Fem fakta om den lokala demokratin
Valtider är demokratins högtid och ett bra tillfälle att påminna sig om varför vi har en stark lokal demokrati i Sverige, skriver Petra Svedberg.

Förtidsröstningen i 310 val till kommun- och regionfullmäktige och ett till riksdagen har pågått i ett par veckor. Vård, skola och äldreomsorg är några av de frågor som väljarna ser som allra viktigast, frågor som i första hand påverkas av valen till kommun- och regionfullmäktige. Därför kan det vara värt att lyfta några viktiga fakta om valen och den lokala demokratin i Sverige:
1. 40 000 förtroendevalda – 14 000 folkvalda
Det finns nästan 40 000 politiskt förtroendevalda Sverige, varav omkring 14 000 folkvalda som väljs direkt av invånarna till kommun- och regionfullmäktige och till riksdag.
Mer än 99 procent av de förtroendevalda finns i kommuner och regioner, de allra flesta är fritidspolitiker. Den här mandatperioden är 43,4 procent av de förtroendevalda i kommunerna kvinnor, i regionerna är det 47,5 procent.
Nästa mandatperiod kommer det vara något färre platser jämfört med nuvarande mandatperiod – det beror på att 25 kommuner minskar medan bara sex kommuner ökar antalet ledamöter i fullmäktige.
2. Vanligast att S och M styr tillsammans
Totalt finns hela 92 olika politiska konstellationer som styr kommuner och regioner i dag. Det vanligaste är att Socialdemokraterna och Moderaterna styr tillsammans.
Men det politiska landskapet ser inte likadant ut nu som i början av den här mandatperioden. Drygt 50 styren har förändrats under den här mandatperioden, vilket är betydligt fler än föregående mandatperiod.
3. Högt valdeltagande
2022 röstade 80,5 procent av de röstberättigade i kommunvalen och 80,2 procent i regionvalen. Det är ett mycket högt valdeltagande internationellt sett och i jämförelse med våra nordiska grannländer.
En anledning till att valdeltagandet är högt är att många av de frågor som är närmast väljarna hanteras av just kommuner och regioner; såsom skolan, äldreomsorgen, hälso- och sjukvården och olika stadsbyggnadsfrågor, men också nivån på skatten.
En annan anledning som ofta lyfts fram är att vi röstar till riksdagsvalet samma dag. Å andra sidan ökar röstdelningen, allt fler väljer alltså att lägga sin röst på olika partier i de olika valen. Det är ett tecken på att de som röstar sätter sig in i var och ett av de tre valen.
Samtidigt skiljer sig valdeltagandet åt mycket mellan olika grupper i befolkningen och mellan olika valdistrikt. I de större kommunerna kan det skilja mer än 50 procentenheter mellan det valdistrikt med högst respektive lägst valdeltagande.
4. Fyra folkomröstningar
Utöver val till kommunfullmäktige, regionfullmäktige och riksdag genomförs nu också fyra lokala folkomröstningar:
- Skötsel av enskilda vägar i Leksands kommun
- Vatten och avlopp i Ljungby kommun
- Skolor i Marks kommun
- Ägande av verksamhetslokaler i Tierps kommun
5. Lokala beslut ökar delaktigheten
Kommunal självstyrelse innebär att invånarna har nära till besluten och att verksamheten kan anpassas utifrån lokala och regionala förutsättningar och behov. Det är inskrivet i regeringsformen.
En stark självstyrelse och en levande lokal och regional demokrati ökar förutsättningarna för att invånarna ska känna delaktighet och ta ansvar för samhällets utveckling. Det minskar maktkoncentration och det möjliggör för verksamheter att kunna utvecklas och bli bättre.
Nya förtroendevalda behöver introduceras
Vi på SKR lanserar i mitten av oktober portalen ”Din guide som förtroendevald”, med samlade utbildningar och stöd för alla förtroendevalda för att de ska kunna ta det ansvar de fått. Men också stöd för att kunna känna sig trygg i sitt uppdrag. Att förtroendevalda får rätt stöd och förutsättningar är förstås centralt för att den lokala demokratin ska fungera.
Från SKR kommer vi efter valen också att succesivt uppdatera fakta och statistik om de nya förtroendevalda och de nya styrena i alla 310 kommuner och regioner.