Flödesmodellen för vårdflöden

Flödesmodellen är ett verktyg för att styra och följa upp vårdens huvudprocesser. Den ska ses som en grundmodell för att systematiskt fånga information om vårdflöden.

Flödesmodellen har utvecklats av SKR och landets regioner. Den har använts för uppföljning av väntetider sedan slutet av 1990-talet och utvecklats efterhand när nya behov av uppföljning uppstått.

Med hjälp av flödesmodellen speglas de olika delarna av patientens väg genom vården på ett enhetligt sätt och ger till exempel svar på om vårdgarantin har uppfyllts eller om det finns flaskhalsar i verksamheten som behöver åtgärdas.

Flödesmodellen har sju processteg (i illustrationen numrerade med siffrorna 1 till 7) och lika många mätpunkter (i illustrationen beskrivna med bokstäverna A till G).

Processteg

1. Framställa vårdbegäran
2. Bedöma vårdbegäran
3. Bedöma behov av aktiviteter
4. Planera genomförande av aktiviteter
5. Genomföra planerade aktiviteter
6. Utvärdera aktiviteter och bedöma kvarvarande vårdbehov
7. Avsluta vårdåtagande

Mätpunkter

A. Beslut att framställa vårdbegäran

B. Vårdbegäran inkommen

C. Ställningstagande till vårdbegäran

D. Beslut att utföra aktivitet

E. Start av aktivitet

F. Beslut om avslut

G. Avslut

Flödesmodellens bakgrund

Flödesmodellen har sin bakgrund i att den svenska hälso- och sjukvården har visat på stora variationer i tillgänglighet och i medicinsk praxis, trots att hälso- och sjukvårdslagen föreskriver vård på lika villkor. Tidigare handlade vårdens system och statistik mycket om resursförbrukning och resursutnyttjande, mer organisationsorienterat än med fokus på patienten. Men i slutet av 1990-talet enades de dåvarande landstingen om att med ett antal mätpunkter fånga patientens väg genom vården.

Genom flödesmodellen går det att följa patienten genom hela systemet, se grunderna för beslut, ledtider till olika aktiviteter och inte minst resultatet för patienten. Ansvaret för varje del i vårdflödet blir tydligt och det går att peka på förhållanden som kan göras bättre, för både patient, personal och resursanvändningen.

Flödesmodellen ligger numera också till grund för de nationella tillgänglighetsmätningarna, där data redovisas för bedömning, diagnos, behandling och uppföljning, det vill säga patientens väg genom vården. Därmed får verksamheterna ett instrument för styrning, planering och uppföljning.

Modellen steg för steg

En vårdprocess kan vara mycket kort eller pågå i månader eller till och med år. Men det går ändå att hitta gemensamma mönster i de flesta vårdprocesser.

1. Framställa vårdbegäran

Någon uppfattar ett hälsoproblem och beslutar att begära vård. En vårdbegäran kan vara ett telefonsamtal, ett personligt besök, en remiss, riktad till någon som tillhandahåller vård – till exempel en vårdcentral, en akutmottagning eller via SOS Alarm.

2. Bedöma vårdbegäran

Den kontaktade vårdgivaren gör en bedömning som kan resultera i ett omedelbart vårdåtagande, eller en besökstid längre fram. Ibland kan vårdbegäran behöva kompletteras innan det går att ta ställning.

3. Bedöma behov av aktivitet

Behovsbedömningen kan göras flera gånger under ett vårdförlopp, till exempel efter ett första besök, ytterligare undersökningar eller remiss till annan vårdgivare. Bedömning av behov, prioritet och beslut om aktivitet ska så långt möjligt ske i samverkan med patienten.

4. Planera genomförande av aktiviteter

En aktivitet kan vara att hitta en tid för ytterligare utredning och skicka kallelse, eller att upprätta en plan för kommande vård. Det viktiga är att vård alltid ska ske utifrån välgrundade bedömningar. Numera finns också personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp inom flera olika diagnosområden, inte minst inom cancervården. Vårdförloppen ger en grundplan för respektive diagnos, men måste alltid anpassas till den enskilde patienten.

5. Genomföra planerade aktiviteter

Genomförandet av de planerade aktiviteterna kan ske i ett kort tidsperspektiv eller utsträckt över en längre tid. En plan kan successivt utvecklas, genomföras och utvärderas, i dialog mellan patienten och hälso- och sjukvården.

6. Utvärdera aktiviteter och bedöma kvarvarande vårdbehov

Varje vårdprocess behöver fortlöpande utvärderas för att bedöma resultatet och avgöra om det finns kvarvarande behov. Utvärderingen ska i regel involvera patienten och/eller närstående. Om vårdbehoven inte längre finns, leder det till ett beslut om att avsluta vårdåtagandet.

7. Avsluta vårdåtagande

Efter ett beslut om avslut måste åtagandet också faktiskt avslutas. Ibland ska vårdansvaret lämnas över till någon annan, till exempel den kommunala hälso- och sjukvården genom en samordnad vårdplanering. Ibland avslutas vårdåtagandet automatiskt, till följd av beslut tidigare i processen.