Utomläns­vård

Den 11 april 2025 tog SKR:s styrelse beslut om ett nytt riksavtal för utomlänsvård. Det nya avtalet har en giltighetstid från och med 1 september 2025.

Riksavtal för utomlänsvård Länk till annan webbplats.

Riksavtal för utomlänsvård

Riksavtalet för utomlänsvård har remisshanterats i regionerna. Den största utmaningen med ett dokument som Riksavtalet för utomläns­vård är att hålla en detaljnivå som inte styr för långt in i regionernas lokala och regionala administrativa rutiner och processer men ändå ger en vägledning och riktning som underlättar samarbetet regionerna emellan.

Det övergripande omtaget som gjorts är en modernisering av texterna, och bilagestrukturen har frångåtts, vilket gör dokumentet tydligare och lättare att ta till sig. Beskrivningar av lagstiftningar och andra vägled­ningar har tagits bort eller minimerats. Intentionen har varit att det så långt som möjligt i riksavtalet bara ska finnas det som inte regleras annanstans. I de stora dragen och i riktningen är föränd­ringar inte många i sak från det tidigare avtalet.

Nyheter och förändringar

  • Vårdkontakter på distans i primärvård finns nu med. Nivåerna på ersättningen för distanskontakter hanteras fortfarande i SKR:s rekommendation om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster.
  • Nytt stycke om övernattning i samband med remiss.
  • Placering enligt lagen om stöd och service till vissa funktions­hindrade har lagts till de lagstiftningar som innebär att vård kan ges utan att ta kontakt med hem­regionen.
  • Ett lägre belopp än tidigare för att ha samråd med hem­regionen innan förskrivning av hjälpmedel. Det är nu endast beloppet som avgör om det måste vara ett samråd eller inte. Beloppet är också indexerat.
  • Tillkommit möjlighet att fakturera enligt regional prislista, och inte enligt kontraktet med en utförare. Transparens behöver finnas kring grunderna för fakturering.
  • Ny skrivning, att obetalda fakturor regioner emellan inte ska skickas till inkasso.
  • Ett nytt avsnitt kring hantering av skyddad folkbokföring och sekretes­smarkering.

I september 2025 gjordes en korrigering i definitionslistan i riksavtalet. Definitionen av kvalificerad sjukvård (distanskontakter) har kortats ned till bara den första meningen. De mer konkreta exemplen på vad som inte är kvalificerad sjukvård har tagits bort. Det har sitt ursprung i att det var olyckligt att förnyat sjukintyg stod som exempel. Det är inte korrekt då det enligt kunskapsstöd och förskrift från socialstyrelsen alltid ska göras en medicinsk bedömning innan ett intyg förnyas. Det föranledde att även de andra exemplen bedömdes bäst att ta bort, då det är det enskilda fallet som avgör hur omfattande insats/-er kontakten innehåller, även om den tillsynes ”bara” är en enklare åtgärd. Där kommer journal­föringen in för att tydliggöra kontaktens innehåll.

Du hittar den uppdaterade versionen av riksavtalet på länken överst på denna sida.

Svar på de vanligaste frågorna kommer att publiceras på webbsidan löpande, och även uppdateras vart efter behov av eventuella förtydliganden framkommer.

Svar på vanliga fråge­ställningar om riksavtalet

När behövs det att man kontrollerar att en remittent är behörig?

Det kan uppstå situationer där man kan behöva kontrollera om remittenten är behörig. Det kan till exempel vara att en utförare blir uppmärksammad av sin avtalspart om att en viss remisskrivare/aktör inte är behörig. Det kan också bli aktuellt inledningsvis vid nytt avtal eller efter indikationer i samband med avtalsuppföljning.

Hur ska kostnader för övernattning hanteras?

Regionerna har egna riktlinjer/regler kring när övernattning kan beviljas. Det är en angelägenhet mellan patienten och hemregionen.

Vad gäller vid egenremiss?

Egenremiss är inte en remiss i riksavtalets mening utan är att betrakta som en förfrågan om vård från en patient, på samma sätt som till exempel ett telefonsamtal för att boka en tid. Begreppet egenremiss förekommer inte i riksavtalet.

Gäller inte valfriheten i den öppna vården om det finns remisskrav?

Att det finns ett remisskrav innebär inte att patienten kan nekas att välja en viss region/utförare, men för att kunna tas emot och för att hemregionen ska vara skyldig att betala så behöver remisskravet vara uppfyllt. Det behöver inte vara hemregionen som skriver remissen. Det viktiga är att om patienten bedöms ha behov av att remitteras så ska en remiss skrivas. Patienten bör ges stort inflytande över valet av vårdgivare. Om remisskravet är uppfyllt så ska hem­regionen ersätta vårdregionen. Det regleras i Riksavtalet kap 4.1 tredje stycket.

Kan en patient få sluten vård i annan region?

En kan inte välja att få sluten vård i en annan region på samma sätt som en patient kan välja öppen vård. För att få sluten vård krävs remiss. Hemregionen behöver godkänna vården i förväg enligt SKR:s rekom­mendation om val­möjligheter inom hälso och sjukvården. Hemregionen kan efter patientens önskemål och efter att behovet fastställts utfärda en remiss. Ett vanligt exempel på situation där remiss kan utfärdas efter önskemål från patienten är planerad förlossningsvård i en annan region.

Hur förhåller sig riksavtalet till patientlagen vad gäller hjälpmedel?

Riksavtalet beskriver hur hjälpmedel ska hanteras när och om det blir aktuellt för en patient att få förskrivet ett hjälpmedel av en annan region än sin hemregion, till exempel i samband med patientens egna val av öppen vård eller listning, eller vid akut vård. Det står bland annat i Riksavtalet att förskrivning sker utifrån vårdregionens regelverk.

I samband med att patientlagen trädde i kraft så tydliggjordes det i lagstiftningen att den enskilde har möjligheter att välja hjälpmedel när det finns olika hjälpmedel tillgängliga inom den egna regionens och den egna kommunens hjälpmedelssortiment. Det anges i 7 kap. 2 § Patientlagen och i prop. 2013/14:106 Patientlag.

Hur ska man tänka kring de medi­cinska behoven i valet av transport­form?

Det medicinska behovet ska styra valet av transport oavsett om det är hemregionen eller vårdregionen som utför transporten. En tillitsfull dialog kring vilken transportform som svarar bäst till patientens medi­cinska behov behöver finnas. Många gånger har vårdregionen en bättre kunskap om patientens aktuella behov och medicin­ska status till exempel efter att patienten vårdats för nationell högspecialiserad vård.

Hur ska övriga resekostnader hanteras?

Övriga resekostnader, som för egene bil eller kollektivtrafik, regleras i enlighet med hemregionens resereglemente. Det är en angelägenhet mellan patienten och hemregionen.

Vad menas med att det måste vara enhetliga priser för en vårdtjänst på en och samma vårdenhet?

Ett sjukhus får exempelvis inte ta olika betalt för en och samma tjänst, på olika avdelningar, eller enbart för att patienten är en utomläns­patient. En skillnad i beloppet som man slutligen fakturerar, kan eventuellt uppstå då det för patienter inom samverkansregionen eller som omfattas av ett mellanlänsavtal kan finnas delar som det redan finns täckning för, medans det för en utomlänspatient som inte är hemmahörande i samverkansregionen eller som inte omfattas av ett mellanlänsavtal inte finns täckning för. Om ett tillägg görs utöver den regionala prislistan måste det finnas transparens i faktureringen, om vad tillägget avser. Olika sjukhus kan däremot ha olika priser för samma tjänst.

Utomlänsersättning för digitala vårdtjänster

I juni 2019 beslutade SKR:s styrelse om en ny rekommendation för gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården.

Utomlänsersättning för digitala vårdtjänster

Utomlänsersättning för hyperhidrosbehandling

För att tydliggöra vilken vård som ges och hur utomläns­ersättningarna har beräknats har SKR i samarbete med de sex samverkansregionerna för hälso- och sjukvård, tagit fram en sammanställning över ersättnings­nivåer och vårdutbud för behandling av hyperhidros med botulinum­toxin.

Ersättningsnivåer och vårdutbud för behandling av hyperhidros med botulinumtoxin, 2021 (pdf) pdf, 1 MB.

Kontaktuppgifter utomläns­remisser

Varje region har en kontakt som vidareförmedlar utomläns­remisser till privata vårdgivare, med vilken berörd vård­region har ett kontrakt som medger vård av utomläns­patient.

Region Blekinge

Region Dalarna

Region Gotland

Region Gävleborg

Region Halland

Region Jämtland Härjedalen

Region Jönköpings län

Region Kalmar län

Region Kronoberg

Region Norrbotten

Region Skåne

Region Stockholm

Region Sörmland

Region Uppsala

Region Värmland

Region Västerbotten

Region Västernorrland

Region Västmanland

Västra Götalandsregionen

Region Örebro

Region Östergötland

Sjukvårdsregionernas prislistor

De sex samverkansregionerna har prislistor samlade för sina regioner. Prislistorna finns på respektive sjukvårdsregions sida.

Norra sjukvårdsregionen

Region Västernorrland, Region Norrbotten, Region Jämtland Härjedalen och Region Västerbotten.

Prislistor Norra sjukvårdsregionen Länk till annan webbplats.

Sjukvårdsregion Mellansverige

Region Dalarna, Region Gävleborg, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Värmland, Region Västmanland och Region Örebro län.

Sjukvårdsregion Mellansverige Länk till annan webbplats.

Stockholm–Gotland

Region Stockholm och Region Gotland.

Prislistor samverkansnämnden Stockholm–Gotland Länk till annan webbplats.

Sydöstra sjukvårdsregionen

Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Östergötland.

Sydöstra sjukvårdsregionen Länk till annan webbplats.

Södra sjukvårdsregionen

Region Blekinge, Region Kronoberg, Region Skåne och Region Halland (kommunerna Halmstad, Laholm, Hylte).

Prislistor Södra sjukvårdsregionen Länk till annan webbplats.

Västra Götaland samt Halland

Västra Götalandsregionen och Region Halland (kommunerna Falkenberg, Varberg och Kungsbacka).

Samverkansnämnden Västra Sjukvårdsregionen Länk till annan webbplats.

Sammanställning av regionernas krav på remiss i öppen vård

För att få ersättning från patientens hemregion, är det nödvändigt att behandlande läkare i öppen vård och fysioterapeut/sjukgymnast vid besök av patienter från andra regioner förvissar sig om att patienterna inte omfattas av remissregler.

Regionerna kan inte införa krav på remiss inom specialiteterna barnmedicin, gynekologi och psykiatri hos privatläkare, som ger vård enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning.

Ingen region har remisskrav för fysioterapi.

Följande regioner har inte heller remisskrav för läkare: Östergötland, Kalmar, Skåne och Halland.

Regionernas remisskrav i öppen­vården

Region med uppgift om länskod

Remisskrav på läkare inom

Stockholm 01

Remisskrav gäller för LOU-upphandlade avtal inom:

  • avancerad fotkirurgi
  • centrum för cancerrehabilitering (remittent ska vara leg. läkare eller kontaktsjuksköterska) (egen regi, bedrivs av Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO)
  • gastroenterologi och hepatologi
  • kardiologi
  • vård för personer med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som konsekvens av sexuellt våld och/eller krigs-, tortyr- och migrationsrelaterade traumatiska händelser
  • specialiserad kirurgi i öppenvård
  • specialistmottagning för lymfödem (egen regi, bedrivs av SLSO)
  • Rekonstruktiv plastikkirurgi
  • Höftledsartoskopi

Remisskrav gäller till vårdgivare med avtal enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom:

  • logopedi (remittent ska vara läkare, logoped, psykolog eller sjuk­sköterska vid barnavårdscentral, särskilt boende eller inom skolhälsovård)
  • obstetriska ultraljud
  • ortopedi och handkirurgi
  • höft- och knäplastikoperationer
  • planerad specialiserad neurologisk rehabilitering
  • planerad specialiserad cancerrehabilitering
  • specialiserad rehabilitering efter vård på akutsjukhus
  • specialiserad neurologisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus
  • ryggkirurgi
  • specialiserad hudsjukvård
  • specialiserad neurologi
  • specialiserad öron-, näsa- och halssjukvård
  • barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM), dock ej:
  • tillfälligt sjuka barn som är yngre än sex månader med behov av barn- och ungdomsmedicinsk specialistkompetens
  • barn med kroniska sjukdomar och/eller funktionsnedsättning som redan går på mottagningen för ett grundtillstånd, men som insjuknar tillfälligt och där grundsjukdomen påverkar omhändertagandet av den tillfälliga sjukdomen på så vis att det finns behov av barn- och ungdomsmedicinsk specialistkompetens.

Remisskrav gäller till vårdgivare inom lagen om läkarvårdsersättning (LOL) inom:

  • hud- och könssjukdomar
  • kardiologi
  • medicinsk gastroenterologi och hepatologi
  • kirurgi
  • öron-, näsa- och halssjukvård
  • ortopedi, handkirurgi
  • neurologi

Remisskrav för neuropsykiatriska och kognitiva utredningar:
remiss får skrivas av specialistläkare inom vårdområdena psykiatri respektive barn- och ungdomspsykiatri och specialistläkare knuten till barnsjukhusens utredningsteam.

Uppsala 03

Remisskrav för psykoterapi till vårdgivare med avtal enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Remisskrav gäller även för neuropsykiatriska och kognitiva utredningar.

Sörmland 04

Remisskrav för neuropsykiatriska utredningar. Remisskrav gäller även för nationellt högspecialiserad vård för könsdysfori (utredning och behandlingar inom ramen för NHV-uppdraget).

Jönköping 06

Remisskrav gäller för LOU-upphandlade avtal inom:

- specialistvård gynekologi
- urologimottagning
- neuropsykiatriska utredningar för barn och vuxna
- psykoterapitjänster
- bedömning/behandling hud

Kronoberg 07

Remisskrav endast för neuropsykiatriska utredningar. Remissen ska utfärdas av läkare inom Specialistpsykiatrin.

Gotland 09

Remisskrav till barnmedicin för barn över 2 år. Remisskrav gäller även för neuropsykiatriska och kognitiva utredningar.

Blekinge 10

Remisskrav gäller till utredning av neuropsykiatrisk problematik i barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen och vuxenpsykiatrin samt att remissen måste godkännas av en regionfinansierad specialistmottagning inom barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri eller habilitering.

Västra Götaland 14

Remisskrav endast för neuropsykiatriska utredningar.
Remissen ska utfärdas av läkare inom barn- och
ungdomspsykiatrin eller vuxenpsykiatrin.

Värmland 17

Remisskrav endast för neuropsykiatriska utredningar för vuxna och barn.

Örebro 18

Remisskrav för skolbarns besök hos logoped vid dyslexibedömning från elevhälsan och specialistläkare. Vid språkstörning även psykologbedömning samt vid dyskalkyli även särskilt underlag.

Remisskrav gäller även för neuropsykiatriska utredningar.

Västmanland 19

Remisskrav endast för neuropsykiatriska utredningar.

Dalarna 20

Remisskrav endast till psykoterapi och neuropsykiatriska utredningar.

Gävleborg 21

Remisskrav endast för neuropsykiatriska utredningar. Remissen ska utfärdas av läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin eller vuxenpsykiatrin.

Västernorrland 22

Remisskrav endast för neuropsykiatriska utredningar.

Jämtland/

Härjedalen 23

Remisskrav för smärtbehandling av specialistläkare. Remisskrav för neuropsykiatriska utredningar.

Västerbotten 24

Remisskrav för neuropsykiatriska utredningar för vuxna. Remisskrav gäller även för barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomsklinik, hudmottagning och habiliteringscentrum.

Norrbotten 25

Remisskrav endast för neuropsykiatriska utredningar.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan