Debatt: ”Har vi redan glömt vårdkön före covid?”
Tillgänglighetsproblemet i svensk sjukvård är mycket värre än de nya coronaköerna – det har varit en skamfläck i decennier. Det skriver Gunilla Gunnarsson, särskild utredare, Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
I en förstärkt satsning på sjukvården avsätter regeringen i höstbudgeten ytterligare 2 miljarder till vården för att regionerna ska ta hand om de uppskjutna vårdbehoven. Det är bra – men tillgänglighetsproblemet i svensk sjukvård är mycket värre än de nya coronaköerna!
Så gott som dagligen kan vi i medierna se uppgifter om att svensk vårds största bekymmer är den till följd av covidpandemin uppskjutna vården. Och när det i sammanhanget även föreslås åtgärder gäller dessa oftast kirurgisk vård som fått skjutas upp till följd av brist på IVA-platser, operationsresurser och personal som behövts till vården av covidsjuka. Som regeringens särskilda utredare och ordförande för Tillgänglighetsdelegationen blir jag både förvånad och lite irriterad. Det verkar som om Sverige redan har glömt hur väntetiderna och köerna i vården såg ut innan pandemin drabbade oss på allvar i mars 2020.
Sanningen är den att trots att vi haft vårdgaranti sedan 1990-talet, och att den faktiskt varit lagstadgad ända sedan 2010, har allt färre patienter fått sitt första besök eller sin beslutade åtgärd i den specialiserade vården inom vårdgarantins ram, det vill säga inom högst 90 dagar. Försämringen har pågått i många år. Hur det ser ut med utvecklingen av tillgänglighet för undersökningar eller återbesök vet vi inte eftersom dessa inte omfattats av vårdgarantin och därför inte ingått i regionernas skyldighet att rapportera till väntetidsdatabasen vid Sveriges kommuner och regioner, SKR.