Hjälp­medel inom medicin­teknik

Medicintekniska produkter används för att påvisa, före­bygga, övervaka, behandla eller lindra en sjuk­dom samt kompen­sera en skada eller ett funktions­­hinder. De kan också användas för att under­söka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysio­logisk process samt kontrollera befruktning.

Vi har i uppdrag som medlems­organisation nationellt att intresse­bevaka pågående arbeten och samarbeta med myndig­heter. Vi samordnar nationella nätverk och då även inom området medicin­tekniska produkter och hjälpmedel.

Syftet med hjälpmedel för det dagliga livet är aktivitet, delaktighet och självständighet. För vård- och behandlingshjälpmedel innebär det att kontrollera, bibehålla eller förbättra ett medicinskt tillstånd.

Hjälpmedels­tjänsten

Hjälpmedelstjänsten är uppbyggd kring en databas som idag samlar information om fler än 450 000 hjälp­medels­­­artiklar. Tjänsten består i att:

  • sjukvårdshuvudmän kan ta del av olika typer av information om hjälpmedels­­artiklar.
  • att dokumentera information från avtal som sjukvårds­­huvudmän och hjälpmedels­­­leverantörer har tecknat med varandra om hjälpmedels­­artiklar.

Hjälpmedelstjänsten, Inera Länk till annan webbplats.

Förskrivning av hjälp­medel

Förskrivning av hjälpmedel är en hälso- och sjukvårds­­åtgärd inom habilitering, rehabilitering samt vård- och behandling. Regionerna och kommunerna inom respektive region ansvarar för att erbjuda hjälpmedel till den som är bosatt i regionen.

När medicintekniska produkter är individuellt utprovade och förskrivna till en person benämns de som hjälpmedel. De är produkter som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompe­tens för att bedöma behov av insatser, prova ut, informera, instruera och träna samt följa upp och utvärdera funktion och nytta, det vill säga förskrivnings­processen.

Eftersom hjälpmedelsförskrivning är en del av hälso- och sjuk­vården behöver den som förskriver hjälpmedel känna till och ta hänsyn till ett flertal författningar och bestämmelser bland annat patientsäkerhetslagen, patientlagen, patientdatalagen, lagen om medicintekniska produkter med flera. Hjälpmedel förskrivs av både regioner och kommuner.

Förskrivare är legitimerad hälso- och sjukvårds­­personal exempelvis:

  • arbetsterapeut
  • fysioterapeut/sjukgymnast
  • logoped
  • dietist
  • sjuksköterska
  • läkare
  • audionom
  • synpedagog.

Sjukvårdshuvudmännen har politiskt beslutat lokala regelverk som innefattar:

  • vilka medicintekniska produkter som är tillgängliga för för­skrivning
  • vilka som får förskriva dessa
  • vilka egenavgifter som patienten får betala vid lån av hjälp­medel
  • vilket utbud som är tillgängligt varierar över landet.

Samverkan mellan regioner och kommuner

Regionerna och kommunerna har ofta en långsiktigt samman­hållen samverkan i hjälpmedelsområdet. Vanliga samverkans­former är gemensam nämnd, samverkansavtal och kommunal förbund. De bygger på att alla parter har insyn och möjlighet att påverka för att sjukvårdshuvud­mannen ska kunna erbjuda hjälpmedel.

Riksavtalet för utomlänsvård har bestämmelser om vad som gäller när en person får vård utanför sin egna hemregion. Avtalet omfattar bestämmelser om när en hemregion ersätter en vård­region som förskriver och utlämnar hjälpmedel till personer med funktions­nedsättning.

Riksavtal för utomlänsvård

Hjälpmedels­chefs­nätverket

Hjälpmedelschefs­nätverket är ett av våra nationella nätverk som tillkommit efter beslut av hälso-och sjukvårds­direktörernas och socialchefernas nätverk. Nätverkets uppdrag tillsammans med oss ska ha ett hälso­främjande och förebyggande perspektiv samt intresse­bevaka på strategisk nivå.
Nätverket ska:

  • sträva efter jämlik och god hjälpmedels­försörjning samt effektiv resursanvändning
  • utveckla samverkan och göra avgränsningar
  • förbättra kontakten mellan regioner och kommuner i strategiska hjälpmedels­frågor
  • ha ett tvärsektoriellt uppdrag som innefattar både regioner och kommuner med inriktning mot hjälp­medel, välfärds­teknologi och e-hälsa
  • vara en mötesplats som ger möjlighet till erfarenhets­­utbyte och personlig stimulans.

Nätverkets framtagna material

Materialet på den här sidan förvaltas av Hjälpmedels­chefsnätverket. För frågor om material eller information använd kontakt­formuläret nedan.

Vägledningar till hjälpmedels­verksamheter kring medicin­tekniska produkter

En arbetsgrupp har på uppdrag av Hjälpmedelschefs­nätverket tagit fram fyra vägledningar som stöd kring hur man kan hantera det nya medicin­tekniska regelverket (MDR) i hjälpmedels­verksamheter.

Gruppens uppdrag är att hantera de oklarheter kring MDR som regionerna gemensamt identifierat. Vägledningarna är tänkta att ge stöd kring hur oklar­heterna kan hanteras utifrån ett hjälpmedelsperspektiv. Vägledningen om specialanpassningar är uppdaterad.

Varje hjälpmedelsverksamhet får ta ställning till hur lagstiftningen och information från myndigheter ska implementeras i verksamheten.

Övertagande av hjälpmedel vid flytt från annan region

För hantering och fakturering av personligt förskrivna hjälpmedel vid flytt mellan regioner och kommuner inom hjälpmedels­verksamheter eller motsvarande finns en instruktion och mall. Det finns också en förteckning med kontaktuppgifter.

Patientlagen ska stärka patientens ställning

Lagen ska främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patienten ska få information om de hjälpmedel som finns för personer med funktions­nedsättning. När det finns olika hjälpmedel ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar till hans eller hennes behov och till kostnader som verkar befogat för just det hjälpmedlet. Valet kan göras inom den egna regionen och den egna kommunens hjälpmedels­sortiment.

Patientlagen ger ingen möjlighet att välja hjälpmedel utanför sin hemregion.

Patientlag, Riksdagen Länk till annan webbplats.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan