Den kommunala vuxenutbildningen (komvux) spelar en avgörande roll för att möta flera stora samhällsutmaningar. Den har betydelse för nyan­ländas etablering i samhället, för individers möjlig­het att skola om sig och för arbets­marknad­ens kompetens­försörjning.

Det är i dagsläget fler individer som studerar på komvux än i gymnasie­skolan. För kompetensförsörjningen spelar komvux en oerhört viktig roll. Till vissa yrken, som till exempel undersköterska, är det betydligt fler som utbildar sig på komvux än i gymnasie­skolan. Det finns ett stort behov på arbetsmarknaden av yrkes­utbildade på gymnasial nivå. Bland elever som läser en yrkes­utbildning på komvux har runt nio av tio ett jobb efter utbildningen.

Komvux är också den skolform som vuxna nyanlända, som är i behov av att lära sig det svenska språket, möter. På komvux finns kurser i svenska för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk (sva), liksom yrkesutbildningar som kan läsas i kombination med svenskundervisningen. Komvux har således också en stor betydelse för nyanländas möjligheter att etablera sig på den svenska arbets­marknaden.

För individer som redan är aktiva på arbetsmarknaden och vill omskola sig eller komplettera sin utbildning, i syfte att byta spår eller stärka sin ställning på arbetsmarknaden, är komvux också ett alternativ. Komvux på gymnasial nivå vänder sig främst till de per­soner som har störst behov av utbildningen, vilket bland annat inne­bär att personer som saknar en gymnasieexamen går före dem som har en examen vid ett urval. Till många av yrkesutbildningarna på komvux finns dock tillräckligt med platser för att ta emot även dem som redan är etablerade på arbetsmarknaden.

SKR:s arbete

Vi arbetar för att kommuner och regioner ska ha goda förut­sättningar att bedriva vuxenutbildning.

Vi stödjer våra medlemmar genom:

• intressebevakning gentemot departement och statliga myndig­heter
• spridning av information och goda exempel
• framtagande av faktaunderlag
• nätverk där vi regelbundet träffar medlemmar för att föra dialog om behov och framtida utmaningar.

Yrkesinriktad sfi

SKR har under hösten 2025 genomfört en samtalsserie i tre delar om snabbare etablering från studier i komvux i sfi. I samtalsserien diskuteras hur samverkan inom kommunen och mellan utbildnings­anordnare och arbetsgivare kan stärka sfi, särskilt för studerande på studieväg 1 och 2. Fokus ligger på hur språk- och yrkesinlärning kan kombi­neras för att korta vägen till arbete och bättre möta arbets­marknadens behov av kompetens. ​

Del 1: Sfi-utbildningen – hur förbereder vi bäst eleverna för arbetslivet?

Det första seminariet fokuserar på hur utbildnings­anordnare kan arbeta långsiktigt med språk- och yrkes­utvecklande utbildning. Sändningen är cirka 47 minuter lång.

Del 2: Från utbildning till arbetsliv – exempel på arbetslivs­orienterad sfi

I det andra seminariet tar vi upp exempel på hur utbildnings­anordnare kan arbeta arbetslivsorienterat med sfi. Vi får lyssna till ett par kommuner som berättar om hur de arbetar tillsammans med kommunala- och privata arbets­givare för att skapa möjligheter. Sändningen är cirka 43 och en halv minut lång.

Del 3: Struktur och reform – framtidens sfi

Under det tredje seminariet för vi samtal om nuvarande och kommande förutsättningar för att bedriva arbetslivs­orienterad sfi och diskuterar eventuella behov av reformer. Sändningen är cirka 45 minuter lång.

Reformen: Skärpta krav i komvux i sfi

Den 1 januari 2026 började nya bestämmelser att gälla för komvux i sfi. De nya bestämmelserna innebär i korthet:

• Rätten att delta i sfi gäller i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjlig­heter till förlängning. Som mest kan rätten förlängas till att gälla i sex år.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser för att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi. Handlingsplanen ska kontinuerligt följas upp och vid behov revideras.
• Den som har rätt till sfi har rätt att delta i utbildningen i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har sär­skilda skäl. En kommun som tar emot en elev från en annan kommun i sfi ska få ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
• När en person tas emot till sfi ska personens kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studie­planen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska inne­hålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen. Om eleven övergår till sfi hos en annan huvudman ska den huvudman som eleven lämnar överlämna en kopia av elevens individu­ella studieplan till den mottagande huvudmannen.
  

Ställ egna frågor om sfi-reformen

Har du frågor om sfi-reformen som du inte fått svar på från sidorna på webbplatsen? Skicka ett mejl till oss och skriv "Sfi-reformen" på ämnesraden.

Mejla din fråga

Kommunernas samarbetsrum för Skärpta krav i komvux i sfi

Vi har skapat ett samarbetsrum för reformen Skärpta krav i komvux i sfi. I samarbetsrummet kan kommuner ställa frågor till varandra, dela erfarenheter och samverka kring införandet av de nya bestämmelserna. Rummet är ett stöd för att tolka regelverket, utbyta arbetssätt och tillsammans hitta lösningar på gemensamma utmaningar.

Anmäl dig till samarbetsrummet

Kompetensförsörjning och branschsamverkan – Komvux

Det råder idag stor brist på gymnasialt yrkesutbildade. För att komvux effektivt ska kunna bidra till kompetens­försörjningen krävs en nära samverkan med branscher och arbetsgivare. Både för att säkra kvaliteten på utbildningen och för att utbildningen ska bli attraktiv att söka. SKR arbetar för att komvux i högre grad ska kunna bidra till kompetensförsörjningen lokalt, regionalt och nationellt.

Stöd för dialog och samverkan mellan kommun och näringsliv inom yrkesvux

Satsningen på yrkesvux bidrar till att fler vuxna ges möjlig­het att läsa en yrkesutbildning. Genom samverkan mellan kommun och näringsliv kan vi bredda utbudet av utbild­ningar som motsvarar hela arbetsmarknadens behov, och öka tillgången så att fler kan ta del av utbildning inom yrkesvux.

SKR har tillsammans med Svenskt Näringsliv tagit fram en checklista för att stimulera samverkan mellan kommuner och branscher gällande yrkesvux. Den är tänkt att kunna användas som ett stöd för dialog och samverkan, både för att stimulera initiativ för samverkan och för att utveckla och stärka befintlig samverkan.

Stöd för dialog och samverkan mellan kommun och näringsliv inom yrkesvux, checklista (pdf) pdf, 69 kB.

Yrkes­utbildning inom komvux

Regeringen har under många år skjutit till statsbidrag för att skapa fler platser och utbildningsvolymen har ökat kraftigt. Det finns dock hinder som SKR anser behöver hanteras för att på ett än mer effektivt sätt bidra till kompetens­försörjningen. Det handlar bland annat om hur statsbidraget är utformat, hur väl branscherna kan möta upp med APL-platser och hur elever kan lockas till olika branscher. Det finns också stora behov av att rigga stöd­insatser för elever inom komvux för att de ska klara sin utbildning.

Yrkesutbildning, kombinations­utbildning och elevstöd inom komvux

I en enkätstudie som SKR genomförde 2022 synliggörs kommunernas arbete med yrkesutbildningar inom komvux men också de hinder som finns och SKR:s förslag på lösningar.

Rapport: Yrkesutbildning, kombinationsutbildning och elevstöd inom komvux Länk till annan webbplats.

Söktrycket till yrkes­utbildningar i komvux

I promemorian ”Söktrycket till yrkesutbildningar i komvux” presenteras resultat från en enkätstudie som SKR genom­förde under våren 2023. Resultaten visar hur söktrycket till olika yrkesutbildningar i komvux såg ut under 2022 och skillnader mellan kommuner.

Söktrycket till yrkesutbildningar i komvux (pdf) pdf, 658 kB.

Informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och komvux

Riksdag och regering har beslutat om en ömsesidig uppgifts­skyldighet för Arbetsförmedlingen och komvux. Det innebär att båda parter kan utbyta relevanta uppgifter om arbetssökande som studerar på eller är i behov av att studera på komvux. Syftet är att få fler arbetssökande i studier. Reformen trädde ikraft den 1 mars 2026.

Mer information om reformen och tekniska lösningar för att utbyta information hittar du på Arbetsförmedlingens webbsida.

Informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och komvux, Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats.