Regeringen har initierat en utredning om den kommunala revisionen. Men det finns en risk att fokus hamnar ensidigt på räkenskapsrevision, skriver SKR:s Petra Svedberg.

Välfärdsbrottslighet är ett växande och allvarligt problem för kommuner och regioner. Den hotar legitimiteten i våra gemensamma välfärdssystem, finansierar kriminell verksamhet och urholkar därmed tilliten till vår demokrati.

Den kommunala revisionen spelar en central och ofta underskattad roll i arbetet mot välfärdsbrottslighet. Det visar Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) kartläggning av revisionens granskningar inom området under 2024 och 2025. Över 100 granskningar över hela landet ger en samlad bild av risker, brister och utvecklingsbehov.

Dessa granskningar görs inom verksamhetsrevisionen, inte räkenskapsrevisionen. Det är alltså inte främst kontrollen av bokföring och redovisning som står i centrum, utan granskningen av hur verksamheter styrs, genomför sitt uppdrag och följs upp.

Granskningarna visar bland annat att:

• Otillåten påverkan är ofta ett underskattat riskområde. Det kan till exempel handla om påtryckningar mot handläggare eller förtroendevalda i syfte att de ska fatta fördelaktiga beslut.
• Uppföljningen av privata utförare är i många fall otillräcklig, vilket innebär att kommuner och regioner inte fullt ut vet om avtalade krav efterlevs.
• Det råder osäkerhet kring när misstankar ska leda till polisanmälan, vilket kan skapa passivitet i organisationen. Rutiner kan finnas på papper, men inte alltid följas i praktiken – eller så är ansvarsfördelningen otydlig, så att ingen ser frågan som sin uppgift.

En vanlig missuppfattning är att revisionen pekar på fel och sedan lämnar organisationen åt sitt öde. Men kartläggningen visar motsatsen: revisionen är en aktiv kraft som driver långsiktig förbättring genom konkreta rekommendationer, som revisionen följer upp kommande år.

I kommunerna handlar rekommendationerna ofta om att ta med välfärdsbrottslighet i internkontrollen. Man bör använda riskanalyser som ett praktiskt stöd i styrningen och bli bättre på att kontrollera ekonomiskt bistånd och föreningsbidrag. Revisionen lyfter också ofta behovet av utbildning, så att chefer och handläggare känner igen tecken på välfärdsbrott och vet hur de ska hantera dem.

I regionerna betonas framför allt behovet av bättre samarbete, både mellan interna verksamheter och med andra aktörer. Det behövs också tydligare styrdokument och mer kunskap om välfärdsbrottslighet. Digitalisering och fungerande it-system lyfts fram som viktiga för att kunna upptäcka avvikelser i ett tidigt skede.

Allt detta visar att revisionen bör betraktas som en strategisk partner i arbetet mot välfärdsbrottslighet. Genom att granska styrning, kontroll och risker i hela organisationen skapar revisionen den helhetsbild som annars saknas.

I både kommuner och regioner uttrycker medarbetare att de vill göra rätt men att de ibland saknar stöd, tid och tydliga rutiner. Revisionens rekommendationer pekar på just dessa behov och kan därmed bidra till att skapa trygghet för dem som står i frontlinjen, exempelvis chefer och handläggare inom vård och omsorg.

Välfärdsbrottsligheten växer i skuggorna. Den kommunala revisionen är en av få aktörer som konsekvent riktar ljuset dit. Ingen kommun eller region är fri från utsatthet. Därför är det viktigt att dra nytta av den information om brister som revisionens granskningar lyfter fram.

Följaktligen behöver revisionen ges tillräckliga resurser, mandat och uppmärksamhet för att fortsätta vara den kraft som ser, varnar och driver förändring.

Regeringen har nyligen initierat en utredning om den kommunala revisionen, vilket är positivt. Samtidigt finns en risk att fokus hamnar ensidigt på räkenskapsrevisionen och att verksamhetsrevisionen hamnar i skymundan.

SKR välkomnar därför utredningen och ser fram emot förslag som tydligt stärker och utvecklar verksamhetsrevisionen. En sådan inriktning kan ge ökad nytta för kommuner och regioner och bidra till att de kan möta de krav och utmaningar som en föränderlig omvärld ställer.

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 24 april 2026 Länk till annan webbplats.