Hoppa till sidans innehåll


Aktivitetskravet – enda rimliga delen av bidragsreformen

Bra att regeringen hörsammat kommunernas krav för ett fungerande aktivitetskrav. Däremot lägger man fram andra bekymmersamma förslag som riskerar skapa bidragsberoende.

Anders Henriksson, ordförande SKR

Anders Henriksson

SKR är försiktigt positiva, men inte helt nöjda till regeringens besked om finansiering av aktivitetskravet, som gavs vid en pressträff om bidragsreformen i dag. Att kommunerna får en roll i att ta fler till jobb är en stor vinst, som vi länge arbetat för.

– Det är bra att regeringen verkar ha lyssnat på kommunernas krav på bättre utformat förslag om aktivitetskrav. Nu vill vi prata om hur vi gör detta så bra som möjligt. Vi ser fram emot att räta ut frågetecken om finansiering och utformning, säger Anders Henriksson, ordförande för SKR.

Kvalificering till socialförsäkringarna och bidragstak leder fel

Regeringens bidragsreform innehåller också ett bidragstak och kvalificering till socialförsäkringar.

– Vad gäller förslaget om kvalificering och bidragstak är vi bekymrade. Risken är överhängande för inlåsning i bidrag, ökat utanförskap och att barn kommer i kläm, säger Anders Henriksson.

Kommunerna kommer få ökade kostnader inom ekonomiskt bistånd när barnbidrag och bostadsbidrag försvinner. Ska detta genomföras behöver regeringen kompensera kommunerna fullt ut.

Regeringen har i dag presenterat ett antal ytterligare förslag som kommer ha stor påverkan på kommunernas ekonomiska bistånd, men exakt hur går inte, med dagens besked, att säga.

SKR:s och kommunernas krav på en framgångsrik aktivitetskravsreform

  1. Att insatserna som ges inom ramen för aktivitetskravet är kunskapsbaserade och leder bidragsmottagare hela vägen till ett arbete genom att likna ett ordinarie jobb. Insatserna ska vara individanpassade, intensiva och sammanhållna.
  2. Arbetsro för individer och kommuner att genomföra aktivitetskravsinsatser utan avbrott för andra statliga insatser och med ett välfungerande samspel med Arbetsförmedlingens insatser.
  3. Digital informationsöverföring mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna för att kunna fatta korrekta och snabba beslut.
  4. Att föräldrar som kan vara föremål för insatser inom aktivitetskravet har rätt till förskola på heltid.
  5. Tillit till kommunernas bedömningar av vilka individer som bör omfattas av aktivitetskrav och i vilken omfattning.
  6. För kvalitet och likvärdighet över landet krävs full finansiering till kommunerna samt stöd för implementering och uppföljning av reformen.

Sakkunnig

Ulrica Runemar
Utredare

Publiceringsinformation