Hoppa till sidans innehåll

Kollektivtrafik och persontransporter

4 av 10 motoriserade resor ska vara kollektiva år 2030. Till målet hör också en vision om att kollektivtrafiken är en grön, inkluderande grund för hållbara samhällen efter 2030.

Kollektivtrafik inom regional trafik

Regional kollektivtrafik regleras i kollektivtrafiklagen, som utgår från EU:s kollektivtrafikförordning.

Regionala kollektivtrafikmyndigheter

Här hittar du kontaktinformation till ansvarig kollektivtrafikmyndighet i respektive län.

Partnersamverkan för en bättre kollektivtrafik

SKR är med i samarbetet Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik. Övriga samarbetspartners är Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag, Svenska Taxiförbundet, Branschföreningen Tågoperatörerna och Jernhusen. Inom Partnersamverkan har en branschgemensam avtalsprocess och modellavtal tagits fram med syfte att få bättre affärsmässighet i upphandlingar.

Partnersamverkan.se Länk till annan webbplats.Handbok för attraktiv kollektivtrafik Länk till annan webbplats.

Särskilda persontransporter

Särskilda persontransporter kräver särskilt beslut eller tillstånd, alternativt genomförs under särskilda förutsättningar. På det sättet skiljer sig de särskilda persontransporterna från kollektivtrafiken, som är öppen för alla.

Färdtjänst

Färdtjänst är en transportform för dem som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand, eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. För att resa med färdtjänst behövs tillstånd, som söks hos kommunen eller den regionala kollektivtrafik­myndigheten. Lokala eller regionala reglementen kompletterar lagstiftningarna i tillståndsgivningen. Den nuvarande lagen om färdtjänst infördes 1998 och sedan dess betraktas färdtjänst huvudsakligen som en transportpolitisk fråga.

Färdtjänsthandboken Länk till annan webbplats.

Handbok för riksfärdtjänst

I Handbok i riksfärdtjänst finns kommentarer till och tolkningar av lagstiftningen som berör riksfärdtjänst. Handboken har inte uppdaterats på flera år och det kan därför finnas senare rättsfall som är mer relevanta.

Handbok i riksfärdtjänst Länk till annan webbplats.

Lagstiftning inom färdtjänsten

Kommunernas skyldigheter vad gäller färdtjänst och riksfärdtjänst regleras i lagar, förordningar och föreskrifter. Kommunerna har med stöd av dessa lagar också möjlighet att överlåta sina uppgifter till den regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet.

Lokala eller regionala reglementen kompletterar lagstiftningen i tillståndsgivningen. Det finns även skillnader i egenavgifter och ersättning.

Färdtjänst

Lagen reglerar skyldigheter och ansvar för färdtjänsten.

Lag om färdtjänst SFS 1997:736, Riksdagen Länk till annan webbplats.

Riksfärdtjänst

Lagen reglerar skyldigheter och ansvar för riksfärdtjänsten.

Lag om riksfärdtjänst SFS 1997:735, Riksdagen Länk till annan webbplats.

Förordningen föreskriver hur egenavgiften ska beräknas vid riksfärdtjänstresor.

Förordning om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst SFS 1993:1148, Riksdagen Länk till annan webbplats.

Lagen om mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst är en frivillig möjlighet för kommuner att införa ekonomiskt stöd för anskaffning och anpassning av ett motorfordon till personer med funktionsnedsättning. Lagen gäller för personer med funktionsnedsättning som har tillstånd till färdtjänst men inte har rätt till bilstöd.

Det är upp till kommunen, eller den regionala kollektivtrafikmyndigheten om kommunen har överlåtit detta, att meddela föreskrifter. Exempel på föreskrifter är

  • krav på miljöbil
  • krav på fordonets ålder
  • maxbelopp för stöd.

Det är kommunfullmäktige som fattar beslut om att mobilitetsstöd ska införas.

Om en kommun får in en ansökan om mobilitetsstöd, men inte har infört sådant stöd, bör kommunen fatta ett skriftligt avvisningsbeslut (som kan överklagas genom laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen). Som motivering kan kommunen ange att det är frivilligt för kommunerna att införa mobilitetsstöd och att kommunen ifråga inte har infört stödet. Den sökandes ansökan ska därmed avvisas.

Sjukresor till och från en vårdgivare

Regionerna som huvudmän för sjukvården har skyldighet att pröva frågor om och betala ut ersättning för sjukresor. Regionerna ansvarar endast för utbetalning av ersättningen och inte för att organisera resor. Det förekommer emellertid att regioner har egna beställningscentraler för sjukresor.

Sjukvårdshuvudmannen bestämmer själv grunderna

Sjukvårdshuvudmannen bestämmer själv grunderna för resekostnadsersättningen samt nivån på avgiften som den enskilde själv måste betala, den så kallade egenavgiften. Varje region bestämmer vilka resor som ska ersättas. Besluten grundar sig på den enskildes medicinska status.

Det finns inte några bestämmelser som reglerar hur sjukresorna måste utföras. De kan ske med ordinarie kollektivtrafik, taxi, egen bil och med lufttrafik eller fartyg. Egenavgiften påverkas i regel av val av färdsätt. Lagen om färdtjänst styr att det inte tillåtet att använda färdtjänst vid resor till och från vård och behandling. Likaså gäller för andra resor som redan bekostas av det allmänna. Anledningen till detta är att resorna har olika ansvariga huvudmän och belastar därmed olika budgetar.

Lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor, Riksdagen Länk till annan webbplats.

Skolskjuts

Skolskjuts är en förutsättning för att många barn och unga ska kunna ta sig till skolan. Kommunerna har enligt skollagen skyldighet att anordna skolskjuts för elever i grundskolan och anpassad grund- och gymnasieskola, i såväl allmän som fristående regi.

Skolskjuts sker i den ordinarie linjetrafiken eller genom särskilt anordnade skolskjutsturer. Det förekommer att skolskjuts samordnas med kollektivtrafik genom inköp av periodkort.

Skolskjuts regleras i skollagen

Kommunernas skyldigheter att anordna skolskjuts regleras i Skollagen (SFS 2010:800). I stort sett alla kommuner har ett lokalt regelverk som reglerar villkoren för skolskjuts.

Skollagen, Riksdagen Länk till annan webbplats.

Handbok med riktlinjer och tips

Även om en stor del av ansvaret för skolskjuts är reglerat enligt lag ges det också utrymme för egna överväganden och bedömningar. SKR har gett ut en skolskjutshandbok. Den innehåller regler, riktlinjer och skyldigheter samtidigt som den ger handfasta tips till dig som arbetar inom skolskjutsorganisationen. Handboken har också ett särskilt kapitel om trafiksäkerhet i samband med skolskjuts. Handboken är från 2014 och kan därmed vara inaktuell i vissa avseenden.

Skolskjutshandbok – trygga, säkra och kostnadseffektiva elevresor Länk till annan webbplats.

Nätverk för skolskjutshandläggare

Skolskjutsansvarig i kommun eller region kan kostnadsfritt bli medlem i SKR:s digitala nätverk för skolskjutshandläggare. Syftet med nätverket är att sprida kunskap och dela erfarenheter. Forumet finns i verktyget Samarbetsrum.

Fyll i intresseanmälan för att bli medlem i nätverket. Därefter återkommer vi med ytterligare information och inloggningsuppgifter.

Jag är en människa * (obligatorisk)

Läs mer på https://skr.se/dataskydd

Lagstiftning inom skolskjuts

Regler och ansvar för de särskilt anordnade skolskjutsarna.

Skolskjutsförordningen SFS 1970:340, riksdagen Länk till annan webbplats.

Kommunens ansvar för gymnasieelevernas dagliga resor till och från skolan.

Lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, Riksdagen Länk till annan webbplats.

Förordning om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor

Förordningen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor SFS 1991:1120, riksdagen Länk till annan webbplats.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan

Till toppen av sidan