Information om lagar, regler och hur ansvaret fördelas mellan kommunen, regionen och staten i mottagandet av ensamkommande barn och unga.

Att ta emot ensamkommande barn och unga är ett gemensamt ansvar mellan flera aktörer. SKR arbetar för att kommuner och regioner ska få rätt förutsättningar för ett hållbart och bra mottagande, och att de ensamkommande ska få bästa möjliga etablering i det svenska samhället.

SKR ger råd och stöd till kommuner och regioner i olika frågor med anledning av mottagandet av asylsökande och nyanlända ensamkommande barn och unga. Vi har en tät kommunikation med myndigheter och departement för att samordna insatser och föra fram SKR:s medlemmars behov och synpunkter.

Regelverk för mottagande ensamkommande barn

Information om några av de ändringar i lagstiftning och regelverk som påverkar kommunens mottagande av ensamkommande barn och unga.

Ersättningssystem

Sedan den 1 juli 2017 gäller ersättningsförordningar avseende statlig ersättning till kommuner för mottagande av ensamkommande barn och unga.

Statlig ersättningar till kommuner och regioner

Ersättning för vårdbehov motsvarande LVU

Under förutsättning att vården inleds före 18 års ålder har kommunen rätt till ersättning för kostnader för vård som ges med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Ersättning ska även lämnas för kostnader för vård när det finns ett vårdbehov på grund av sådana förhållanden som avses i 2 eller 3 § samma lag, men vården ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Rätten till ersättning gäller fram till den unge fyller 21 år.

Migrationsverket ska inte pröva socialtjänstens bedömning av vårdbehovet i de fall vården ges med stöd av socialtjänstlagen, men kommunen är skyldig att lämna de uppgifter som Migrationsverket behöver för att kunna bedöma rätten till ersättning enligt gällande förordningar.

I instruktionen till Migrationsverkets ansökningsblanketter för dessa ersättningar uppges att om vården ges med stöd av SoL ska av beslutet, ansökan eller annat underlag framgå att det finns ett vårdbehov på grund av sådana förhållanden som avses i 2 eller 3 § LVU. Kommunen måste därmed lämna tydlig information om att det är just de vårdbehov som omfattas av 3 § LVU som avses med ansökan.

SKR har i en skrivelse uppmärksammat regeringen på att regelverket innebär att kommunerna får avslag på en stor mängd ersättningsansökningar. Vi har framfört krav på ändring av ersättningsförordningarna för att säkerställa att kommunerna får ersättning för sina kostnader.

Hemställan om ändring av statlig ersättning för mottagandet av ensamkommande barn och unga (pdf) pdf, 4 MB.

Allmänt om regelverket för asylsökande och nyanlända

SKR har sammanställt en översikt av de lagar och förordningar som styr Sveriges mottagande av asylsökande och nyanlända. Här hittar du också en genomgång av ansvarsfördelningen mellan olika aktörer när det gäller asylsökande, nyanlända och de som får avslag.

Ansvarsfördelning och regelverk i mottagandet

Kommunens ansvar för ensamkommande barn

Kommunen har det yttersta ansvaret för att vuxna, barn och ungdomar som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Det gäller även ensamkommande barn.

Ankomstkommun

När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige erbjuds barnet, enligt socialtjänstlagen, ett tillfälligt boende i den kommun där barnet ger sig till känna för svensk myndighet. Detta innebär att samtliga kommuner kan bli ankomstkommuner. Det gäller dock huvudsakligen i de kommuner där Migrationsverket har kontor.

Ankomstkommunen blir enligt socialtjänstlagen barnets vistelsekommun. Ansvaret för socialtjänsten i ankomstkommunen blir därmed att utreda barnets behov av stöd och skydd, och detta ansvar är inte beroende av om vistelsen i kommunen ska bli kortare eller längre. Omfattningen av det bistånd en ankomstkommun kan ha skyldighet att ge kan dock påverkas. I normalfallet anvisar Migrationsverket barnet vidare till en så kallad anvisningskommun inom något dygn.

Kommunen är enligt 11 kap. 4 § SoL skyldig att slutföra sin påbörjade utredning, även om barnet lämnar kommunen, men i praktiken när det gäller utredningar om ensamkommande barn, avslutar ankomstkommunen sin utredning i och med att barnet anvisas till en kommun, vilken i sin tur blir ansvarig kommun för barnet och inleder utredning enligt 11 kap. 1 § SoL.

Anvisningskommun

Den 1 januari 2014 ändrades lagen om mottagande av asylsökande, LMA, så att Migrationsverket kan anvisa alla kommuner att ta emot ensamkommande barn. Sedan 1 april 2016 anvisas ensamkommande barn enligt en anvisningsmodell som innebär att varje kommun tilldelas en viss andel av det totala antalet ensamkommande barn som anvisas under året. Anvisning görs till den kommun som vid tillfället har den lägsta måluppfyllelsen av sin fastställda andel, en så kallad utjämnande anvisning. I de fall som det föreligger stark anknytning till anhöriga eller närstående i en kommun kan Migrationsverket göra en anvisning till den kommun dit barnet har anknytning, en så kallad anknytningsanvisning.

Migrationsverket anvisar barnen till en kommun som ska ordna långvarigt boende och annat stöd. Det gäller både när barnet är asylsökande och när barnet har uppehållstillstånd.

Den kommun som Migrationsverket anvisat att ordna boende ska anses som barnets vistelsekommun enligt 3 § andra stycket lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., LMA och 2 a kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Detta gäller omgående från att Migrationsverket har registrerat och meddelat anvisningen, dvs. även innan barnet har anlänt till kommunen. Det gäller oavsett hur kommunen väljer att ordna barnets boende.

Om barnet tar sig till en annan kommun är den kommunens ansvar begränsat till akuta insatser (2 a kap. 2 § SoL). Anvisningskommunen ska se till att barnet kommer tillbaka till det boende han eller hon har lämnat.

Placering av barnet i annan kommun

Anvisningskommunen får placera barnet i en annan kommun om kommunerna har ingått en överenskommelse om placeringen, placeringen sker med stöd av LVU eller med stöd av SoL i fråga om barn med motsvarande vårdbehov eller det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets vårdbehov.

• PM - Placering av ensamkommande barn i en annan kommun (pdf) pdf, 128 kB.
• Underlag för överenskommelse mellan kommuner (docx) docx, 23 kB.

Socialtjänstens ansvar

Socialtjänsten ska utreda de ensamkommande barnens behov av stöd, placeringsform och andra insatser. Ensamkommande barns behov ska utredas, och insatser ska följas upp, som för andra barn. Socialnämnden har möjlighet att få ersättning från Migrationsverket för insatser upp till 21 år.

Socialtjänsten har ansvar för att ansöka om särskilt förordnad vårdnadshavare när barnet fått uppehållstillstånd.

Anknytningsanvisningar

Migrationsverket har beslutat om en standard för anvisning av ensamkommande barn. Standard gäller från 1 juli 2019.

Jämfört med tidigare rutin innebär standarden att så kallad utjämnande anvisning, det vill säga anvisning till den kommun som för tillfället har lägst måluppfyllelse, är huvudregeln. Anknytningsanvisning, det vill säga, när anvisningen görs till en kommun beroende på att barnet uppger att det finns en anknytningsperson, utgör undantag från denna huvudregel.

I och med den nya standarden kommer anknytningsanvisning huvudsakligen endast att ske:

• när barnet kommer med medsökande (söker asyl vid samma tillfälle) eller medföljande (anhörig som gör barnet sällskap vid ansökningstillfället).
• när barnet har syskon i Sverige där syskonskapet går att verifiera, till exempel genom familjekartläggningen i syskonets asylärende.

Om barnet kommer med medsökande eller medföljande kommer Migrationsverket efter den 1 juli 2019 att vända sig till ankomstkommunen med en ny förfrågan. Inom ramen för socialtjänstens uppdrag enligt 11 kap. 1a, 2 och 3 § socialtjänstlagen (2001:453) vill Migrationsverket ta del av socialtjänstens första bedömning av anknytningspersonens intresse, möjlighet och förmåga att vara delaktig i omvårdnaden av barnet som underlag inför beslut om anvisningen. Migrationsverket har som målsättning att fatta beslut om anvisning inom en till tre dagar, varför utrymmet för ankomstkommunen att göra en bedömning utöver behovet av omedelbart skydd är begränsat.

I de fall då barnet i samband med asylansökan uppger att det har en vuxen anhörig i Sverige som inte är ett syskon, och som inte har möjlighet att följa med när barnet lämnar in sin asylansökan, kommer Migrationsverket efter 1 juli 2019 inte att göra någon anvisning på anknytning utan i stället göra en utjämnande anvisning. Socialtjänsten i anvisningskommunen ska då inom ramen för utredningen av barnets behov enligt socialtjänstlagen bedöma barnets relation till den uppgivna anknytningspersonen, och om så bedöms lämpligt skapa förutsättningar för umgänge med denne.

Skolans ansvar

Asylsökande barn har samma rätt till grundskoleutbildning som andra barn. De har bara rätt att läsa på nationellt program om utbildningen påbörjades före 18 års ålder.

• Nyanländas utbildning, Skolverket Länk till annan webbplats.
• Ensamkommandes utbildning, Skolverket Länk till annan webbplats.
• Rätten till tolk

Regionens ansvar för ensamkommande barn

Regionen ska erbjuda asylsökande barn hälso- och sjukvård samt tandvård, i samma omfattning som barn som är bosatta inom regionen.

Regionen ansvarar för att ge barnen den vård de behöver, såväl den psykiska som den fysiska. Regionen ska erbjuda hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande barn och barn som redan vid ankomsten till Sverige har uppehållstillstånd (exempelvis anknytningsbarn). Det gäller även för barn som undanhåller sig verkställighet av avvisnings- eller utvisningsbeslut.

Regionen får ersättning av staten för att ge denna vård.

Sedan 2008 är detta ansvar för barn reglerat i 5 § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera.

Asylsökande upp till 18 år

Regionen ska erbjuda vuxna asylsökande, från och med 18 år, vård som inte kan anstå, mödravård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.

Hälsoundersökning

Regionen ska erbjuda samtliga asylsökande en hälsoundersökning, om det inte är uppenbart att det inte behövs.

Syftet med hälsoundersökningen är att tidigt upptäcka akuta sjukdomar för att inte riskera den asylsökandes hälsa. Den är också viktig ur smittskyddssynpunkt.

Hälsoundersökningens upplägg

Vid en hälsoundersökning ska asylsökande:

• ha ett samtal med sjuksköterska
• provtagning enligt smittskyddsrekommendationer
• läkarbesök vid behov
• eventuellt få remittering för fortsatt vård.

Hälsoundersökning av asylsökande och andra, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Efter hälsoundersökningen

• i de flesta fall händer det ingenting efter en undersökning
• vaccinationer sköts av skola eller BVC
• eventuell remiss till primärvård eller specialist
• vid eventuell smittfarlig sjukdom ges förhållningsregler.

Myndigheters ansvarsområden för ensamkommande barn

SKR har ett väl etablerat samarbete på nationell nivå med Migrationsverket, Socialstyrelsen och länsstyrelserna samt med andra relevanta myndigheter vid behov. SKR för även en bred dialog med Regeringskansliet som syftar till både omedelbara och mer långsiktiga lösningar.

Kommuner och regioner har tillsammans med relevanta myndigheter – till exempel Migrationsverket, Socialstyrelsen, länsstyrelserna och Skolverket - ett gemensamt ansvar för mottagandet av ensamkommande barn och unga.

Socialstyrelsen

Socialtjänstens mottagande av barnen omfattas i stort sett av samma regler som andra barn och unga i behov av stöd eller skydd. Socialstyrelsen styr och vägleder socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga. På Kunskapsguiden finns mycket bra information, exempelvis Socialstyrelsens handbok för socialtjänsten gällande mottagandet av ensamkommande barn och unga.

Ensamkommande barn och unga, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.

Migrationsverket

Migrationsverket har ett huvudansvar för mottagandet av asylsökande.

Migrationsverket om ensamkommande barn och unga Länk till annan webbplats.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utövar tillsyn av verksamheten oavsett om den drivs direkt av kommun eller region eller av en enskild. Syftet med tillsynen är att upptäcka och påtala brister som kan påverka säkerheten för den enskilde, samt att kontrollera att verksamheterna uppfyller lagstadgade krav och upprätthåller en god kvalitet.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO Länk till annan webbplats.

Skolverket

Skolverket är det offentliga skolväsendets centrala förvaltningsmyndighet och riktar sig till skolors huvudmän, skolchefer, skolledare, pedagoger, elever och föräldrar.

Myndigheten har till uppgift att styra, stödja, följa upp och utvärdera kommuners och skolors arbete, med syfte att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna.

Skolverket Länk till annan webbplats.

Skolinspektionen

Skolinspektionen är den myndighet som kontrollerar att verksamheterna inom det offentliga skolväsendet följer gällande lagar och bestämmelser.

Skolinspektionen Länk till annan webbplats.

Länsstyrelserna

Länsstyrelsen har flera ansvarsområden: tillsyn över överförmyndare, rådgivande funktion samt verka för att det finns beredskap och kapacitet i kommunerna att ta emot ensamkommande barn och unga.

Länsstyrelserna Länk till annan webbplats.

Ensamkommande barn som kommer till Sverige ska få en god man utsedd av överförmyndaren. När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd ska en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare utses till barnet.

God man för ensamkommande barn

Ensamkommande barn som kommer till Sverige ska få en god man utsedd av överförmyndaren. Gode mannens uppdrag är att vara i vårdnadshavares och förmyndares ställe. Barnet bor inte hos den gode mannen, och hon eller han har inte heller försörjningsplikt.

Är du privatperson och intresserad av att bli god man? Vänd dig till din kommun.

Lista med alla kommuners adressuppgifter

God man utses inte för barn som har eller får uppehållstillstånd (TUT/PUT). I de fallen ska socialnämnden anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos tingsrätten.

Uppdraget som god man

Att vara god man för ensamkommande barn innebär att företräda barnet i både vårdnadshavares och förmyndares ställe. Det betyder att den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, såväl personliga som ekonomiska och rättsliga. Den gode mannen fungerar som en spindel i nätet och ska se till att barnet får en bra första tid i Sverige.

God man har ingen försörjningsplikt för barnet och ansvarar inte heller för den faktiska vården. Det ansvaret har familjehemmet, HVB-hemmet eller stödboendet, eller i sista hand socialsekreteraren. Samma regler gäller för de ensamkommande barnen som för placerade barn, enligt socialtjänstlagen (SoL).

Arbetsuppgifter för god man

De konkreta arbetsuppgifterna för god man är att:

• ansöka om uppehållstillstånd (om inte det offentliga biträdet redan har ansökt)
• biträda barnet vid utredning hos Migrationsverket
• biträda vid möten hos det offentliga biträdet
• söka aktuella bidrag från Migrationsverket och socialtjänsten
• se till att barnet får komma på en hälsoundersökning
• företräda barnet vid hälso-, sjuk- och tandvård
• se till att barnet får en fungerande skolgång
• delta i utvecklingssamtal i skolan
• besluta om skolresor
• förvalta barnets tillgångar, även dagersättning och andra bidrag
• kontrollera att ersättningar och bidrag kommer barnet till godo
• teckna hyreskontrakt, efter TUT/PUT
• företräda barnet vid köp av varor och tjänster
• samtycka till placering av barnets boende
• ansöka om kontaktperson eller annat bistånd hos socialtjänsten
• medverka till kontakt med föräldrar och släktingar
• företräda barnet om det utsätts för brott
• företräda barnet om det begår brott
• meddela överförmyndaren om barnet flyttar till annan kommun och om uppehållstillstånd beviljats
• redovisa uppdraget till överförmyndaren.

Kontaktperson som stöd för ensamkommande barn

I uppdraget som god man ingår inte att följa med till skolan eller till olika aktiviteter. Socialtjänsten kan besluta om en kontaktperson som hjälper barnet att ta del av olika fritidsaktiviteter om inte personal på boendet gör det. Kontaktpersonen kan också följa med på till exempel läkarbesök.

Vem kan bli god man?

God man ska uppfylla följande krav:

• vara erfaren, rättrådig och i övrigt lämplig för uppdraget (11 kap. 12 och 13§§ föräldrabalken)
• vara särskilt lämpad för arbete med barn i en utsatt situation
• ha kunskap om barns behov i olika åldrar och ha förståelse för deras situation
• ha goda kunskaper om det svenska samhället (skola, vård, myndigheters ansvar med mera)
• behärska god svenska, både skriftligen och muntligen
• vara opartisk i förhållande till myndigheter
• ha kunskap om utlänningsärenden och asylprocess.

God man och sekretess

Att någon utsetts till god man betyder inte att hon eller han omfattas av någon tystnadsplikt. Det ligger dock i uppdragets natur att den som är god man inte bör föra vidare något som barnet har berättat i förtroende eller föra vidare känslig information som kan skada barnet.

Avsaknaden av tystnadsplikt bör inte användas som skäl för att förvägra den gode mannen att ta del av information om barnet eller att vara närvarande vid till exempel förhör. Viss information utgör närmast en förutsättning för att en god man ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

När godmanskapet kan upphöra

Vid följande situationer upphör godmanskapet:

• när barnets föräldrar kommit till Sverige och kan utöva vårdnaden och förmyndarskapet
• om barnet varaktigt lämnat Sverige
• en särskilt förordnad vårdnadshavare utsetts
• det är uppenbart att god man inte behövs
• när barnet fyller 18 år.

Det är överförmyndaren som beslutar om godmanskapet ska upphöra.

Webbutbildning god man för ensamkommande barn

Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, RFS har tillsammans med SKR och andra aktörer, tagit fram en nationell grundutbildning för gode män. Utbildningen togs fram för att öka rättssäkerheten för de ensamkommande barnen och tydliggöra gode mannens uppdrag. Målgruppen är de som vill bli god man för ensamkommande barn.

Utbildning god man för ensamkommande barn, RFS

Överförmyndaren ansvarar för god man

Det är överförmyndaren eller överförmyndarnämnden i den kommun där barnet befinner sig som utser och har ansvar för god man.

Överförmyndarens uppgifter i ärenden om ensamkommande barn:

• ge barnet tillfälle att yttra sig innan god man är utsedd
• avgöra genom kontroller vem som är lämplig som god man (RPS belastningsregister, Kronofogden, socialtjänsten, referenser)
• utse god man
• se till att god man får utbildning för sitt uppdrag
• besluta om arvode för god man
• utöva tillsyn av god man
• byta god man eller besluta om att det ska upphöra.

Lagstöd

Bestämmelser om överförmyndare och gode mannens uppdrag finns i föräldrabalken och förmynderskapsförordningen, lagen om god man för ensamkommande barn, förvaltningslagen, kommunallagen med flera.

Information kring ställföreträdare för barn utan vårdnadshavare som är kvotflyktingar

Överförmyndarjuridik

Särskilt förordnad vårdnadshavare

När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd ska en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare utses till barnet.

Det är socialnämnden i den kommun där barnet vistas (oftast i den kommun där barnet har blivit folkbokförd) som ska agera för att få till stånd ett förordnande av särskild vårdnadshavare. Socialnämnden är skyldig att göra en framställning eller ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare till tingsrätten.

Den som förordnats till vårdnadshavare för barnet är vanligtvis också dess förmyndare. En vårdnadshavare ska se till att barnet får sina olika behov tillgodosedda, inklusive behov av omsorg och trygghet.

Socialnämnden utreder

Föräldrabalkens regler är tillämpliga i fråga om vem som kan utses för uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare. Den som utses ska vara lämpad att se till att barnet får omvårdnad, trygghet och en god fostran enligt 6 kap. 10 a § FB, föräldrabalken. Formuleringen knyter an till vad barn har rätt till enligt den grundläggande bestämmelsen i 6 kap. 1 § FB.

Vid valet av vårdnadshavare får hänsyn tas till bland annat barnets ålder och utveckling samt den personliga anknytningen till den tilltänkta vårdnadshavaren. Något företräde för exempelvis släktingar till barnet finns inte angivet.

Det är viktigt att den som föreslås har kunskap om vad det innebär att vara vårdnadshavare samt är lämplig för uppdraget. Det är inte nödvändigt att barnet bor tillsammans med den särskilt förordnade vårdnadshavaren.

Uppdraget

Uppdraget som särskilt förordnad vårdnadshavare skiljer sig inte nämnvärt från uppdraget som god man för ensamkommande barn och ungdomar.

Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor om barnets personliga angelägenheter. I takt med barnets stigande ålder och utveckling ska vårdnadshavaren ta allt större hänsyn till barnets egna synpunkter och önskemål.

Rätt till arvode

Enligt nu gällande bestämmelser finns inget lagstöd för att en särskilt förordnad vårdnadshavare har rätt till ersättning i den del som avser vårdnaden om denne inte har varit familjehemsförälder tidigare. Endast för den del som avser förmynderskapet finns stadgat om arvode, nämligen 12 kap. 16 § FB, föräldrabalken. Det är överförmyndaren som fattar beslut om arvode i denna del.

Tillsyn

En särskilt förordnad vårdnadshavare blir med automatik också förordnad förmyndare. En förordnad förmyndare står under överförmyndarens tillsyn. Beträffande vårdnaden har socialnämnden skyldighet att göra regelbundna personliga besök i det hem barnet är placerat.

Återflyttning av vårdnaden till föräldrarna

Om det varaktiga hindret upphör som lett till att en särskilt förordnad vårdnadshavare utsetts, kommer den biologiska föräldern finna att han eller hon enligt svensk lag inte längre är vårdnadshavare för sitt barn, till exempel om föräldern och barnet återförenas i Sverige.

• För att återfå vårdnaden måste föräldern väcka talan i tingsrätten enligt 6 kap. 10 § FB.
• Barnets bästa, enligt 6 kap. 2 a § FB, är avgörande för beslutet om föräldern ska återfå vårdnaden.

Upphörande av förordnandet

En särskilt förordnad vårdnadshavare har alltid rätt att på egen begäran bli entledigad från sitt uppdrag. Förordnandet upphör annars när barnet fyller 18 år.

Ställföreträdare för barn utan vårdnadshavare som är kvotflyktingar

Barn utan vårdnadshavare som är kvotflyktingar kommer till Sverige med ett permanent uppehållstillstånd och får därför anses ha hemvist i Sverige vid ankomsten. En särskilt förordnad vårdnadshavare ska därmed utses för detta barn.

Ett interimistiskt yrkande om att flytta över vårdnaden

Rätten kan flytta över vårdnaden till en särskilt förordnad vårdnadshavare om barnets vårdnadshavare är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden (6 kap. 8 a § föräldrabalken, FB). Frågor om ändring i vårdnaden prövas på talan av socialnämnden i den kommun som enligt 2 a kap. socialtjänstlagen ansvarar för att tillgodose barnets behov av hjälp som är ansvarig.

För att barnet ska få en ställföreträdare så fort som möjligt bör socialnämnden, i ansökan till tingsrätten, yrka att domstolen interimistiskt förordnar att vårdnaden flyttas över till en särskilt förordnad vårdnadshavare (se 6 kap. 20 § FB. Socialnämnden bör således framställa yrkandet om att flytta över vårdnaden både interimistiskt och slutligt.

Lagen om god man för ensamkommande barn ska inte tillämpas

Vi gör tolkningen att lagen om god man för ensamkommande barn, Lgeb, reglerar ställföreträdarskap för barn som kommer ensamma till Sverige och söker uppehållstillstånd och att denna lag inte ska tillämpas i fråga om ställföreträdare för barn som är kvotflyktingar (se även prop. 2004/05:136 bl.a. s. 1, s. 26-27 och s. 52-53).

Bestämmelsen i 10 § Lgeb, som reglerar frågan om ställföreträdare för barn som beviljas uppehållstillstånd, reglerar inte det fallet att ett barn först efter att uppehållstillstånd har beviljats i Sverige kommit att stå utan vårdnadshavare. Paragrafen reglerar endast vad som ska ske med ställföreträdarskapet om uppehållstillstånd beviljas till ett barn som med stöd av Lgeb dessförinnan har fått en god man förordnad (se prop. 2004/05:136 s. 53). Barn utan vårdnadshavare som är kvotflyktingar har inte haft en god man enligt Lgeb innan uppehållstillstånd beviljats och frågan om ställföreträdare har uppkommit efter beslutet om uppehållstillstånd.

En god man enligt 11 kap. 1 § FB är inte ändamålsenligt

Om en förmyndare på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan utöva förmynderskapet ska överförmyndaren förordna en god man att i förmyndarens ställe vårda den underåriges angelägenheter (11 kap. 1 § FB). Det är fråga om faktiska förhållanden som tillfälligt hindrar förmyndaren att utöva sitt förmynderskap. Med hänsyn härtill gör vi bedömningen att denna bestämmelse normalt inte kan tillämpas gällande barn som är kvotflyktingar.

En god man enligt 11 kap. 1 § FB vårdar dessutom barnets angelägenheter i förmyndarens ställe. Detta innebär att den gode mannen ska förvalta barnets tillgångar och företräda barnet i ekonomiska angelägenheter (jfr 12 kap. 1 § FB). En god man enligt 11 kap. 1 § FB saknar dock behörighet att företräda barnet i frågor av strikt personlig karaktär (jfr 12 kap. 2 § tredje stycket FB). Ett godmanskap med stöd av nyssnämnd bestämmelse är därför inte en ändamålsenlig lösning för barn som är kvotflyktingar. Godmanskap enligt 11 kap. 1 § FB är därtill tänkt att vara ett tillfälligt godmanskap under en begränsad tid.

Cirkulär 18:14, Socialnämndens anmälningsskyldighet i frågor som rör god man, förvaltare samt vissa vårdnads- och förmynderskapsfrågor Länk till annan webbplats.

Barn som avviker, misstanke om brott

Ensamkommande barn som försvinner i Sverige kan befinna sig i alla skeden av asylprocessen. De kan vara asylsökande, ha fått uppehållstillstånd eller ha fått avslag på sin asylansökan.

Länsstyrelsen i Stockholm samordnar länsstyrelsernas arbete kring ensamkommande barn som försvinner. Under 2016-2017 hade länsstyrelserna ett regeringsuppdrag att göra en nationell kartläggning och att föreslå åtgärder. Under 2018 tog länsstyrelserna fram enhetliga regionala rutiner för arbetet med ensamkommande barn som försvinner. Det metodstöd för regional samverkan som tagits fram i tidigare uppdrag ska ligga till grund för det fortsatta arbetet.

Ensamkommande barn och unga, Länsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Nationell vägledning – motverka att ensamkommande barn försvinner

Migrationsverket, Socialstyrelsen och Polismyndigheten har gemensamt tagit fram en vägledning som ska vara ett stöd för hur berörda aktörer kan arbeta för att motverka att ensamkommande barn försvinner och hur de kan agera om ett försvinnande ändå sker.

Nationell vägledning – motverka att ensamkommande barn försvinner, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.

När Migrationsverket anvisar ett barn till en kommun är den kommunen att anse som barnets vistelsekommun enligt 2 kap. 2 § SoL. Detta gäller omgående, det vill säga även innan barnet har anlänt till kommunen. Om barnet tar sig till en annan kommun är den kommunens ansvar begränsat till akuta insatser (2 a kap. 2 § SoL).

Anvisningskommunen ska se till att barnet kommer tillbaka till det boende han eller hon har lämnat. Anvisningskommunens ansvar gäller även i de fall ett barn avviker redan innan barnet har anlänt till anvisningskommunen.

Anvisningskommunens socialtjänst, överförmyndaren och polisen bör låta ärendet vara öppet tills barnet återvänder eller är återfunnet, eller åtminstone under lämplig tid efter försvinnandet. I de regionala samverkansplaner som länsstyrelsen i varje län har arbetat fram tillsammans med länets kommuner anges vanligtvis tre månader som en lämplig tid.

Att förbereda barn och unga för avslag och återvändande

Strömsunds kommun har sedan flera år arbetat aktivt med förebyggande åtgärder för asylsökande ensamkommande barn och unga som riskerar avslag på sin asylansökan. 2017-2020 drev kommunen tillsammans med Migrationsverket och länsstyrelsen Jämtland projektet Barnets bästa vid återvändande. Syftet var att förbättra förutsättningarna både för det enskilda ensamkommande barnet och för vuxna och verksamheter som möter barnet. På kommunens webbplats finns ett omfattande stöd- och kunskapsmaterial.

Barnets bästa vid återvändande, Strömsunds kommun (pdf) Länk till annan webbplats.

Misstanke om brott

Socialtjänstens särskilda ansvar för barn enligt 5 kap. 1 § SoL gäller även om ett barn vistas i landet utan tillstånd (så kallad papperslös).

En person, barn eller vuxen, kan enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen beviljas ett tillfälligt uppehållstillstånd på minst sex månader som bevisperson. Det är förundersökningsledaren som ansöker om detta. Om personen behöver återhämtning/vill ha betänketid kan förundersökningsledaren ansöka om ett tillfälligt uppehållstillstånd för 30 dagars betänketid.

Från och med den 1 augusti 2022 har även socialnämnden en möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd för betänketid, om det finns anledning att anta att utlänningen har utsatts för människohandel eller människoexploatering (se 5 kap. 15 § fjärde stycket utlänningslagen samt prop. 2021/22 s. 92 ff.). En sådan ansökan görs till Migrationsverket. Om Migrationsverket avslår ansökan får nämnden överklaga beslutet (14 kap. 4 § utlänningslagen). Socialnämnden ska även ges möjlighet att yttra sig om ett uppehållstillstånd för betänketid som nämnden ansökt om återkallas (7 kap. 7 b § utlänningslagen). Om en person beviljats ett uppehållstillstånd för betänketid är det förundersökningsledaren som ansöker om uppehållstillstånd som bevisperson samt eventuell förlängning av tillståndet.

Om socialtjänsten kommer i kontakt med en person som har varit utsatt för brott bör personen informeras om möjligheterna att få uppehållstillstånd som bevisperson samt för betänketid. Om det finns misstanke om att personen utsatts för människohandel eller människoexploatering bör nämnden, efter samråd med individen, överväga att ansöka om uppehållstillstånd för betänketid.

För bevispersoner och personer som fått uppehållstillstånd för betänketid har socialtjänsten i princip samma ansvar som för personer bosatta i kommunen. Personerna kan vara i behov av kommunens insatser för både levnadsomkostnader, stödinsatser och ett boende som kan kännas tryggt under utredningstiden. Socialtjänstens ansvar för bevispersoner gäller även under ansökningstiden. Bevispersoner och personer som fått uppehållstillstånd för betänketid ska även erbjudas hälso- och sjukvård på samma villkor som asylsökande. Barn och ungdomar ska erbjudas utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg på samma sätt som asylsökande.

En kommun har enligt 17 § Förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. rätt till ersättning för kostnader för bistånd enligt SoL, LVU och LVM.

Socialtjänsten har enligt 5 kap. 11 § SoL ansvar för att ge den som utsatts för brott och dennes närstående stöd och hjälp. Bestämmelsen innebär inte att utsatta för brott har en särställning i förhållande till andra grupper som faller under socialtjänstens ansvar. Exempel på socialtjänstens insatser kan vara ekonomiskt bistånd, stödjande samtal, kontaktperson, förmedling av kontakter med andra myndigheter och frivilligorganisationer.

Omedelbart omhändertagande enligt LVU

Huvudregeln har tidigare varit att svensk domstol bara är behörig att pröva frågor om föräldraansvar, däribland tvångsvård enligt LVU, när det gäller barn som har hemvist i Sverige. Genom ändringar i LVU får socialnämnden från och med 1 september 2019 omedelbart omhänderta barn även om svenska domstolar inte är behöriga. Syftet är att klargöra att alla barn som vistas i Sverige ska kunna skyddas enligt LVU. Lagändringarna genomförs för de situationer då åtgärder av behörig utländsk myndighet inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling, eller i de fall den fortsatta utredningen annars allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras.

• Utlänningslagen (2005:716) 5 kap, 15§, Riksdagen Länk till annan webbplats.
• Förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl,17 §, Riksdagen Länk till annan webbplats.
• Socialtjänstlagen (2001:453), 5 kap. 11 §, Riksdagen Länk till annan webbplats.