätt. I planeringen kan socialtjänsten behöva samverka med andra aktörer i kommunen, regionen och civilsamhället.

Utredningen föreslår också att de särskilda avgifterna för ej verkställda beslut tas bort, men skyldigheten att rapportera ej verkställda beslut föreslås vara kvar.

Kunskapsbaserad och god kvalitet

Utredningen föreslår att det införs ett krav på att all verksamhet i socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Den föreslår även att regeringen beslutar om en ny lag för socialtjänstdataregister. Det skulle göra det möjligt att samla in mer och bättre nationell statistik på socialtjänstens område, något som saknar stöd i lag idag. Nationell statistik, till exempel om olika insatser, underlättar forskning och analyser, och är en förutsättning för att socialtjänsten ska kunna arbeta evidensbaserat.

Just nu pågår en utredning som ska se över ett regelverk för socialtjänstdataregister. Den ska vara klar 1 juli 2024.

Utredning om bättre förutsättningar för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst, regeringen

Utredningen menar även att det behövs bättre styrning som underlättar samarbete mellan kommuner, och mellan staten och kommuner, för att utveckla och upprätthålla en kunskapsbaserad socialtjänst. Här kan FoU-enheter och andra regionala samverkans- och stödstrukturer spela en viktig roll och stötta kommuner. Men regeringen har inte gått vidare med utredningens förslag att utreda hur kunskapsstyrningen kan stärkas.

God kvalitet

Precis som tidigare ska socialtjänstens verksamhet vara av god kvalitet, och kvaliteten ska löpande följas upp, utvecklas och säkras. Men utredningen föreslår också att rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda missförhållanden, ska gälla alla verksamheter, inte bara inom barn och unga, som idag.

Utredningen föreslår också en ny bestämmelse att enskilda ska bemötas på ett respektfullt sätt utifrån sina förutsättningar och behov.

Informationsansvarig

  • Niklas Eriksson
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.