Mottag­ande av asyl­sökande och nyanlända

Staten har det övergripande och ekonomiska ansvaret för Sveriges mottagande av personer som söker internationellt skydd (asyl) och nyanlända. Flera statliga myndigheter, kommuner och regioner har olika uppgifter i mottagandet. Personer i asylprocessen och nyanlända som har fått uppehålls­tillstånd har också olika rättigheter och skyldigheter.

Regelverk för ansvars­för­del­ningen

Ansvarsfördelningen samt enskildas skyldigheter och rättigheter styrs av EU-direktiv, nationella lagar och förordningar. Vissa är unika för mottagandet av asylsökande och nyanlända. Andra regelverk gäller för alla personer som bor och vistas i Sverige.

Under 2026 och 2027 träder flera nya regelverk i kraft som påverkar både mottagandet av asylsökande och nyanlända.

EU:s migrations- och asylpakt

Sedan den 12 juni 2026 gäller EU:s migrations- och asylpakt för mottagandet av skyddssökande i EU. Riksdagen har också beslutat om vissa anpassningar i svensk rätt som träder i kraft den 12 juli 2027.

Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt, Riksdagen Länk till annan webbplats.

Pakten innebär bland annat att alla personer som söker skydd och passerar EU:s yttre gräns utan tillstånd först ska genomgå en så kallad screening. Polisen tillsammans med Migrationsverket ansvarar för screeningförfarandet som ska utföras inom tre eller sju dagar.

Screeningen genomförs på fyra orter: Boden, Sigtuna, Mölndal och Malmö. Regionerna ansvarar för hälsokontrollen som ingår i screeningen. Screeningen påverkar också det initiala mottagandet av ensamkommande barn, se särskild rubrik längre ner på sidan.

Efter screeningen hänvisas den skyddssökande antingen till ett asylförfarande (ordinarie förfarande) eller asylgränsförfarande (snabbförfarande).

Hur ska det fungera att ansöka om internationellt skydd?, Migrationsverket Länk till annan webbplats.

Mottagandelagen

Mottagandelagen ersätter lagen om mottagande av asylsökande (LMA) från 1 oktober 2026. Migrationsverkets huvudansvar för boende och ekonomiskt bistånd (dagersättning och särskilt bidrag) till de som omfattas av lagen kvarstår.

Utgångspunkten är att alla som söker internationellt skydd och omfattas av mottagande­lagen ska bo i ett asylboende. Migrations­verket anordnar asylboende i mottagnings- och återvändande­center som finns på 11 orter. Personer som har tillfälligt skydd enligt mass­flykts­direktivet och omfattas av mottagandelagen har fortsatt rätt att ordna eget boende. De kan också fortsatt anvisas till en kommun som ska ordna boende under tiden de omfattas av mottagande­lagen.

Nya ansvarsområden för kommuner med mottagandelagen är att vid behov stå för hemtjänst, särskilda boendeformer för äldre och personer med funktionshinder samt skyddat boende enligt social­tjänst­lagen. Vid extraordinära situationer med högt mottagande kan Migrationsverket, efter att regeringen fattat beslut om antal, anvisa kommuner att ordna boende för personer som söker internationellt skydd.

En förändring i mottagandelagen är också att personer omfattas av lagen hela perioden från ansökan om internationellt skydd till beslut om folkbokföring efter uppehållstillstånd eller till de lämnat landet. Personer kan också omfattas av mottagandelagen igen om de inte längre har ett giltigt uppehållstillstånd.

Skola och hälso- och sjukvård

Kommunernas ansvar för skolgång för de barn och unga som omfattas av Mottagandelagen regleras i Skollagen. Regionernas ansvar för hälso- och sjukvård för målgruppen regleras i Hälso- och sjukvårds­lagen.

Mottagande av ensamkommande barn

Kommuner ansvarar för att boende och omsorg för ensamkommande barn både under asylprocessen och efter uppehållstillstånd. Kommuner ansvarar också för att utse företrädare för ensamkommande som söker internationellt skydd och särskilt förordnad vårdnadshavare efter uppehållstillstånd.

Mottagande av ensamkommande barn och unga

Nya bosättningslagen

Den nya bosättningslagen påverkar kommunernas uppdrag för de nyanlända som anvisas till kommunen från den 1 januari 2027. Syftet med den nya lagen är ökat inflytande för kommunerna i mottagandet, ett mer likvärdigt stöd till boende och stärkta incitament för nyanlända att bidra till sin integration.

Kommuner får under hösten förslag på det antal nyanlända som kan anvisas kommunen nästkommande år och kan önska ett högre eller lägre mottagande. Migrationsverket beslutar om slutliga kommuntal och kommunernas önskemål kan tillgodoses om det är möjligt utifrån det nationella mottagningsbehovet och kommunernas samlade önskemål.

Kommunen är skyldig att ta emot nyanlända som anvisas av Migrationsverket enligt den nya bosättningslagen. Den nyanlända har rätt till boende i kommunen under 36 månader. Rätten kan upphöra i förtid under vissa förutsättningar som regleras i lagen. Kommunen ska också erbjuda den nyanlända stöd för långsiktig etablering på bostadsmarknaden.

Personer med tillfälligt skydd kan omfattas automatiskt av nya bosättningslagen efter beslut om folkbokföring. Det gäller om de bor i ett boende som en kommun ordnat efter anvisning enligt mottagandelagen. Dessa personer ska alltså inte anvisas igen enligt bosättningslagen och ingår därför inte heller i kommuntalet.

Den äldre bosättningslagen fortsätter att gälla för personer som anvisats till kommuner innan den 1 januari 2027.

Etableringsinsatser och etablerings­ersättning

Arbetsförmedlingen har ansvar för att personer som beviljats internationellt skydd och deras anhöriga erbjuds insatser som syftar till att underlätta och påskynda deras etablering i arbets- och samhälls­livet (etableringsinsatser). Etableringsinsatser planeras inom ramen för det så kallade etableringsprogrammet i en individuell handlingsplan och deltagandet är som utgångspunkt på heltid.

Nyanlända som deltar i etableringsprogrammet får etablerings­ersättning som handläggs av Försäkringskassan. Den 1 september 2026 genomförs förändringar i etableringsersättningen som innebär att ersättningen höjs från 308 kronor till 325 kronor per dag.

Samtidigt tas bostadsersättningen och etableringstillägget bort. Etableringstillägget ersätts av ett individuellt barntillägg.

Förordning (2017:819) om ersättning till deltagare i arbets­marknads­politiska insatser, Riksdagen Länk till annan webbplats.

Tidsbegränsad SFI

En del av planeringen i etableringsprogrammet kan vara att studera på kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi). Den 1 januari 2026 började nya bestämmelser att gälla för sfi. De innebär bland annat att rätten att delta i sfi gäller i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning. Som mest kan rätten förlängas till att gälla i sex år.

Samhällsorientering

Varje kommun ska erbjuda samhällsorientering till nyanlända så snart som möjligt efter folkbokföring i kommunen. Samhällsorienteringen ska omfatta minst 100 timmar och syftar till att underlätta de nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet.

Samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Bestämmelser om innehåll och genomförande regleras i förordning. En statlig utredning från 2025 har föreslagit förändringar i samhälls­orienteringen men regeringen har inte aviserat om förändringar ska genomföras.

Kvalificering till social­försäkring

Ett krav på kvalificering till vissa bosättningsbaserade förmåner inom socialförsäkringen införs för vissa personer som folkbokförs i Sverige från den 1 januari 2027. Kvalificeringen kommer bland annat att omfatta nyanlända inom flyktingmottagandet och innebär att de inte har rätt till exempelvis bostadsbidrag, barnbidrag, föräldrapenning på grundnivå och äldreförsörjningsstöd under de första fem åren efter folkbokföring. Tid till kvalificering kan kortas om den nyanlända har löneinkomster som uppgår till en viss nivå över en viss tid.

Proposition 2025/26:136 Kvalificering till socialförsäkringen, Regeringen Länk till annan webbplats.

Statlig ersättning till kommuner och regioner

Kommuner och regioner har rätt till ersättning från staten för vissa av de kostnader de har för bland annat personer som ansöker om internationellt skydd (asyl) och personer som har fått uppehålls­tillstånd. En del av de statliga ersättningarna betalas ut utan ansökan och en del behöver kommunen ansöka om.

Ersättningarna regleras i olika förordningar och administreras av Migrationsverket. Vissa förändringar i regelverken har beslutats eller förväntas beslutas med anledning av nya eller förändrade uppdrag för kommuner och regioner.

Länsstyrelserna och information­sverige.se

Länsstyrelserna driver och deltar i planering, genomförande och uppföljning av integrationsinsatser på nationell, regional och lokal nivå. Länsstyrelserna ska medverka till att det finns beredskap hos kommunerna att ta emot nyanlända och ensamkommande barn. Arbetet sker i samverkan med kommuner, statliga myndigheter, företag, organisationer och föreningar.

Länsstyrelserna har också ansvar för informationsverige.se som är en webbplats med information om Sverige som riktar sig till asylsökande eller personer som nyligen har fått uppehållstillstånd. På webbplatsen finns också information som riktar sig till yrkesverksamma som möter asylsökande och nyanlända i sitt arbete.

Information om länsstyrelsernas integrationsuppdrag, Länsstyrelsen Länk till annan webbplats. Informationsverige.se Länk till annan webbplats.

Andra migrations­politiska föränd­ringar

En rad ytterligare förändringar är aktuella på migrationsområdet som inte innebär nya uppdrag för kommuner och regioner men som kan påverka verksamheterna på andra sätt. Det gäller till exempel utmönstring av permanenta uppehålls­tillstånd, skärpta krav för medborgarskap, anhöriginvandring och arbets­tillstånd samt frivillig återvandring. Migrations­verket uppdaterar en lista löpande om föreslagna och genomförda förändringar.

Hur har regelverket på migrationsområdet förändrats?, Migrationsverket Länk till annan webbplats.

SKR:s arbete

Vi följer förändringarna på området och ger stöd till kommuner och regioner och bevakar deras intressen. Vi har i arbetet nära dialog med kommuner och regioner på olika sätt och med de berörda statliga aktörerna. Webbsidorna kommer att uppdateras med mer information.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan