Skolan styrs bäst nära eleverna

Att skolan bör förstatligas är ett krav som ofta hörs. I betänkandet “Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag” beskrivs hur staten skulle kunna ta över huvud­manna­skapet, men också hur staten på andra sätt skulle kunna ta ett ökat ansvar för skolans styrning. Men en gigantisk reform är inte rätt recept för att möta skolans utmaningar. I stället måste skolan fortsätta att präglas av lokala förutsättningar.

Vi har sagt det förr – det behövs ett samråd med alla inblandade aktörer för att komma överens om vägen framåt.

Vi löser skolans utmaningar tillsammans

Svaret på utmaningarna handlar inte om förstatligande eller inte. I stället bör vi ställa oss frågan om hur skolan ska styras på bästa sätt för att gynna elevernas lärande. Att utveckla undervisningen måste vara i centrum för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Alla förändringar som görs måste ge bättre förutsättningar att utveckla undervisningen.

Vi behöver se och tala om svensk skola som den är, i all sin komplexitet med framgångar och utmaningar. Det handlar om vardagen för runt 1,9 miljoner elever, ungefär 300 000 medarbetare, i cirka 6 000 skolenheter. Fundera en sekund och svara sedan på frågan: finns det en lösning som passar alla?

Redan idag är ansvaret för skolan delat mellan staten och kommunerna. Utredningen “Statens ansvar för skolan” pekar på flera områden där skolans styrning inte fungerar tillräckligt bra. Den statliga styrningen bli mer träffsäker. Men utan att ta ifrån kommunerna sitt huvudmannaskap. Kommunerna har bäst kunskap om elever och skolors unika förutsättningar och behov. Kommuner med liknande utmaningar kan hitta gemensamma lösningar.

SKR:s svar på utredningen

SKR:s remissvar (PDF)

I sitt svar till utredningen om skolans styrning betonar SKR att:

  • Ett byte av huvudmannaskap skulle innebära stora förändringar, till exempel en skatteväxling på 224 miljarder kronor och en ny statlig myndighet med över 200 000 anställda. Det kommer att utvecklingskraft i anspråk för många år framåt, samtidigt som vinsterna är oklara.
  • Ansvaret för vad som behöver göras lokalt ligger i det mandat som kommuninvånarna överlämnar till de lokala politikerna i allmänna val. Det ansvarsutkrävande som följer med mandatet blir betydligt svårare att möta i en statlig organisation där den närmste politiska nivån är utbildningsministern.
  • Skolan är kommunernas största verksamhet och påverkar möjligheten att se hela barnets situation. I kommunen finns också socialtjänsten och kultur och fritid som tillsammans med skolan utgör en röd tråd för att se hela barnets situation och uppväxt. Vad händer när den största komponenten bryts ut? Och vad händer med kommunerna när 45 procent av den verksamhet man ansvarar för försvinner?

SOU 2022:53, Statens ansvar för skolan – ett besluts- och kunskapsunderlag, regeringen

Skrivelse som kompletterar yttrandet

Remissvaret begränsas till utredningens direktiv. Därför vill SKR med denna skrivelse göra ytterligare medskick till regeringen i syfte att öka likvärdigheten i skolan och vuxenutbildningen så att alla elever kan nås av undervisning av hög kvalitet.

Skrivelse som kompletterar yttrandet över Statens ansvar för skolan (SOU 2022:53) (PDF) Pdf, 220 kB.

Skolan är i centrum av lokalsamhället och enormt viktig för kommunens invånare. Om ansvaret flyttas till staten kommer det sannolikt få konsekvenser även för det lokala demokratiska samtalet. Det är också anmärkningsvärt att utbildningsministern skulle bli den första politiska styrnivån om den lokala beslutsnivån försvinner.

Anders Henriksson, ordförande SKR

Skolan är i centrum av lokalsamhället och enormt viktig för kommunens invånare. Om ansvaret flyttas till staten kommer det sannolikt få konsekvenser även för det lokala demokratiska samtalet. Det är också anmärkningsvärt att utbildningsministern skulle bli den första politiska styrnivån om den lokala beslutsnivån försvinner.

Anders Henriksson, ordförande SKR

Vad måste ske för att skolan ska utvecklas?

Skolans finansiering ska präglas av tillit och långsiktighet

Lita på kommunernas förmåga att hantera resursfördelningen

Det finns inget perfekt sätt att fördela resurser. Men den modell som Sverige länge har använt har fungerat väl. Där kommunernas inkomster är grunden, och där statliga tillskott ges som generella statsbidrag. Dessa finns i en modell där utjämningssystemets komponenter kompenserar för kostnader som präglas av befolkningens sammansättning och geografiska strukturer. Systemet kan utvecklas för att bättre passa de faktorer som påverkar elevernas förutsättningar, till exempel med större hänsyn till vårdnadshavarnas utbildningsbakgrund.

Skolan behöver inte fler riktade statsbidrag

Dagens finansiering med många – ofta små och detaljerade – statsbidrag är kortsiktig och oförutsägbar. Tillsammans med den administrativa bördan av att anmäla, ansöka, rekvirera statsbidrag samt uppföljning gör att statsbidragen stjälper istället för hjälper.

Utan lärare ingen skola

Statens behöver ta sitt ansvar för kompetensförsörjningen

Kompetensförsörjningen är en av skolans största utmaningar. Många kommuner, inte minst i glesbygd, har idag svårt att rekrytera behöriga lärare. Skillnaderna finns också inom en och samma kommun, och mellan olika ämnen. Så kommer det att vara även fortsättningsvis, oavsett huvudman.

Kommunernas möjligheter att möta kompetensbristen påverkas i högsta grad av faktorer som till exempel in- och utflyttning, växande industrier, glesbygd och segregation. Dessa är svåra att påverka. Kommunernas möjligheter styrs även av vilka förutsättningar som ges av andra. Staten är ansvarig för lärarutbildning både vad gäller utformning, dimensionering och lokalisering. Det är staten som har ansvar för att det utbildas tillräckligt många lärare – över hela landet - med de behörigheter som behövs. Här behöver staten göra mer, mycket mer.

Arbetsmiljöarbetet avgörande

Kommunerna använder sig av många olika strategier för att rekrytera, behålla och utveckla medarbetarna utifrån hur behoven ser ut lokalt. För en sak är säker, det kommer inte gå att bara rekrytera fler. Dessa personer finns helt enkelt inte – och kommer heller inte finnas med en statlig huvudman. Det som behöver utvecklas är hur arbetet organiseras och fördelas, och det görs bäst på varje enskild skola tillsammans med personalen. Precis som man behöver utveckla det lokala arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats.

Alla elever förtjänar en utbildning av hög kvalitet. Det är vi alla överens om. Om vi också kan enas om inriktningen framåt kan vi gemensamt åstadkomma de förändringar som behövs. Det gäller bland annat frågor som finansiering och kompetensförsörjning. Staten har en viktig roll men det är kommunerna som bäst kan identifiera vilka behov som finns lokalt, för den enskilda skolan.

Peter Danielsson, vice ordförande SKR

Alla elever förtjänar en utbildning av hög kvalitet. Det är vi alla överens om. Om vi också kan enas om inriktningen framåt kan vi gemensamt åstadkomma de förändringar som behövs. Det gäller bland annat frågor som finansiering och kompetensförsörjning. Staten har en viktig roll men det är kommunerna som bäst kan identifiera vilka behov som finns lokalt, för den enskilda skolan.

Peter Danielsson, vice ordförande SKR

Digitalisering

En utmaning är skillnaderna mellan huvudmän i både tillgång till och användning av digitala verktyg samt i digital mognad. En annan är att avsaknaden av säker och smidig nationell infrastruktur för till exempel överföring av data mellan aktörer och system, fortsätter att försvåra effektivt arbete. Alltför ofta ser vi att huvudmännen var för sig behöver lösa samma uppgifter och bygga egen specialistkompetens. Det är ytterst ineffektivt.

Monica Sonde i Skolbloggen: "Dags att ta ansvar för skolans och förskolans digitalisering!"

Det behövs en långsiktig nationell finansiering för att säkra skolhuvudmännens förutsättningar för en digitalisering som bidrar till ökad kvalitet och stärkt likvärdighet. För även om det finns ett starkt intresse och engagemang och mycket som skolhuvudmännen själva kan göra behövs ett tydligt nationellt ansvarstagande till stöd för insatserna.