Du har väl inte missat Ekonomirapporten?

I veckan publicerade vi vårens Ekonomirapport. Det som alltid får mest uppmärksamhet i rapporten är det ekonomiska resultat vi räknar med i kommuner och regioner i år och framöver, och vilka effekter ekonomin får för verksamheterna.

Kommunernas ekonomi kommer enligt vår bedömning att försvagas ordentligt jämfört med 2023 och landa på ett överskott 2 miljarder. De kan låta mycket med 2 miljarder plus, men innebär i princip att cirka hälften av kommunerna får underskott. Förra året hade 69 kommuner underskott. Det är alltid stor skillnad mellan olika kommuner, men vi kan se ett samband mellan storlek och resultat. Många kommuner med färre än 10 000 invånare hade underskott medan endast ett fåtal större kommuner hade underskott.

2025 och senare ser det dock bättre ut. Då stärks kommunernas resultat och beräknas landa på 28 miljarder plus enligt vår beräkning. Vi ser att det stärks ytterligare till år 2026. Allt detta bygger på att inflationen stabiliseras runt inflationsmålet och att det blir en återhämtning i ekonomin med ökad sysselsättning.

Låneskulden fortsätter att öka

Vi ser dock att trots de starkare resultaten, så kommer det inte att räcka till att finansiera den investeringsnivå som kommunerna kommer behöva att ha framöver. Det innebär att den kommunala låneskulden kommer att fortsätta öka hela den kommande beräkningsperioden.

Totalt har de långfristiga skulderna ökat med nära 200 miljarder kronor i kommunerna de senaste fem åren. (Finansiell leasing motsvarar knappt 20 procent av ökningen.) Skulden var nära 520 miljarder kronor vid utgången av 2023. Från nu och de kommande tre åren kan låneskulden grovt räknat öka med ytterligare 100 miljarder kronor.

Fortsatt mycket tufft för regionerna

För regionerna räknar vi med ett underskott på totalt 16 miljarder kronor i år. En fråga jag har fått är varför det inte blir de 24 miljarder i underskott som vi tidigare räknat med. Jag svarar då att regionerna dels fick 6 miljarder i tillfälligt tillskott i vårändringsbudgeten att använda i år. Och dels att det är viktigt att tänka på att kommuner och regioner inte sitter stilla i båten och bara låter pengarna rinna ut. De vidtar tvärtom stora åtgärder för att komma i balans, och det ser vi nu i regionerna
.
Trots dessa åtgärder räknar vi med ett fortsatt tufft läge under 2025. Vi ser att regionerna sammantaget knappt kommer att ha näsan ovanför vattenytan, rent ekonomiskt. Regionerna räknar med att minska antalet anställda med mellan 5 000 och 6000 de kommande två åren.

I rapporten skriver vi också om den utmanande demografin, med allt färre barn och unga och en långsammare ökning av personer i arbetsför ålder. Detta kommer att få stora effekter de kommande tio åren. Jag kommer med all säkerhet att återkomma i det ämnet.

Ekonomirapporten maj 2024

Vi har också skrivit ett spännande fördjupningskapitel om produktivitet och effektivitet i sjukvården. Rekommenderar läsning av det. Kolla också gärna de filmer vi spelat in med tema produktivitet och effektivitet i välfärden.

Produktivitet och effektivitet i välfärden

April månads inflation lite högre än i vår prognos

I veckan publicerades också KPI för april. Inflationstakten enligt KPI var 3,9 procent i april, en nedgång från mars då den var 4,1 procent. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 2,3 procent i april , jämfört med 2,2 procent i mars. Det är 0,2 procentenheter högre både för KPI och KPIF än vi hade beräknat för april i vår prognos i Ekonomirapporten.

Även om det är en avvikelse, så behöver det inte innebära att den viktiga juniinflationssiffran enligt KPI som vi bedömt vara 2,3 procent behöver vara i fara. Juni-inflationen är viktigt eftersom den ligger till grund för prisbasbeloppet som reglerar värdesäkringen för pensioner 2025.

Det är dock bra att ha i åtanke att inflationen, i synnerhet mätt som KPI en enskild månad, kan vara väldigt svår att förutse.

En förklaring ligger denna gång i att energipriserna kan fluktuera väldigt mycket mellan månaderna. Drivmedelspriserna blev lägre än vår prognos medan elpriserna (som har ungefär dubbelt så stor vikt som drivmedelspriserna ) blev högre än prognosen.

Med min 28:e Ekonomirapport färdigställd och presenterad är det nu dags att ta lite helg. Läs den gärna!