En väl fungerande nationell digital infrastruktur för hälso- och sjukvården är nödvändig för att lyckas med den pågående omställningen. SKR och Sveriges regioner har tagit fram en 10-punktslista på områden som behöver uppfyllas.

Insatser för effektiv digital infrastruktur 10-punktslistan

10-punktslistan beskriver de områden och insatser som Sveriges 21 regioner gemensamt bedömer behöver genomföras för att skapa en effektiv nationell digital infrastruktur för svensk hälso- och sjukvård. Listan omfattar områden där regionerna ser behov av insatser från statens sida, såväl som insatser som bör lösas i samverkan mellan staten och huvudmännen.

Regionernas utgångspunkt är att utvecklingen och införandet av nationell digital infrastruktur ska bygga på en gemensam målbild mellan staten och huvudmännen. Det behövs tydlighet kring ansvarsfördelning och former för samverkan, och utvecklingen bör ta sin utgångspunkt i den infrastruktur som redan finns.

1. Färdplan för utveckling och införande av nationella tjänster

Sverige behöver en nationell färdplan för prioriteringar av nationella digitala e-hälsotjänster med möjlig integration av nya vårdinformationssystem och anslutning till nationell läkemedelslista. Planen behöver ge förutsägbarhet vad gäller att upprätta riktlinjer och vägledning samt kravställning på användning av standarder, koder och begrepp, etc.

• Regeringen och regionerna bör gemensamt utforma och besluta om en nationell färdplan för utveckling och införande av nationella tjänster samt användning av standarder och begrepp. Några exempel:
• Regeringen behöver säkerställa att samtliga myndigheter ansluter sig till Säker digital kommunikation (SDK). Detta så att känslig och sekretessklassad information såsom vårdplaner, bedömningar eller beslut kan utbytas mellan kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra offentliga aktörer på ett säkert sätt.
• Regeringen och regionerna bör säkerställa utformningen av en nationell ombudstjänst, vilket behövs för att förenkla vardagen för människor i hela Sverige. De digitala fullmakterna behöver kunna användas i hela samhället, bland annat inom vård och omsorg, utbildningssektorn, för företag och privatpersoner.

2. Lagstiftning som möjliggör interoperabilitet

Sverige behöver regelverk som möjliggör effektiv och säker informationsdelning och interoperabilitet mellan olika system, aktörer och huvudmän (såväl kommuner och regioner som privata vårdgivare).

Regeringen bör:

• Pröva, utveckla och införa nya arbetssätt för att uppnå en mer dynamisk regelutveckling för att möta den snabba teknikutvecklingen.
• Se över befintlig lagstiftning för att kravställa alla vårdgivare att tillgängliggöra hälso- och patientdata.

3. Nationellt ramverk och standarder

Sverige behöver fortsatt utveckling av nationella ramverk, standarder och tjänster. Detta för att möjliggöra säkert informationsutbyte i hela vårdkedjan. För att få full effekt av de nationella tjänsterna behöver alla ingående parter anamma ramverket, vilket innebär att vissa av dessa behöver vara obligatoriska.

Regeringen och regionerna behöver säkerställa stärkt nationell styrning av standarder, arkitektur och terminologi för tillgängliggörande och delning av data. En gemensam nationell styrning som utgår från lokala förutsättningar och behov hos vårdgivare och huvudmän. De nationella standarder och arkitekturer som föreslås måste även inkludera säkerhetsbehovet.

4. Handlingskraft i användning av molntjänster

Vårdgivare i Sverige vill och ska använda världsledande teknologier. Det är dock oklart hur molntjänster kan nyttjas, vilket leder till osäkerhet i användningen. Detta hindrar digitaliseringens och vårdens utveckling.

Regeringen och regionerna behöver tillsammans skapa en övergripande strategi och inriktning för hur molntjänster i vården kan användas. I detta bör inbegripas ett juridiskt stöd för att tillämpa vid förflyttning till molnet.

5. Transformation och nya vårdprocesser

Sverige behöver en systematisk spridning och användning av nya arbetssätt och koncept för vårdprocesser.

Regeringen och regionerna bör ge Partnerskapet för kunskapsstyrning i uppdrag och resurser att inkludera beskrivning av digitala arbetsprocesser i nationella riktlinjer, kunskapsstöd och behandlingsrekommendationer.

6. Behörighet och identitet

Sverige behöver en identitets- och behörighetsfederation där offentliga aktörer inom stat, region och kommun, såväl som privata aktörer inom det offentliga uppdraget ingår.

Regeringen och regionerna bör säkerställa att:

• Utformningen av en nationell identitets- och behörighetsfederation genomförs.
• Federationen omfattar hela den offentliga förvaltningen inklusive privata utförare samt system-till-system-kommunikation.

7. Hälsodata och AI för verksamhetsutveckling, forskning och krisberedskap

Sverige behöver effektivt kunna dela och nyttja hälsodata nationellt och inom EU. Detta baserat på en avsiktsförklaring mellan staten och huvudmännen för nationell och regional hantering, infrastruktur och förvaltning av hälsodata. Sverige behöver även en strategi som skapar förutsättningar för vidareutveckling och en bredare användning av AI-baserade stöd i vården.

Regeringen och regioner behöver säkerställa att:

• Hälsodata kan användas för flera syften och behov (primär- och sekundäranvändning) samt struktureras enhetligt för att uppnå fria flöden och en kostnadseffektiv och hög automatisering.
• Det finns tillgång till stora mängder kvalitetssäkrad data för utveckling av AI-baserade stöd.
• Hänsyn tas till regionernas datauttagskapacitet och förutsättningar som förmedlare av data i förhållande till nationellt kravställande på datautlämning.
• Tydliggörs vilka kunskapskällor och moduleringsmetoder som kliniska beslutsstöd ska baseras på.

8. Cybersäkerhet och attacker

Den nationella säkerhetsstrategin och cybersäkerhetsstrategin behöver uppdateras och kompletteras för att motverka skadliga intrång och skydda patientdata och funktionalitet i den nationella infrastrukturen.

Regeringen bör ge regioner och kommuner ett behovsanpassat stöd gällande cybersäkerhet. Därtill uppdatera nuvarande säkerhetsstrategi och cybersäkerhetsstrategi samt komplettera med:

• Sammanhållen kravbild som hanterar alla lagar, t.ex. NIS, GDPR och Patientdatalagen.
• Gemensamma säkerhetstjänster (SOC) för att bättre skydda samtliga regioner och kommuners informationssystem och data från cyberattacker och andra säkerhetsincidenter.

9. Nationell utbudstjänst och samtyckestjänst

Sverige behöver en nationell tjänst där invånare och medarbetare i vården kan få en överblick över vårdtjänsteutbudet i landet. Tjänsten behövs för att effektivt hitta rätt i vården samt kunna producera och konsumera vårdutbud nationellt och regionalt. Sverige behöver även en nationell samtyckestjänst så att patienten/brukaren kan överblicka och hantera sina samtycken.

Regeringen och regionerna behöver säkerställa att utbuds- respektive samtyckestjänst, med strukturerad information, tas fram och förvaltas nationellt.

10. Digital mognad och kompetens

Sverige behöver en digitalt mogen hälso- och sjukvård. För att åstadkomma en förändring behöver medarbetare och ledning ha rätt förutsättningar och kompetens för att kunna utveckla nya arbetssätt och bidra till innovation.

Regeringen bör ge utbildningsväsendet i uppdrag och resurser att:

• Prioritera området digitalisering i grundutbildningar för vårdyrken.
• Öka intresset och utbildningsmöjligheter inom e-hälsa, hälsodata och AI, t.ex. för systemvetare, informatiker, arkitekter och inom informationssäkerhet.

Standardisering, informatik

Att använda standarder och gemensam struktur i vårdinformationssystemen är en förutsättning för att information som används i olika system ska fungera effektivt tillsammans. Rätt information för rätt person vid rätt tillfälle skapar nytta för både patienter och verksamhet, så kallad interoperabilitet.

Pågående arbete

Det pågår många aktiviteter i Sverige inom områden som rör arkitektur, informatik och interoperabilitet inom myndigheter, regioner, kommuner och inom ramen för nationell samverkan. SKR arbetar på flera sätt med att stödja utvecklingen för en framtidssäkrad informationsmiljö där olika informationssystem och digitala lösningar ska kunna kommunicera med varandra. Det bidrar till ordning och reda i vårdsystemen, vilket i sin tur ger en bättre arbetsmiljö för personalen och en säkrare vård och omsorg för patienten.

Strukturerad vårdinformation – en del av nationellt system för kunskapsstyrning

För den fortsatta utvecklingen av e-hälsa är det viktigt att få ordning på användningen av begrepp, termer, kodverk, klassifikationer, informationsstruktur, modeller och standarder inom hälso- och sjukvården. Detta är en förutsättning för att informationen ska kunna återanvändas i olika syften, utan att förlora sitt sammanhang eller sin betydelse. Det är också en förutsättning för att uppgifter ska kunna föras över mellan system och tolkas på samma sätt oavsett i vilket system de hamnar.

Den nationella samverkansgruppen för strukturerad vårdinformation etablerades 2019 för att möjliggöra en regiongemensam samverkan på området och är nu en del av nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Samverkansgruppens uppdrag är att samordna regionernas arbete för en mer enhetlig informationsstruktur inom och över system- och vårdgivargränser.

Nationell samverkansgrupp strukturerad vårdinformation, Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Länk till annan webbplats.

Effektiv informationsförsörjning till nationella kvalitetsregister

Ett arbete med att ta fram en effektivare informationsförsörjning mellan vårdinformationssystem och nationella kvalitetsregister pågår. Stödfunktionen för nationella kvalitetsregister på SKR samordnar genomförandeprojekt för automatiserad informationsförsörjning, via Ineras tjänst för automatiserad informationsutlämning.

Arbetet syftar till att minska den administrativa belastningen på hälso- och sjukvårdens medarbetare, men även till att bidra till en sammanhållen, kostnadseffektiv och långsiktigt hållbar utveckling, drift och förvaltning, både på regional och nationell nivå.

Automatiserad informationsförsörjning till nationella kvalitetsregister, Kunskapsstyrning hälso-och sjukvård Länk till annan webbplats.

Samtliga regioner är anslutna till den nationella tjänsten Stöd och behandling via 1177 Vårdguiden på Inera. Tjänsten kan erbjudas av alla vårdgivare i regionens regi samt privata vårdgivare som regionen har avtal med. I tjänsten kan vårdgivaren på ett säkert sätt ge stöd, behandlingar och utbildningar till invånare via internet, enskilt eller som ett komplement till annan behandling.

Nätverk för egenmonitorering regioner

Kompetensforum egenmonitorering är ett nätverk som riktar sig till dig som arbetar med att planera, förbereda och införa digitala tjänster för egenmonitorering i regionen. Här möter du kollegor i regionerna för erfarenhetsutbyten, samverkan och samarbete. Kompetensforum träffas digitalt cirka en gång i månaden. Om du önskar delta i forumet, kontakta SKR nedan.

Användning, stöd- och behandlingsprogram

SKR har gjort återkommande enkätundersökningar för att följa regionernas användning av stöd- och behandlingsprogram för internetbehandling.

Den första undersökningen gjordes 2018 och den senaste 2023. Det finns just nu inga planer på någon ny kommande undersökning.

Nulägesbeskrivning 2023

Våren 2023 samlade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) in uppgifter från samtliga regioner om vilka program de erbjuder via plattformen Stöd och behandling (SoB).

Syftet med kartläggningen är att följa utvecklingen av användningen av SoB. Rapporten kan också tillämpas som underlag för regioner som vill utöka sitt utbud av stöd- och behandlingsprogram, till exempel genom att ta del av befintliga program eller nyutveckla program i samarbete med andra regioner.

Användning av program i Stöd och behandling, 2023 Länk till annan webbplats.

Statistik över användningen av Stöd och behandling

Inera presenterar statistik för användningen av Stöd och behandling. Besöksdata i rapporterna uppdateras vid varje månadsskifte.

Statistik över användningen av Stöd och behandling, Inera Länk till annan webbplats.