Publicerad 27 september 2021

Debatt: ”Har vi redan glömt vårdkön före covid?”

Tillgänglighets­problemet i svensk sjukvård är mycket värre än de nya coronaköerna – det har varit en skamfläck i decennier. Det skriver Gunilla Gunnarsson, särskild utredare, Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

I en förstärkt satsning på sjukvården avsätter regeringen i höstbudgeten ytterligare 2 miljarder till vården för att regionerna ska ta hand om de uppskjutna vårdbehoven. Det är bra – men tillgänglighets­problemet i svensk sjukvård är mycket värre än de nya coronaköerna!

Så gott som dagligen kan vi i medierna se uppgifter om att svensk vårds största bekymmer är den till följd av covid­pandemin uppskjutna vården. Och när det i sammanhanget även föreslås åtgärder gäller dessa oftast kirurgisk vård som fått skjutas upp till följd av brist på IVA-platser, operations­resurser och personal som behövts till vården av covidsjuka. Som regeringens särskilda utredare och ordförande för Tillgänglighets­delegationen blir jag både förvånad och lite irriterad. Det verkar som om Sverige redan har glömt hur väntetiderna och köerna i vården såg ut innan pandemin drabbade oss på allvar i mars 2020.

Sanningen är den att trots att vi haft vårdgaranti sedan 1990-talet, och att den faktiskt varit lagstadgad ända sedan 2010, har allt färre patienter fått sitt första besök eller sin beslutade åtgärd i den specialiserade vården inom vårdgarantins ram, det vill säga inom högst 90 dagar. Försämringen har pågått i många år. Hur det ser ut med utvecklingen av tillgänglighet för undersökningar eller återbesök vet vi inte eftersom dessa inte omfattats av vårdgarantin och därför inte ingått i regionernas skyldighet att rapportera till väntetids­databasen vid Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Läs hela texten på Svenska Dagbladets webb

Kontakt

Kontakta Väntetider i vården