Regioner är skyldiga att erbjuda koordinerings­insatser till sjukskrivna patienter för att främja återgång eller inträde i arbetslivet. Här besvarar vi de vanligaste frågorna och ger stöd för utvecklings­arbetet.

Lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser trädde i kraft 2020 och innebär att regionerna är skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter, vid behov, för att främja deras återgång till eller inträde i arbetslivet.

Koordineringsinsatser innebär:

• Personligt stöd
• Intern samordning
• Samverkan med andra aktörer

Lagen om koordineringsinsatser, Sveriges Riksdag Länk till annan webbplats.

Behovet av en lag

Lagen har tillkommit då regeringen bedömt att det kommer att finnas ett kontinuerligt behov av individuellt stöd i sjukskrivningsprocessen för vissa patienter, för att främja deras arbetsförmåga och deltagande i arbetslivet. Syftet är att ge stöd till och samordna insatser för patienten och att samverka med andra aktörer för att främja patientens återgång till, eller inträde i, arbetslivet. Lagen säkerställer att ett sådant stöd erbjuds i alla regioner.

Regeringen framhåller att många sjukskrivna patienter, utöver medicinsk vård och behandling, behöver stöd och vägledning genom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen inom hälso- och sjukvården.

Koordineringsinsatserna ska bara ges om patienten samtycker till det och regionen avgör själv hur arbetet ska utföras.

Stöd för att tolka lagen om koordinerings­insatser

SKR har tillsammans med SKR:s regionnätverk Försäkringsmedicin, tagit fram ett tolkningsstöd utifrån lagen om koordineringsinsatser. Målgruppen är tjänstepersoner inom regionernas ledningsgrupper. Dokumentet kan användas vid planering, ledning och styrning av koordineringsinsatser till exempel när regionala riktlinjer, lokala rutiner och stöd för utförandet ska införas.

Tolkningsstöd avseende Lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter (2019:1297) (pdf) pdf, 130 kB.

Webbutbildning om koordineringsinsatser

Webbutbildningen vänder sig till läkare och andra professioner inom hälso- och sjukvården som möter patienter med behov av sjukskrivning, samt personal med uppdrag att utföra koordineringsinsatser. Utbildningen tar upp vad koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter innebär för hälso- och sjukvården och hur ansvaret ser ut för regionerna. Utbildningen går också igenom hur koordineringsinsatser fungerar i praktiken och ger konkreta exempel.

Denna uppdaterade webbutbildning om koordineringsinsatser (maj 2026) är temporär och ersätter den tidigare Rehabiliteringskoordinering. I oktober 2026 planeras att lansera en ny utbildning som omfattar hela området försäkringsmedicin, där denna utbildning också kommer ingå. Utbildningen har tagits fram av SKR i samarbete med regionerna.

Adda tillhandahåller webbutbildningen. Det finns möjlighet att teckna regionlicens eller enskilda licenser. För mer information kontakta Adda via länken nedan.

Utbildning Koordineringsinsatser, Adda Länk till annan webbplats.

Rehabiliterings­koordinator

Alla regioner har genom stimulansmedel från tidigare överenskommelser med staten utvecklat en funktion för koordinering (rehabiliteringskoordinator) som tillsammans med läkaren kan stödja patienten och samverka med berörda aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Uppdrag och arbetssätt kan variera i regionerna beroende på olika förutsättningar.

Regionerna bestämmer själva hur arbetet ska utföras och vilken kompetens som krävs av hälso- och sjukvårdspersonal som ska utföra koordineringsinsatser.

I regeringens förarbeten till lagen framgår att det väsentliga är att regionerna får en lagreglerad skyldighet att erbjuda vissa insatser till patienter som behöver det. Genom att använda begreppet koordineringsinsatser i lagtexten tydliggörs att det inte är fråga om en viss obligatorisk organisationsform utan just om vissa åtgärder.

Kartläggning funktionen för koordi­nering

SKR gjorde en nationell kartläggning som beskriver funktionen för koordinering efter att lagen trädde i kraft 2020. Frågor ställdes om funktionens omfattning och utbredning, innehåll och förutsättningar via en enkät till landets rehabiliteringskoordinatorer. I rapporten görs en jämförelse mellan kartläggningen 2021 och den som gjordes 2018.

Koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården – en nationell kartläggning Länk till annan webbplats.

Forskning om koordinering och åter­gång i arbete

Studier om koordineringsinsatser och rehabiliteringskoordinatorer vid Karolinska Institutet hittar du här.

Rehabkoordinatorer, Karolinska Institutet Länk till annan webbplats.

Koordinerings­insatser i före­byggande syfte

För att resurserna ska kunna användas effektivt bör insatserna erbjudas i ett skede där man bedömer att insatserna är meningsfulla. Insatserna blir dock sannolikt mer effektiva i ett tidigt, men också lämpligt skede.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska hälso- och sjukvården arbeta för att förebygga ohälsa, därför skulle koordineringsinsatser även kunna vara förebyggande. Varje region avgör om de vill erbjuda förebyggande koordineringsinsatser.

Avgöra behovet av koordinerings­insatser

Hälso- och sjukvården avgör vilka patienter som ska erbjudas koordineringsinsatser. Det avgörande är inte vilken diagnos patienten har eller var i hälso- och sjukvården patienten tas om hand, utan vilka möjligheter patienten bedöms ha till att återgå till eller inträda i arbetslivet och hur möjligheterna kan påverkas av ett individuellt stöd. Behovet måste bedömas i det enskilda fallet med utgångspunkt av hälso- och sjukvårdens erfarenheter och utvärderingar av för vilka patienter särskilda stödinsatser har positiv effekt.

Bedömningen görs av sjukskrivande läkare, ofta i sam­arbete med rehabiliteringskoordinator. Forskning pågår för att ta reda på vilka patienter som har bäst nytta av koordineringsinsatser.

Koordinerings­insatsernas organi­sering

Regionen avgör hur insatserna organiseras och där det är lämpligt, men insatserna ska kunna organiseras och erbjudas inom befintliga verksamheter i hälso- och sjukvården. Koordinerings­insatserna ska vara en del av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen och i de fall det är någon annan än sjukskrivande läkare som utför insatserna ska det ske i samarbete med läkaren.

Koordineringsinsatserna kan genomföras av eller till­sammans med en vårdsamordnare eller en fast vårdkontakt som utsetts enligt patientlagen, av utsedda rehabiliterings­koordinatorer eller någon annan hälso- och sjukvårds­personal inom hälso- och sjukvården. Regionerna avgör vad uppdraget för rehabiliteringskoordinatorer ska inne­hålla.

Kompetens och utbildning för att få utföra koordineringsinsatser

Kompetenskraven för att få utföra koordineringsinsatser är inte reglerade i lag. Som huvudregel regleras inte vilka yrkesgrupper som ska utföra vilka uppgifter inom hälso- och sjukvården. Av 5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen framgår dock att där hälso- och sjukvård bedrivs ska den personal som behövs finnas, för att kunna ge god vård. Det blir därmed en fråga för regionerna att säkerställa rätt kompetens.

Vanliga yrkesbakgrunder för de som har uppdraget rehabiliterings­koordinator är arbetsterapeut, fysioterapeut, socionom eller sjuksköterska.

Det krävs kompetens och förutsättningar för att kunna utföra koordineringsinsatser, och för att insatserna ska kunna ges som en integrerad del av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Det innebär att hälso- och sjukvårdspersonalen som utför koordineringsinsatser ska ha god förmåga att stödja och motivera den enskilda patienten i rehabiliteringsprocessen, att samordna vård- och behandlingsåtgärder som främjar arbetsåtergång samt att kunna företräda hälso- och sjukvården i den medicinska dialogen i samverkan med andra aktörer. Kunskap om andra aktörers uppdrag och ansvar samt om välfärds­systemen är en förutsättning för att kunna utföra koordinerings­insatser.

Dokumentering av koordinerings­insatser

Dokumentationsskyldighet innebär att koordinerings­insatser ska journalföras enligt patientdatalagen. Den som utför koordineringsinsatser är skyldig att föra patientjournal, och vårdgivare får behandla personuppgifter enligt reglerna om sammanhållen journalföring om uppgifterna kan antas ha betydelse för insatser enligt lagen.

I dokumentationen ska det framgå av vem och i vilken funktion insatserna för patienten har utförts.

KVÅ-koden GC001 Koordineringsinsatser

KVÅ-koden kan användas för alla patientkontakter som journalförs med åtgärden koordineringsinsatser som en del av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. KVÅ-koden underlättar för att ta fram statistik om koordinerings­insatser och för att göra jämförelser inom och mellan regionerna, för en fortsatt utveckling av koordineringsinsatserna.

Information till Försäkrings­kassan

Regionen ska informera Försäkringskassan om patienten kan antas behöva rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken, om patienten samtycker till det. Försäkringskassan ansvarar för att klarlägga patientens behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och för att samordna åtgärderna för patientens rehabilitering.

Informationen till Försäkringskassan kan ske på olika sätt. Antingen i läkarintyget för sjukpenning, genom att ringa Försäkringskassans handläggare eller genom att använda Försäkringskassans formulär:

7429 Information om antaget behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. SFB Länk till annan webbplats.

Forskning om insatsernas effektivitet

Regeringen anser att de erfarenheter som finns hittills tillräckligt tydligt visar att rehabiliteringskoordinatorernas insatser ger patienter stöd. Flera utvecklingsprojekt med vetenskaplig ansats, bland annat i Region Västerbotten och i Region Stockholm, har visat på positiva resultat för patienter med psykisk ohälsa eller långvarig smärta, men också för vårdgivare och arbetsgivare, under vissa förut­sättningar. För närvarande pågår forskning bland annat i Lund, Stockholm, Uppsala och Göteborg om koordinering inom både primärvården och specialistvården.

Utveckling av interna rutiner, informa­tion om förändringar och statistik­hantering

Regeringen bedömer att kompetens- och verksamhets­utveckling ingår i regionens övergripande ansvar för verksamheten och för en god hälso- och sjukvård, därför bör det inte regleras i lag hur detta arbete ska organiseras.

Regionerna avgör vem eller vilken funktion som ska ha ansvar för dessa uppgifter och vilka uppgifter som ska ingå i uppdraget för funktionen rehabiliteringskoordinator.

Samverkan med andra aktörer

Samverka med andra aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliterings­processen när det behövs för att hälso- och sjukvården ska kunna utföras så effektivt som möjligt och för att främja arbetsåtergången. I samverkan ska den som utför koordineringsinsatserna företräda hälso- och sjukvården.

Den som utför koordineringsinsatser i det enskilda patient­fallet är också en kontaktväg till hälso- och sjukvården för andra aktörer som har behov av samverkan i det enskilda fallet

Behov av åtgärder från andra aktörer kan uppmärksammas och vid behov kan patienten stödjas i den kontakten.

Patientens samtycke krävs för att få lämna information till andra aktörer. I all överföring av information ska hänsyn tas till dataskyddsförordningen (GDPR) som reglerar hanteringen av personuppgifter.

Försäkringskassan har laglig rätt att begära ut uppgifter och handlingar om en patient från den offentliga hälso- och sjukvården om det behövs för att handlägga patientens sjukpenningärende. I dessa fall behöver inte Försäkrings­kassan patientens samtycke. Däremot är alltid privata vårdgivare skyldiga att inhämta samtycke från patienten innan medicinsk information lämnas till Försäkringskassan.

Koordinerings­insatser via lag om valfrihets­system (LOV)

Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) anger vilka tjänster som omfattas av LOV genom de CPV-koder som EU tar fram. Endast tjänster (CPV-koder) som anges i LOV bör upphandlas enligt LOV. LOV har inte någon CPV-kod som avser tjänster inom koordinering inom hälso- och sjukvård.

SKR:s juridiska bedömning är att tjänsterna för rehabiliteringskoordinatorer kan omfattas av CPV-kod 85312310-5; Guidance services, som avser socialvård och därtill hörande tjänster (och som omfattas av LOV). Andra alternativ för regionen att upphandla och avtala koordineringsinsatserna är att använda Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) eller att lägga uppdraget i regionens egen regi.

Rekommen­dationer om patient­avgifter

Varje region beslutar om patientavgifter för sjukvårds­insatser. Avgifterna beror på vilken ersättnings­modell regionen har valt för sina sjukvårdsuppdrag. SKR ger därför inte några rekommendationer om patientavgifterna och gör en juridisk bedömning att regionerna inte ska ta avgift för koordineringsinsatser.

För tjänster eller nyttigheter som kommuner och regioner är skyldiga att tillhandahålla får avgifter endast tas ut om det följer av lag eller annan författning. Insatser enligt lagen (2019:1297) om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter är inte hälso- och sjukvård vilket torde innebära att inte heller bestämmelserna om avgifter i 17 kap. HSL gäller.

Regionernas finansiella kompensation

Regionerna får ersättning för uppdraget att erbjuda koordinerings­insatser till sjukskrivna patienter, som har behovet, genom de generella statsbidragen. Ersättningen är avsedd för utförandet av koordineringsinsatser och för ledning och styrning av koordineringsinsatser hos region­erna. Beräkningar av ersättningen till regionerna anges i lagrådsremissen och var 361 miljoner kronor för år 2020.

Stöd och material för koordineringsinsatser

Vi har tagit fram stöd som regionerna kan använda i sin utveckling av funktionen för koordinering. Det finns stödmaterial vid introduktion av nya rehabiliterings­koordinatorer och för verksamhetschefer som ska rekrytera och arbetsleda rehabiliteringskoordinatorer i sin vård­verksamhet.

Mallar och formulär för koordineringsinsatser­

Filmer

I serien ”Att arbeta som rehabiliteringskoordinator” finns flera filmer. De kan användas för att beskriva vad en rehabiliteringskoordinator arbetar med och hur koordinering av en patients sjukskrivning och rehabilitering kan gå till. Filmerna ingår även i webbutbildningen för rehabiliteringskoordinatorer.

SKR:s samtliga filmer om rehabkoordinering Länk till annan webbplats.

Vårdhandboken.se

På vårdhandboken.se finns information, praktiska tips, frågeformulär och andra stöd för rehabiliterings­koordinatorer. Materialet kan vara till hjälp vid kontakt med patient och arbetsgivare och underlätta koordineringen.

Koordinering vid sjukskrivning och rehabilitering, vårdhandboken.se Länk till annan webbplats.

Riskgruppsorienterat arbetssätt för arbetsgivare

Att arbeta riskgruppsorienterat innebär att fånga upp medarbetare och arbetsplatser med risk för sjukfrånvaro och genomföra aktiviteter för att förebygga sjukfrånvaro och åstadkomma friska arbetsplatser. För att lyckas behövs aktiviteter på tre nivåer: lednings-, organisations-, medarbetarnivå.

Handbok i riskgruppsorienterat arbetssätt för minskad sjukfrånvaro Länk till annan webbplats.