Här har vi samlat information om lagar, regler och hur ansvaret fördelas mellan kommunen, regionen och staten i mottagandet av ensamkommande barn och unga.

Att ta emot ensamkommande barn och unga är ett gemensamt ansvar mellan flera aktörer. SKR arbetar för att kommuner och regioner ska få rätt förutsättningar för ett hållbart och bra mottagande, och att de ensam­kommande ska få bästa möjliga etablering i det svenska samhället.

Vi ger råd och stöd till kommuner och regioner i olika frågor med anledning av mottagandet av asylsökande och nyanlända ensam­kommande barn och unga. Vi har en tät kommunikation med myndig­heter och departement för att samordna insatser och föra fram våra medlemmars behov och synpunkter.

EU:s migrations- och asylpakt

Sedan den 12 juni 2026 gäller EU:s migrations- och asylpakt för mottagandet av skyddssökande i EU. Riksdagen har beslutat om vissa anpassningar i svensk rätt, bland annat lagen om god man för ensamkommande barn, som träder i kraft den 12 juli 2026.

Proposition: Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt Länk till annan webbplats.

Kortfattat innebär EU:s migrations- och asylpakt att alla personer som söker skydd och passerar EU:s yttre gräns utan tillstånd först ska genomgå en så kallad screening. Screeningen ska utföras inom en viss begränsad tid, beroende på om den skyddssökande påträffas vid yttre gräns (sju dagar) eller inom territoriet (tre dagar). Det kommer att finnas screeningcentrum i fyra kommuner: Boden, Sigtuna, Mölndal och Malmö.

Efter screeningen hänvisas den skyddssökande antingen till ett asylförfarande (ordinarie förfarande) eller asylgränsförfarande (snabbförfarande).

Ensamkommande barn som påträffas vid yttre gräns eller inom landet ska alltid screenas, oavsett om de söker internationellt skydd eller inte. Under screeningen ska barnet åtföljas av en företrädare. Företrädaren ska vara den person som har utsetts till tillfällig företrädare för barnet. Över­för­myndaren i screeningkommunen är behörig att utse en tillfällig före­trädare för barnet. När barnet sedan anvisas vidare till en boende­kommun blir den kommunen ansvarig för att utse en ordinarie före­trädare för barnet.

I fråga om barn som inte ansöker om internationellt skydd bör i stället en god man enligt lagen om god man för ensam­kommande barn utses att företräda barnet.

Vi kommer att uppdatera med mer information i takt med att tillämpningen av regelverket i svensk kontext klarnar.

Kommunens ansvar för ensam­kommande barn

Kommunen har det yttersta ansvaret för att vuxna, barn och ungdomar som vistas i kommunen får de insatser som de behöver. Det gäller även ensamkommande barn.

Ankomstkommun

När ett ensamkommande barn anländer till Sverige erbjuds barnet, enligt socialtjänstlagen, ett tillfälligt boende i den kommun där barnet ger sig till känna för svensk myndighet. Detta innebär att samtliga kommuner kan bli ankomst­kommuner.

Ankomstkommunen blir enligt socialtjänstlagen barnets vistelse­kommun. Ansvaret för socialtjänsten i ankomstkommunen blir därmed att utreda barnets behov av stöd och skydd, och detta ansvar är inte beroende av om vistelsen i kommunen ska bli kortare eller längre. Omfatt­ningen av de insatser en ankomstkommun kan ha skyldighet att ge kan dock påverkas. I normalfallet anvisar Migrations­verket barnet vidare till en så kallad anvisningskommun inom några dygn.

Kommunen är enligt 29 kap. 9 § SoL skyldig att slutföra sin påbörjade utredning, även om barnet lämnar kommunen, men i praktiken när det gäller utredningar om ensamkommande barn, avslutar ankomst­kommunen sin utredning i och med att barnet anvisas till en kommun, vilken i sin tur blir ansvarig kommun för barnet och inleder utredning enligt bestämmelserna i 20 kap. SoL.

Screeningskommun

I ett första steg anvisas en screeningkommun, efter avslutad screening sker en ordinarie anvisning av en kommun som ansvarar för boende under tiden som barnets ärende om internationellt skydd handläggs.

Migrationsverket har screeningenheter i fyra kommuner (Boden, Sigtuna, Mölndal och Malmö) där ett ensamkommande barn kan ansöka om internationellt skydd (asyl) eller tillfälligt skydd. Om ett barn tar kontakt med en myndighet i någon av dessa fyra kommuner blir de barnets ankomstkommun.

Anvisningskommun

Migrationsverket kan anvisa alla kommuner att ta emot ensam­kommande barn. Ensamkommande barn anvisas enligt en anvisnings­modell som innebär att varje kommun tilldelas en viss andel av det totala antalet ensamkommande barn som anvisas under året.

Anvisning görs till den kommun som vid tillfället har den lägsta måluppfyllelsen av sin fastställda andel, en så kallad utjämnande anvisning. I de fall som det föreligger stark anknytning till anhöriga eller närstående i en kommun kan Migrationsverket göra en anvisning till den kommun dit barnet har anknytning, en så kallad anknytnings­anvisning.

Migrationsverket anvisar barnen till en kommun som ska ordna lång­varigt boende och annat stöd. Det gäller både när barnet är asyl­sökande och när barnet har uppehålls­tillstånd.

Den kommun som Migrationsverket anvisat att ordna boende ska anses som barnets vistelsekommun enligt 3 § andra stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera, förkortad LMA och 29 kap. 4 § SoL. Detta gäller omgående från att Migrationsverket har registrerat och meddelat anvisningen, dvs. även innan barnet har anlänt till kommunen. Det gäller oavsett hur kommunen väljer att ordna barnets boende.

Om barnet tar sig till en annan kommun är den kommunens ansvar begränsat till akuta insatser (29 kap. 4 § SoL). Anvisningskommunen ska se till att barnet kommer tillbaka till det boende han eller hon har lämnat.

Placering av barnet i annan kommun

Anvisnings­kommunen får placera barnet i en annan kommun om kommunerna har ingått en överenskommelse om placeringen, placeringen sker med stöd av LVU eller med stöd av SoL i fråga om barn med motsvarande vårdbehov eller det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets vårdbehov.

• PM: Placering av ensamkommande barn i en annan kommun (pdf) Länk till annan webbplats.
• Underlag för överenskommelse mellan kommuner (docx) Länk till annan webbplats.

Socialtjänstens ansvar

Socialtjänsten ska utreda de ensamkommande barnens behov av stöd, placeringsform och andra insatser. Ensamkommande barns behov ska utredas, och insatser ska följas upp, precis som för andra barn. Socialnämnden har möjlighet att få ersättning från Migrationsverket för insatser upp till 21 år.

Socialtjänsten har ansvar för att ansöka om särskilt förordnad vårdnadshavare när barnet fått uppehållstillstånd.

Anknytningsanvisningar

En utjämnande anvisning, det vill säga anvisning till den kommun som för tillfället har lägst måluppfyllelse, är huvudregeln. Anknytnings­anvisning, det vill säga, när anvisningen görs till en kommun beroende på att barnet uppger att det finns en anknytningsperson, utgör undan­tag från denna huvudregel.

Läs mer om ankomst-, screenings- och anvisningskommunens ansvar hos Migrationsverket.

Om ensamkommande barn och ungdomar – för kommuner, Migrationsverket Länk till annan webbplats.

Ersättningssystem

Den statliga ersättningen till kommuner för mottagande av ensamkommande barn och unga regleras genom ersättnings­förordningar. Det är Migrationsverket som betalar ut den statliga ersättningen.

Läs mer om vilka ersättningar som finns och hur kommunen ansöker om dessa hos Migrationsverket.

• Statlig ersättning till kommuner, Migrationsverket Länk till annan webbplats.
• Förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl, Riksdagen Länk till annan webbplats.
• Förordning (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, Riksdagen Länk till annan webbplats.

SKR har i en skrivelse till regeringen lyft att de statliga ersättningarna för mottagande av ensamkommande barn och unga inte ger kommunerna kostnadstäckning.

Hemställan om ändring av statlig ersättning för mottagandet av ensamkommande barn och unga (pdf) pdf, 4 MB.

Skolans ansvar

Asylsökande barn har samma rätt till grundskoleutbildning som andra barn. De har bara rätt att läsa på nationellt program om utbildningen påbörjades före 18 års ålder.

• Nyanländas utbildning, Skolverket Länk till annan webbplats.
• Ensamkommandes utbildning, Skolverket Länk till annan webbplats.

Regionens ansvar för ensam­kommande barn

Regionen ska erbjuda asylsökande barn hälso- och sjukvård samt tandvård, i samma omfattning som barn som är bosatta inom regionen.

Regionen ansvarar för att ge barnen den vård de behöver, såväl den psykiska som den fysiska. Regionen ska erbjuda hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande barn och barn som redan vid ankomsten till Sverige har uppehållstillstånd (exempelvis anknytningsbarn). Det gäller även för barn som undanhåller sig verkställighet av avvisnings- eller utvisningsbeslut.

Regionen får ersättning av staten för att ge denna vård.

Sedan 2008 är detta ansvar för barn reglerat i 5 § lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera.

Asylsökande upp till 18 år

Regionen ska erbjuda vuxna asylsökande, från och med 18 år, vård som inte kan anstå, mödravård, vård vid abort och preventiv­medels­rådgivning.

Hälsoundersökning

Regionen ska erbjuda samtliga asylsökande en hälsoundersökning, om det inte är uppenbart att det inte behövs.

Syftet med hälsoundersökningen är att tidigt upptäcka akuta sjuk­domar för att inte riskera den asylsökandes hälsa. Den är också viktig ur smittskyddssynpunkt.

Hälsoundersökningens upplägg

Vid en hälsoundersökning ska asylsökande:

• ha ett samtal med sjuksköterska
• provtagning enligt smittskyddsrekommendationer
• läkarbesök vid behov
• eventuellt få remittering för fortsatt vård.

Hälsoundersökning av asylsökande och andra, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Efter hälsoundersökningen

• i de flesta fall händer det ingenting efter en undersökning
• vaccinationer sköts av skola eller BVC
• eventuell remiss till primärvård eller specialist
• vid eventuell smittfarlig sjukdom ges förhållningsregler.

Allmänt om regelverk för mottag­ande av asyl­­sökande och nyanlända

SKR har sammanställt information om de lagar och förordningar som styr mottagandet av asylsökande och nyanlända.

Mottagande av asylsökande och nyanlända

Myndigheters ansvars­­områden för ensam­­kommande barn

SKR har ett väl etablerat samarbete på nationell nivå med Migrations­verket, Socialstyrelsen och länsstyrelserna samt med andra relevanta myndigheter vid behov. SKR för även en bred dialog med Regerings­kansliet som syftar till både omedelbara och mer långsiktiga lösningar.

Kommuner och regioner har tillsammans med relevanta myndigheter – till exempel Migrationsverket, Socialstyrelsen, länsstyrelserna och Skolverket – ett gemensamt ansvar för mottagandet av ensam­kommande barn och unga.

Socialstyrelsen

Socialtjänstens mottagande av barnen omfattas i stort sett av samma regler som andra barn och unga i behov av stöd eller skydd. Socialstyrelsen styr och vägleder socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga. På Kunskapsguiden finns mycket bra information, gällande mottagandet av ensamkommande barn och unga.

Ensamkommande barn och unga, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.

Migrationsverket

Migrationsverket har ett huvudansvar för mottagandet av asylsökande.

Om ensamkommande barn och ungdomar, Migrationsverket Länk till annan webbplats.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utövar tillsyn av verksamheten oavsett om den drivs direkt av kommun eller region eller av en enskild. Syftet med tillsynen är att upptäcka och påtala brister som kan påverka säkerheten för den enskilde, samt att kontrollera att verksam­heterna uppfyller lagstadgade krav och upprätthåller en god kvalitet.

Inspektionen för vård och omsorg Länk till annan webbplats.

Skolverket

Skolverket är det offentliga skolväsendets centrala förvaltnings­myndighet och riktar sig till skolors huvudmän, skolchefer, skolledare, pedagoger, elever och föräldrar.

Myndigheten har till uppgift att styra, stödja, följa upp och utvärdera kommuners och skolors arbete, med syfte att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna.

Skolverket Länk till annan webbplats.

Skolinspektionen

Skolinspektionen är den myndighet som kontrollerar att verksam­heterna inom det offentliga skolväsendet följer gällande lagar och bestämmelser.

Skolinspektionen Länk till annan webbplats.

Länsstyrelserna

Länsstyrelsen har flera ansvars­områden: tillsyn över överför­myndare, rådgivande funk­tion samt verka för att det finns bered­skap och kapa­citet i kommunerna att ta emot ensam­kommande barn och unga.

Länsstyrelserna Länk till annan webbplats.

Barn som avviker och misstanke om brott

Ensamkommande barn som försvinner i Sverige kan befinna sig i alla skeden av asylprocessen. De kan vara asylsökande, ha fått uppehållstillstånd eller ha fått avslag på sin asylansökan.

Nationell vägledning – motverka att ensam­kommande barn försvinner

Migrationsverket, Socialstyrelsen och Polismyndigheten har gemen­samt tagit fram en vägledning som ska vara ett stöd för hur berörda aktörer kan arbeta för att motverka att ensamkommande barn försvinner och hur de kan agera om ett försvinnande ändå sker.

Nationell vägledning – motverka att ensamkommande barn försvinner, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.

När Migrationsverket anvisar ett barn till en kommun är den kommunen att anse som barnets vistelsekommun enligt 29 kap. 4 § SoL. Detta gäller omgående, det vill säga även innan barnet har anlänt till kommunen. Om barnet tar sig till en annan kommun är den kommunens ansvar begränsat till akuta insatser (29 kap. 4 § SoL).

Anvisningskommunen ska se till att barnet kommer tillbaka till det boende han eller hon har lämnat. Anvisnings­kommunens ansvar gäller även i de fall ett barn avviker redan innan barnet har anlänt till anvisnings­kommunen.

Anvisningskommunens socialtjänst, överförmyndaren och polisen bör låta ärendet vara öppet tills barnet återvänder eller är återfunnet, eller åtminstone under lämplig tid efter försvinnandet.

Utvecklingsarbete för ett hållbart mottagande

Strömsunds kommun har sedan flera år arbetat aktivt med förebyggande åtgärder för asylsökande ensamkommande barn och unga som riskerar avslag på sin asylansökan, barn som försvinner och andra stärkande insatser för ett hållbart mottagande av ensamkommande barn och unga. På kommunens webbplats finns ett omfattande stöd- och kunskapsmaterial.

Ensamkommande barn som försvinner, Strömsunds kommun Länk till annan webbplats.

Misstanke om brott

Socialtjänstens särskilda ansvar för barn enligt 18 kap. SoL gäller även om ett barn vistas i landet utan tillstånd (så kallad papperslös).

En person, barn eller vuxen, kan enligt 5 kap. 15 § utlännings­lagen beviljas ett tillfälligt uppehållstillstånd på minst sex månader som bevis­person. Det är förundersökningsledaren som ansöker om detta. Om personen behöver återhämtning/vill ha betänketid kan förunder­söknings­ledaren ansöka om ett tillfälligt uppehållstillstånd för 30 dagars betänketid.

Från och med den 1 augusti 2022 har även socialnämnden en möjlig­het att ansöka om uppehållstillstånd för betänketid, om det finns anledning att anta att utlänningen har utsatts för människohandel eller människo­exploatering (se 5 kap. 15 § fjärde stycket utlänningslagen samt prop. 2021/22 s. 92 ff.). En sådan ansökan görs till Migrations­verket.

Om Migrationsverket avslår ansökan får nämnden överklaga beslutet (14 kap. 4 § utlänningslagen). Socialnämnden ska även ges möjlighet att yttra sig om ett uppehållstillstånd för betänketid som nämnden ansökt om återkallas (7 kap. 7 b § utlänningslagen). Om en person beviljats ett uppehållstillstånd för betänketid är det förunder­söknings­ledaren som ansöker om uppehållstillstånd som bevisperson samt eventuell förlängning av tillståndet.

Om socialtjänsten kommer i kontakt med en person som har varit utsatt för brott bör personen informeras om möjligheterna att få uppehålls­tillstånd som bevisperson samt för betänketid. Om det finns misstanke om att personen utsatts för människohandel eller människo­exploatering bör nämnden, efter samråd med individen, överväga att ansöka om uppehållstillstånd för betänketid.

För bevispersoner och personer som fått uppehållstillstånd för betänke­­tid har socialtjänsten i princip samma ansvar som för personer bosatta i kommunen. Personerna kan vara i behov av kommunens insatser för både levnadsomkostnader, stödinsatser och ett boende som kan kännas tryggt under utredningstiden. Socialtjänstens ansvar för bevispersoner gäller även under ansökningstiden.

Bevispersoner och personer som fått uppehållstillstånd för betänketid ska även erbjudas hälso- och sjukvård på samma villkor som asyl­sökande. Barn och ungdomar ska erbjudas utbildning, förskole­verksamhet och skolbarns­­omsorg på samma sätt som asylsökande.

En kommun har enligt 17 § förordningen (2017:193) om statlig ersätt­ning för asylsökande med flera rätt till ersättning för kostnader för bistånd enligt SoL, LVU och LVM.

Socialtjänsten har enligt 13 kap. 1 § och 18 kap. 7 § SoL ansvar för att ge den som utsatts för brott och dennes närstående stöd och hjälp. Bestämmelsen innebär inte att utsatta för brott har en särställning i förhållande till andra grupper som faller under socialtjänstens ansvar. Exempel på socialtjänstens insatser kan vara ekonomiskt bistånd, stödjande samtal, kontaktperson, förmedling av kontakter med andra myndigheter och frivilligorganisationer.

Omedelbart omhänder­tagande enligt LVU

Huvudregeln har tidigare varit att svensk domstol bara är behörig att pröva frågor om föräldraansvar, däribland tvångsvård enligt LVU, när det gäller barn som har hemvist i Sverige. Genom ändringar i LVU får socialnämnden från och med 1 september 2019 omedelbart omhänderta barn även om svenska domstolar inte är behöriga.

Syftet är att klargöra att alla barn som vistas i Sverige ska kunna skyddas enligt LVU. Lagändringarna genomförs för de situationer då åtgärder av behörig utländsk myndighet inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling, eller i de fall den fort­satta utredningen annars allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras.

• Utlänningslagen (2005:716) 5 kap, 15§, Riksdagen Länk till annan webbplats.
• Förordning (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl,17 §, Riksdagen Länk till annan webbplats.
• Socialtjänstlagen (2025:400), Riksdagen Länk till annan webbplats.