Information om målnivåer

Målnivåer för kvalitetsindikatorer är en omtvistad fråga. Här hittar du resonemang kring hur Primärvårdskvalitet har hanterat frågan.

Målnivåer

Utifrån den litteratur som finns kring för- och nackdelar med målnivåer har vi valt att inte formulera målnivåer för majoriteten av indikatorerna. Det gäller också de indikatorer som utgår från Socialstyrelsens målsatta indikatorer. Infektionsindikatorerna är ett undantag där det för vissa indikatorer finns mål satta av Strama.

Skälen till att i de flesta fall avstå från att knyta indikatorerna till målnivåer är att:

• Vårdcentralers population skiljer sig i stor utsträckning vad gäller åldersfördelning, socioekonomiska förhållanden och avstånd till sjukhus. Det är därför av större värde att jämföra sig med vårdcentraler med motsvarande population för att få en uppfattning om var man själv befinner sig.
• En uppnådd målnivå avspeglar inte alltid optimal nivå för den enskilda enheten, det kan fortfarande finnas förbättringspotential.
• Indikatorerna hämtas via automatiskt datauttag från journaler, varför varierande rutiner för registrering av koder kan få stort genomslag.

För vissa typer av indikatorer ska och kan inte målvärde eller riktning anges. Detta gäller:

• Förekomstindikatorer, alltså till exempel indikatorer som mäter hur stor andel av vårdcentralens population som har en viss sjukdom. För dessa är höga värden är inte säkert bättre än låga eller tvärtom. Syftet är kartläggning vilket är en förutsättning för analys och förbättringsarbete.
• Åtgärdsindikatorer där evidens för åtgärden finns, men att gruppen för vilken åtgärden har hög prioritet i nuläget inte går att identifiera med automatiska datauttag..
• Åtgärdsindikatorer där åtgärden rekommenderas utifrån riktlinjer och tillgänglig kunskap, men att evidens är otillräcklig/ofullständig.
  

Vid få observationer – titta på antalet!

Målnivåer är inte tillämpbart när antalet observationer är litet. Då är andelsmåttet svårt att använda och måste tolkas med försiktighet. Finns det till exempel bara en episod av en specifik infektion senaste året så är andel antibiotikabehandlade antingen 0% eller 100%, beroende på om den enda patienten fick antibiotika eller inte.

Därför behöver man alltid se efter hur många observationer som andelsmåttet bygger på (till exempel antal patienter, antal samordnad individuell plan (SIP), antal episoder av infektion) innan det går att värdera vilken betydelse som kan läggas på andelsmåttet.

Primärvårdskvalitets indikatorer är en utgångspunkt för en dialog om verksamheten och ofta behövs en fördjupad granskning. Även om antalet observationer är lågt kan det kan vara värdefullt med sådan granskning av journaler och rutiner tillsammans med en diskussion om handläggning och riktlinjer.