Hoppa till sidans innehåll

Kompetensutveckling inom försäkringsmedicin

Att säkerställa kvalitet i försäkringsmedicinska bedömningar är en del av hälso- och sjukvårdens arbete. Kunskap och kompetens är en viktig grund för att kunna tillmötesgå patientens behov.

Patienter som söker hälso- och sjukvård kan även ha behov av försäkringsmedicinska bedömningar och utlåtanden om funktions- och aktivitetsnivå. Kunskap och kompetens inom försäkringsmedicin är då en viktig grund för att hälso- och sjukvården ska kunna tillmötesgå patientens behov.

Regionerna har under de senaste åren genomfört flera kompetenssatsningar inom det försäkringsmedicinska området inom ramen för överenskommelsen om sjukskrivning och rehabilitering. SKR har även bidragit till utvecklingen av en långsiktig stödstruktur på nationell nivå.

Ledning och styrning

Enligt studier av Karolinska Institutet uppger många läkare att de saknar stöd hos närmaste chef i arbetet med sjukskrivningsfrågor. SKR tog 2020/2021 fram ett dokument till stöd för regionerna och verksamhetschefer i dessa frågor. SKR planerar att se över och uppdatera dokumentet under senare delen av 2025 för att stämma överens med aktuell kunskap.

Att leda försäkringsmedicin Länk till annan webbplats.

Definition av försäkringsmedicin

Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde som kombinerar de båda disciplinerna medicin och juridik. Sjukskrivning är den vanligast förekommande försäkringsmedicinska åtgärden inom hälso- och sjukvården, men kunskapsområdet omfattar alla former av försäkringar som har sin grund i sjukdom eller skada. Nationellt försäkringsmedicinskt forum (NFF) antog 2017 följande definition av försäkringsmedicin:

Det försäkringsmedicinska kunskapsområdet innefattar medicinsk undersökning och utredning, bedömning av funktionstillstånd och aktivitetsnivå samt förebyggande, behandlande och rehabiliterande insatser kopplat till försäkringsmässiga ställningstaganden och hur dessa påverkar individen. Utgångspunkten är tvärvetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet samt det ömsesidiga förhållandet mellan sjuklighet, medicin och försäkringssystem.

Regionernas roll

I hälso- och sjukvårdens försäkringsmedicinska arbete ingår bland annat att bedöma funktionstillstånd kopplat till arbete, att prognosticera tid för arbetsåtergång samt att bedöma behov av åtgärder som leder till att patienten återfår arbetsförmåga. Den medicinska informationen förmedlas sedan, ofta via intyg eller andra medicinska underlag, till den aktör som ska fatta beslut om ersättning eller andra förmåner.

Regionerna ansvarar för att säkerställa att system och ledningsstrukturer för ansvarsfördelning, kompetensutveckling och kvalitetsuppföljning finns hos verksamheterna, för att uppnå god kvalitet och patientsäkerhet inom hälso- och sjukvårdens försäkringsmedicinska område.

Tydliga ledningssystem som grund för lokala rutiner och tillräcklig kompetens ger läkare och team ökade förutsättningar att hantera komplexa frågeställningar i samband med försäkringsmedicinska bedömningar.

Nationellt programområde

Det nationella programområdet för habilitering, rehabilitering och försäkringsmedicin har huvudansvaret för kunskapsstyrningen inom försäkringsmedicin och för att ta fram kunskapsstöd inom relevanta områden, samt ge stöd till uppföljning och analys, verksamhetsutveckling och ledarskap.

Nationellt försäkringsmedicinskt forum

Nationellt försäkringsmedicinskt forum (NFF) har funnits sedan 2002, en informell sammanslutning, som verkar för en ökad kunskapsbyggnad inom det försäkringsmedicinska området samt för att stimulera aktörer till aktiv samverkan. Forumet består av Försäkringskassan, SKR, Socialstyrelsen, Sveriges läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet, representant från försäkringsmedicinsk forskning (för närvarande Karolinska Institutet). SBU och Arbetsförmedlingen är för närvarande vilande medlemmar.

Vägledning och utbildning inom försäkringsmedicin

SKR har utvecklat flera vägledningar för planering av utbildningar inom försäkringsmedicin, två webbutbildningar i försäkringsmedicin samt en introduktion. Webbutbildningarna revideras under 2025, och vägledningarna är också i behov av revidering för att stämma överens med aktuell kunskap.

Patienter som söker hälso- och sjukvård kan, förutom vård och behandling, även behöva en bedömning av sjukdomens konsekvenser i relation till en aktuell försäkring. Det innebär att kliniskt verksamma läkare och övrig berörd hälso- och sjukvårdpersonal behöver särskild försäkringsmedicinsk kompetens.

Syftet med vägledningarna och webbutbildningarna är att stödja regionens arbete med kompetensutveckling. Högre kompetens ökar kvaliteten, och därmed patientsäkerheten, i ärenden som kräver försäkringsmedicinska bedömningar.

Vägledningar med kompetensmål

SKR har tagit fram sju vägledningar som kan användas av utbildningsansvariga, utbildare och handledare vid planering av försäkringsmedicinsk kompetensutveckling. Fem vägledningar riktar sig till läkare och bygger den försäkringsmedicinska kompetensen i flera steg. Från grundläggande kunskaper till mer avancerade nivåer med förmåga till praktisk tillämpning. Två vägledningar riktar sig till funktionen för koordinering och till övrig berörd hälso- och sjukvårdspersonal.

Vägledningarna ger rekommendationer om kompetensmål och förslag på vad olika utbildningsmoment kan innehålla för att motsvara målen. Syftet är säkerställa att läkare och övrig personal inom hälso- och sjukvården får den kompetens de behöver för arbetet med försäkringsmedicinska frågeställningar.

Webbutbildningar i klinisk försäkringsmedicin

Webbutbildning i klinisk försäkringsmedicin är en webbaserad kurs som ger läkare under specialiseringstjänstgöring fördjupade kunskaper i klinisk försäkringsmedicin. En webbutbildning finns även för AT/BT-läkare. Kurserna är en del av läkares kompetensutveckling i klinisk försäkringsmedicin och har tagits fram av SKR i samarbete med några regioners försäkringsmedicinskt sakkunniga läkare.

ST-kursen motsvarar kraven i Socialstyrelsens målbeskrivningar 2021 för ST-läkares specialistutbildning STb3 i Försäkringsmedicin motsvarar även målbeskrivningarna 2015 för ST-läkares specialistutbildning b4 i Försäkringsmedicin. Kurserna utgår ifrån SKR:s vägledning för kompetensutveckling i försäkringsmedicin.

Det finns även en introduktion till webbutbildningarna och en ordlista med förklaringar till försäkringsmedicinska begrepp.

Upplägg

Klinisk försäkringsmedicin – en introduktion

Introduktionen är tänkt främst för utlandsutbildade läkare, andra hälsoprofessioner och läkare med äldre utbildningar, som en ingång till ämnet och utbildningarna.

Introduktionen är kostnadsfri och kräver ingen inloggning.

Klinisk försäkringsmedicin introduktion Länk till annan webbplats.

AT/BT-läkare

Kursen för AT/BT-läkare och andra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården består av fyra grundmoduler. Ett kunskapstest finns med möjlighet att skriva ut ett kursintyg. Avgifter för 2023 är 500 kronor per deltagare för AT/BT-utbildning.

Webbutbildning klinisk försäkringsmedicin AT/BT-läkare Länk till annan webbplats.

ST-läkare

Kursen för ST-läkare är indelad i grundmoduler och fördjupningsmoduler. Efter genomgångna grundmoduler och godkänt kunskapstest, kan ett kursintyg till ST-läkare enligt krav för specialistkompetens skrivas ut. Kursintyget undertecknas av ST-läkarens handledare. Avgifter från 2023 är 900 kronor per deltagare för ST-utbildningen.

Webbutbildning klinisk försäkringsmedicin ST-läkare Länk till annan webbplats.

För både AT/BT-utbildning och ST-utbildningen går det också att teckna regionlicens, vilket 20 av 21 regioner gjort. Det innebär att hela organisationen, det vill säga även vårdgivare som har avtal med regionen, får obegränsad tillgång till utbildningen under 12 månader.

Utbildningarna i klinisk försäkringsmedicin har uppdaterats utseende- och innehållsmässigt september 2023.

Publiceringsinformation

Innehåll på sidan

Till toppen av sidan