Omställningen till nära vård, med flera huvudmän, olika förutsättningar i olika delar av landet, många professioner, andra aktörer och där varje patientmöte är unikt, innebär att driva förändring i ett komplext system. Här har vi samlat en del av den teoribildning som finns kring omställnings­processer i komplexa system. Här hittar du också kunskap från regioners och kommuners omställnings­arbete och forskning inom nära vård.

Förändrings­processer i kom­plexa system

Den programteori som SKR byggt sitt omställningsstöd på utgår från den kunskap som finns om komplexa systems förändringsprocesser. Med kunskap om system och med stöd i såväl tjänsteforskningen som forskningen kring komplexa system kan omställningsprocessen delas upp i olika faser.

Förenklat kan man beskriva dessa faser så här:

1. Varför och riktning

I den här fasen läggs grunden för en långsiktig omställning genom att formulera ett gemensamt varför, en tydlig målbild och de fokus­förflyttningar som krävs för att nå målet. Det handlar om att skapa en gemensam förståelse för behovet av förändring och vilket mål man strävar mot.

I omställningen till nära vård har riksdagen fattat beslut om en övergripande målbild, tillsammans har kommuner och regioner tagit fram länsgemensamma målbilder och handlingsplaner som utgör en viktig utgångspunkt för att etablera ett gemensamt systemledarskap.

För att skapa en rörelse som driver mot målbilden är det viktigt att tydliggöra de fokusförflyttningar som krävs. På så sätt kan varje beslut som fattas bidra till att steg tas mot målet. Man kan se det som att ställa in kompassnålen för att röra sig i rätt riktning mot målet. I omställningen till Nära vård finns fyra tydliga fokusförflyttningar. Att alltid utgår från personens fokus är grunden och de andra riktningarna är att vården ska bli mer sammanhållen, mer samskapad och mer proaktiv.

Detta är ett avgörande steg för att lyckas med en komplex systemomställning – det tar tid och kräver en bred och inkluderande process. Inom offentlig verksamhet innebär det att såväl den politiska som den professionella nivån behöver vara involverade för att skapa legitimitet, förankring och drivkraft i förändringsarbetet.

2. Göra, lära och bredda

I den här fasen handlar det om att omsätta riktningen i praktiken genom att testa olika arbetssätt som ligger i linje med fokusförflyttningarna och leder till det gemensamma målet. Fokus ligger på lärande: att våga pröva, vara beredd att misslyckas och ta vara på det som fungerar.

I omställningen till nära vård utvecklas personcentrerade arbetssätt som gör konkret skillnad i människors vardag – ofta med särskilt fokus på samverkan kring målgrupper som barn och unga, eller äldre. Många av dessa arbetssätt har fått god spridning, men mycket arbete återstår för att uppnå en bred och varaktig förändring i hela systemet.

3. Befästa

I denna fas vidareutvecklas styrning och ledning för att långsiktigt säkra den nya riktningen. Det handlar om att skapa strukturer som gör att arbetssätten inte bara blir tillfälliga initiativ, utan en integrerad del av det ordinarie systemet.

I omställningen till nära vård ser vi exempelvis hur systemledningar etableras mellan kommuner och regioner, hur nya uppdragsbeskrivningar och ersättningsmodeller utvecklas, och hur gemensamma viljeinriktningar tar form.

Ett konkret exempel är arbetet med sammanhållen planering på 1177 – en digital vy som visar den dokumenterade överenskommelsen mellan invånare och vårdgivare (tidigare kallat patientkontrakt). Detta är ett sätt att befästa det personcentrerade arbetssättet i praktiken och säkerställa att det blir en del av det vardagliga mötet med invånaren.

4. Ständigt förbättra

I denna fas kan man säga att själva omställningsprocessen till stor del är genomförd. Systemet präglas nu i huvudsak av de värden som nära vård står för: en personcentrerad, proaktiv, sammanhållen och samskapad hälso- och sjukvård och omsorg. Men arbetet tar inte slut – och det är som det ska vara. Ett komplext system är dynamiskt och behöver ständigt förbättras och anpassas i takt med nya behov, insikter och förutsättningar.

Samtidigt är det viktigt att förstå att omställningen inte sker linjärt. Ofta befinner sig olika delar av systemet i olika faser parallellt. Fas 1 – att tydliggöra varför, mål och fokusförflyttningar – behöver finnas med genom hela processen. I omställning av komplexa system är det avgörande att skapa mötesplatser för dialog, erfarenhetsutbyte och lärande.

Vill du läsa mer?

• Att driva omställningen till Nära vård, SKR, 2020 Länk till annan webbplats.
• Effektiv styrning – se de gratisskrifter som finns Länk till annan webbplats.

• Practical Guide: Large-Scale Change, NHS England, 2018
• Att utöva systemledarskap för Nära vård, Experio Lab, Samhällsnytta AB, SKR, 2024
• Peter Senge The fifth discipline, Nicholas Brealey Publishing, 2010
• Lennart Wittberg, ”Systemsyn i praktiken – Om att se och förstå komplexitet”, Whip Media, 2023
• Susanna Alexius, ”Att leda komplexa uppdrag”, Idealistas förlag, 2021.

Forskning och utbildning

Forskningen måste ges hög prioritet i omställningen till Nära vård. I Proposition ”2024/25:60 – Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta” framhålls att omställningen medför särskilda behov av forsknings- och utvecklingsarbete, många gånger tvärvetenskapliga. Vidare lyfts behovet av forskning om själva omställningen, samt hur vårdorganisation, styrning och ledning bäst stödjer samordning för personer med komplexa behov.

Forskningen har en nyckelroll för att driva omställningen framåt. Omställningen ställer samtidigt nya krav på forskningen, dess ansatser, metoder och förmåga till nyttiggörande. Forskningsförutsättningarna inom Nära vård behöver också väsentligt förbättras.

Sakkunnigutlåtande om forskningens nyckelroll i omställningen till Nära vård

Under 2024-2025 samverkar program Nära vård på SKR med en grupp forskare som bistår programmet med sin sakkunskap inom forskning. I ett sakkunnigutlåtande om forskningens nyckelroll i omställningen till Nära vård lyfter de fram sju rekommendationer om strategiska satsningar framåt:

1. Prioritera utlysningar som specifikt adresserar omställningens riktningsförändringar, till exempel proaktiv och hälsofrämjande forskning och forskning om personcentrerad vård. Nära vård behöver ses som ett eget forskningsområde med fokus på den genomgripande transformationen av hela systemet för hälso- och sjukvård och omsorg.
2. Stärk den kommunala och regionala primärvårdens forskningsförutsättningar, särskilt den allmänmedicinska forskningen har länge varit underfinansierad. Här behövs infrastruktursatsningar för en långsiktig forskningsverksamhet, som forskarskolor på nationell och regional nivå.
3. Stimulera forskning om ledning och styrning i komplexa system, samt ledarskap i praktik inom ramen för forskningsområdet Nära vård.
   
4. Möjliggör tvärvetenskaplig och organisationsöverskridande klinisk forskning genom att anpassa utlysningar av forskningsmedel och granskningsgrupper efter kunskapsbehovet inom Nära vård.
   
5. Främja metodologisk mångfald i forskningen – både kvantitativa och kvalitativa metoder behövs. Granskningsgrupper måste ha rätt kompetens och det behövs en mer utvecklad struktur för delning av data.
6. Satsa på forskning och utveckling med samskapande och innovativ design, och hur dessa metoder kan anpassas efter olika patienters behov, förmågor och preferenser. Här behövs satsningar för en långsiktigt och hållbar kunskapsutveckling.
   
7. Avsätt forskningsmedel för att utveckla den nära vårdens teoretiska och forskningsmässiga grund. Det handlar bland annat om att möjliggöra forskning om hur de olika synsätten på hälsa tar sig uttryck i vården, och hur det eventuellt påverkar omställningsarbetet.

Sakkunnigutlåtande: Forskningens nyckelroll i omställningen till Nära vård Länk till annan webbplats.

Forskarskolor Nära vård

I Sverige finns för närvarande fyra forskarskolor med inriktning på Nära vård. Dessa forskarskolor samarbetar redan på flera sätt, bland annat genom kursutbyte och gemensamma seminarier. För att ytterligare stärka samverkan har ett nätverk bildats: det interdisciplinära och interprofessionella nätverket för personcentrerad och Nära vård i Sverige, The Swedish Interdisciplinary and Interprofessional Network in Person‑centred and Integrated Care (SINIC).

Nätverket SINIC har beviljats finansiering från Forte genom utlysningen Nätverksbidrag 2024 för perioden 2025–2027. Detta ger möjligheter till gemensamma nätverksmöten, seminarier och forskningsutveckling med över 50 doktorander och deras handledare från flera olika discipliner. Den första nätverksträffen planeras att äga rum i Linköping i november 2025.

De fyra forskarskolorna är:

• Forskarskolan Nära vård vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Region Norrbotten, som invigdes 2023 och har idag åtta doktorander. Forskarskolan fokuserar på olika aspekter av nära vård med tvärvetenskapligt perspektiv.
• Forskarskolan Nära vård med Örebro universitet, Högskolan Dalarna, Jönköping University och Linköpings universitet. Här erbjuds doktorandutbildning inom områden som personcentrering, samskapande, e‑hälsa, välfärdsteknik och processer för förändring inom vården.
• Forskarskolan Nära vård i Sydöstra sjukvårdsregionen, utgångspunkt Linköpings universitet, som erbjuder seminarier, internat och årligen antagna doktorander i nära vård-relaterade projekt.
• SHIFT CARE (Swedish researcH school in Integrated CARE for Future Teachers), ett nationellt samarbete mellan Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst. SHIFT CARE finansieras av Vetenskapsrådet med 37 miljoner kronor för fem år och omfattar cirka 40 doktorander med fokus på integrerad och personcentrerad vård.

Forskar­skolorna kombinerar akademisk utbildning med nära samarbete med regioner och kommuner, och tar sikte på att utveckla kunskap och metoder för att stödja den pågående omställningen till en mer personcentrerad och sammanhållen nära vård.

Nätverket SINIC planerar årliga möten och seminarier för att främja tvärvetenskapligt samarbete, erfarenhetsutbyte och karriärutveckling för juniora forskare inom området. Nätverket inkluderar doktorander, handledare och forskare från flera olika disciplinära och professionella bakgrunder, vilket är avgörande för att hantera de komplexa utmaningar som nära vård innebär.

Centrum för person­centrerad vård (GPCC)

Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet är ett nationellt tvärvetenskapligt forskningscentrum som samarbetar med bland annat Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och olika patientorganisationer. Forskningen vid GPCC stödjer omställningen av personcentrerad vård från teori till praktik.

GPCC har utvecklat utbildningsmaterial och kurser för att främja implementeringen av personcentrerad vård. Ett exempel är onlineutbildningen "Med människa", som är ett gratis verktyg för utbildning i och implementering av personcentrerad vård för alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården samt omsorg. Utbildningen genomförs i grupper om fyra till sex personer med mixade kompetenser och omfattar tio tillfällen om 50 minuter vardera. Den fokuserar på tre moduler: partnerskap, patientberättelse och dokumentation. Utbildningen har utvärderats av forskare på GPCC och finns översatt till engelska, med översättningar till bland annat franska och portugisiska på gång.

För mer information om GPCC:s utbildningar och kurser, besök deras officiella webbplats:

Centrum för personcentrerad vård Länk till annan webbplats.